Staden – civilisationens spegel

Skyline

Staden – civilisationens spegel

Staden är civilisationens spegel. Det är i staden, mer än någon annanstans, som mänsklighetens landvinningar tar sig fysiska och synliga uttryck.

Stadens placering blir en konsekvens av vår förmåga till transporter, sjöfart, järnväg, bilar och flyg. Så småningom kommer stadens läge kanske också att avspegla digital kommunikation – och ännu längre bort kanske rymdresor?

Stadens utformning vittnar om hur vi lärt oss slå tegel, göra stål och härda glas men också om hur vi utvecklat industrier, storskalig sjukvård och hur vi försöker kombinera viljan till trängsel med önskan om en egen gräsmatta och ett eget trädgårdsland. Vi kan se spår av flyktingvågor, fabriksnedläggningar och till och med kärnvapenrustning, och nedrustning,
i hur vi byggt och vad vi byggt. Själva stadsplanen säger oss också en hel del om hur beslutsfattandet sett ut. De myllrande gränderna med trånga och olikformade hus berättar om små-
skalighet och nedbruten ekonomi – medan de stora boulevarderna med planerade synvinklar, illusioner och fondbyggnader krävt koncentrerad makt och koncentrerade finanser.

Så vad kommer framtidens betraktare att se när hen studerar 2000-talets städer? Vilka mänskliga utvecklingssteg kommer att sätta avtryck i Malmö, Jönköping, Falun och Umeå de kommande femtio åren?

I botten på ett sådant resonemang ligger, som alltid, en oerhört spännande växelverkan mellan människors livsvillkor och utvecklingen av vår teknologi. De här två tillsammans ger oss teknik och från och med nu använder jag begreppet ”teknik” i vid bemärkelse.

Läkemedel, motorer, datorer och radiomaster, självklart. Men också undervisningsmetoder, logistik, föreningsliv och demokratiska system kan sägas vara ”teknik”. Utifrån vår syn på demokrati utvecklar vi alltså en ”teknisk” lösning som innefattar parlamentarism, valsystem, lagstiftning och yrkesroller. Hade vi haft en annan syn på demokrati hade de här tekniska (och nu slutar jag använda citationstecken) lösningarna sett ut på ett annat sätt. Valen av teknik bygger också på hur långt vår teknologi har kommit.

Storleken på en skola beror till exempel på elevers och lärares förmåga att flytta på sig. Men inte bara det, specialiseringen i en skola förutsätter också att lärare kan resa ganska långa sträckor varje morgon och varje eftermiddag.

På samma sätt är ett sjukhus i sig en teknisk lösning, precis som apparaterna inuti sjukhuset och de kirurgiska metoderna
i en operationssal. Att de ser ut som de gör beror på dels vår föreställning om hur sjukvård bäst bedrivs, dels våra teknologiska förutsättningar. Ett sjukhus med 6 000 anställda vore en omöjlighet utan transportteknik. Och en så stor arbetsplats blir i sin tur en oerhört viktig faktor när vi skall förstå hur andra arbetsplatser, och bostäder, skapar stadens struktur.

Med det sagt kan vi börja identifiera de mer generiska dragen i 1900-talets samhällsbygge. De förenar varvsstaden med universitetsstaden, men inte bara det, de förenar också idrottsrörelsen och industriföretaget och de förenar det politiska partiet och skolan. Jag tänker uppehålla mig vid hierarkier, specialisering och långsiktighet. Alla tre är konsekvenser av det vi svepande skulle kunna kalla energiteknologi.

I det här sammanhanget skulle det föra allt för långt att beskriva hur, och varför, de här egenskaperna kommer ur ångmaskinen och elektriciteten. Jag tänker alltså bara peka på att de finns överallt, även där vi kanske inte tänker på dem.

Vi börjar med hierarkin. Den självklara bilden av nästan allt vi företar oss. Ett industriföretag är ju hierarkiskt organiserat. En liten ledning, ett bredare mellanskikt och en gigantisk bas. Men den här pyramiden kan också föreställa utbildningsväsendet, från förskolor till universitet. Den föreställer självklart idrotten, från bredd till elit, och den föreställer vården, från de många distriktssköterskemottagningarna till det stora regionsjukhuset.

På ett mer abstrakt plan illustrerar pyramiden också beslutsfattandet i samhället och självklart våra konsumtionsmönster. Till och med bostadspriserna i en stad kommer att beskriva en pyramidformad kurva om vi gör ett tvärsnitt genom staden från den ena änden till den andra. Och de priserna kommer i sin tur att skapa en stad där hushöjden är högst i mitten och lägre ut mot kanterna. Ytterligare en pyramid.

Den andra egenskapen är specialisering. Ett långdraget och långvarigt kroppsarbetarsamhälle ersattes av kunskapssamhället (därför att vi fick energiteknik). I kunskapssamhället insåg vi fort att en hög kunskapsnivå är lättast att nå om man ser till att basen är så smal som möjligt. Från den individuella yrkes-
rollen till hela näringslivet på orten blev vi allt mer specialiserade. Och stadsbilden följde samma mönster. Bostadsområden för sig, kommersiella ytor för sig, arbetsplatser på ett ställe och nöjeskvarter på ett annat.

Den tredje egenskapen är långsiktighet. Ett begrepp som också återfinns på alla nivåer, från de äldre släktingarna som frågar femåringen ”Vad skall du bli när du blir stor” till översiktsplanen för staden, som ju egentligen besvarar exakt samma fråga.

De här tre växelverkar dessutom och förstärker värdet av varandra. Under drygt hundra år har vi lärt oss att den här trebenta pallen utgör ett stabilt underlag för i stort sett all verksamhet – och för att återknyta till textens inledning – ett underlag som gett synliga konsekvenser i varenda svensk stad.

Men så tar teknologiutvecklingen ett nytt språng, fast egentligen är det mer som när ett gradvis ökande tryck i jordskorpan utlöser en jordbävning. Förändringen är långsam och kontinuerlig men den synliga effekten kan vara plötslig och dramatisk.

Den här gången är det informationsteknologi som förändrar förutsättningarna för oss. Informationsteknologi som givit oss morsesignalering, telefoni, television, faxar, transistorer och så småningom det vi kallar informationsteknik i modern bemärkelse.

Informationsteknik förändrar värdet av information och kunskap.Väldigt förenklat kan man säga att kunskap går från att vara en kompetens, alltså något som är värdefullt därför att det är sällsynt, till att vara en commodity, alltså något som behövs men som är allmänt tillgängligt. Exakt det som hände med energi i mitten av 1800-talet.

Därmed faller också argumentet för hierarkiska strukturer. Om ”botten” har tillgång till exakt samma information som ”toppen” blir en pyramid bara opraktisk. Vi får i stället det man ofta kallar en ”meshstruktur”, det vill säga olika typer av nätverk med många lokala centra och knutpunkter. Begrepp som ”multipolar cities” blir allt vanligare.

Specialisering bygger ju på samma fundament – och går samma väg. När information och kunskap blivit en trivial råvara kommer värdet att skapas av hur, och i vilka kombinationer, den används. Vi går från specialisering till en allt mer tilltagande komplexitet. En stadsdel är inte längre antingen boende eller försörjning, ett hus är inte längre antingen skola eller företag.

Slutligen kommer komplexa system att uppvisa en oförutsägbarhet som vi inte är vana vid. De linjära samband som är
en förutsättning för både kollektivtrafik och översiktsplaner ersätts med i verklig betydelse oförutsägbara svängningar, toppar och dalar i vilken samhällssektor som helst. För att hantera det måste våra strukturer och våra beslutsprocesser vara agila. Att bygga hus där stommen har lång livslängd, men husets användningsområde kommer att skifta med betydligt kortare intervall pågår redan. Kanske finns det också exempel på agil planering av infrastruktur och stadsdelar.

I de flesta av Sveriges företag, organisationer och verksamheter pågår den här förändringen. Vi går från hierarkiska, högt specialiserade och långsiktigt förutsägbara verksamheter till nätverkande, komplexa och verkligt agila.

Hur ser en sådan stadsplanering ut?

Hur ser en sådan stadsbild ut?

Det kommer vi att få veta förr eller senare. Men förr vore ju bättre än senare.

Text: Troed Troedson

Detta innehåll är bara åtkomligt för registrerade medlemmar. Om du är medlem, var god logga in. Vill du bli medlem? Registrera dig här nedan.

Inloggning för befintliga användare
   
Medlemsansökan/Prenumerant
*Obligatoriskt fält