Växthus på tak ger mervärde

15 apr Växthus på tak ger mervärde

Det är ont om sådana här projekt i Sverige. Ofta handlar det om att få ut så mycket som möjligt för pengarna, men här fanns andra ambitioner. Att samla olika generationer på en och samma yta är värdefullt och ger stora sociala vinster, menar Glamocak Senad, som var bygglovschef i Täby kommun när Skogskvarteren byggdes.

När han började i kommunen 2016 fick han och stadsträdgårdsmästaren i uppgift att titta på olika förslag till stadsbyggnadspriset. Det var något speciellt med Skogskvarteren, inte minst för att Thomas Sandell hade ritat husen.

– Byggherren ville något mer än att bara utnyttja ytan till hundra procent. Tre olika typer av familjer kunde attraheras, de som behövde ett större eller mindre hus, två eller tre våningar högt, samt folk med lite mer pengar som ville ha ett växthus och en insynsskyddad uteplats på taket för åretrunt-bruk. Hela området var präglat av ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt tänkande, samt nya smarta lösningar – ett bra exempel på ambitiöst byggande av bostäder med viss kvalité.

Växthusen är integrerade med bostäderna via en trappa och skapar ett slags ekosystem där växterna fungerar lite som husets gröna lunga.

Enligt byggherren Mats Janson, projekteringschef Titania, så är kommunerna ofta positiva till innovativ arkitektur, medan exploatörerna och husleverantörerna föredrar moduler, enkla, billiga och beprövade lösningar som kan placeras lite varsomhelst. Exploatörerna vill trycka in så många kvadratmeter (BOA) som möjligt och husleverantörerna serieproducera hustyper. Därför blir områdena likformiga, tråkiga och svåra att sälja.

Idén till Skogskvarteren var ett samarbete med arkitektbyrån Sandell Sandberg, inför en tävling i markanvisning. Täby Kommun hade ett stycke mark där man ville bygga något. Inriktningen var hållbarhet och gröna tak, och byggnader som stack ut rent estetiskt.

Projektet var Titanias första nyproduktionsprojekt i den storleken, så det blev en stor prövning.

– Vi hade gjort en del stora renoveringsprojekt och kände oss redo för att ta klivet in i storskalig nyproduktion i egen regi, minns Mats Janson.

Den stora utmaningen var att få en fungerande koordination och samordning för alla inblandade under projekterings- och produktionsfasen. Kraven på nybyggnation är idag mycket höga och ett stort antal sakkunniga inom olika områden konsulterades för projekteringsarbetet. Det kunde handla om allt från ljudfrågor till hur tillgänglighet, brandskydd och liknande skulle uppnås. Uppgiften var att hitta funktionella lösningar.

– Ett exempel var en väggkonstruktion som var ett utmärkt brandskydd, men klart olämplig för att minimera ljudet mellan bostäderna. Eftersom husen var olika och vissa dessutom mycket tekniskt avancerade, blev det komplicerat att lösa alla små detaljer, säger Mats Janson.

När produktionen väl var igång var nästa utmaning att samordna arbetet med olika underentreprenörer, leverantörer och den egna personalen.

– I ett så här stort projekt måste allt planeras mycket noga i förväg, annars blir det svårt att driva det framåt. Utrymmet var begränsat så vi prövades hårt för att få en fungerande logistik. Dessutom var många olika entreprenörer verksamma i området samtidigt, enligt Mats Janson.

Växthusen var mycket komplicerade att bygga, men när de väl var på plats blev det ett fantastiskt mottagande.

– Vi förstod att den här typen av innovativa bostäder låg helt rätt i tiden och hela området blev mer attraktivt.

Vilka andra sociala och miljömässiga lösningar var i fokus under projektet?

– Ett viktigt skäl till bostadsområdets potential var möjligheten till en naturnära och aktiv livsstil. Husen ligger intill Arninge Golfklubb, Ullnasjön, Skavlötens friluftsområde och Ullnabacken med möjlighet till utförsåkning vintertid. Det var naturligt att skapa ett bostadsområde där naturen sparades och husen följde markens ursprungliga höjdskillnader.

I ett socialt perspektiv var det relevant med varierade typer av bostäder för människor i olika livsfaser och med olika livsstil, för unga eller par som flyttar in i sin första bostad, för familjer med barn och för yngre och äldre som vill ha en egen trädgård. Variationerna gör att området är väldigt spännande.

Vilka innovativa och klimatsmarta lösningar använde ni i projektet, såsom miljövänliga material, energibesparande installationer och energisnåla uppvärmningssystem?

– Radhusen och de så kallade townhousen har frånluftsvärmepumpar, en energieffektiv lösning för sådana här hus. Enkelt uttryckt innebär tekniken att ventilationsluftens värmeenergi återförs för att värma upp varmvatten och värmesystem. En frånluftsvärmepump återanvänder sålunda energi ur gammal förbrukad luft. Till flerbostadshusen valde
vi bergvärme. Geoenergianläggningen levererar både värme och varmvatten. Bergvärmen utvinns i en värmepump genom att hämta energi ur nio borrhål med ett totalt borrhålsdjup på
2 000 meter.

– De boende använder växthusen på olika sätt. Det finns en stor potential att odla vindruvor, meloner, squash, kryddor, tomater, gurka och bladgrönt året om. Självförsörjning ligger rätt i tiden och gör att bland annat utsläppen från transporter kan minska. När det är dags att renovera dessa hus kan nya idéer läggas till grundkonceptet, som att använda den värme som naturligt alstras i växthuset på olika innovativa sätt, förklarar Mats Janson.

Vad utmärkte Täby kommuns miljökrav på byggherrarna
i kvarteret?

– Kommunen efterlyste ett helhetsgrepp gällande miljöfrågor för bebyggelse och omkringliggande utemiljö. Byggherrarna skulle använda sig av miljöklassningssystem och en modern byggnadsteknik med låg energiförbrukning. Byggandet skulle ske med minsta möjliga användning av icke förnybara resurser i materialval och en minimal miljöpåverkan. Kommunen ställde även krav på ekonomisk hållbarhet och byggnader med lång livslängd till en rimlig kostnad.

Hur mycket dyrare blev växthusen?

– Eftersom husen inte handlades upp styckvis är det svårt att veta. Den ungefärliga slutprisdifferensen mellan växthusvarianten och tvåvåningsvarianten på cirka 500 000 kr speglar inte skillnaden i byggkostnad. Växthusvarianten blev för vår del åtminstone någon miljon kronor dyrare att bygga. Och dessutom väldigt mycket knepigare rent tekniskt.

Familjen Nimbratt bor i ett radhus med växthus. Huset beställdes på ritning.

–Det såg spännande ut med en arkitektur som passade naturen. Husen skulle målas med slamfärg, vara energisnåla och välbyggda. Växthuset är välbyggt med glas som väger 600 kilo eller mer. Glasen var svåra att montera på grund av tyngden, förklarar Helena Nimbratt.

Sommartid ventileras växthuset med luckor. Det finns ett värmeelement och en klimatpanel för att ställa in rätt temperatur.

– Vi har valt ett medelhavsklimat och odlar bland annat oliver, citrus, fikon och pelargoner. Våren kommer redan i februari, mars då persikoträden står i full blom. I mitten av februari kan det vara 20 grader varmt. Eftersom växthuset är placerat på ett tak blir solen stark och ljuset påtagligt, vilket är härligt när man är trött efter den mörka årstiden, säger Helena Nimbratt.

Stora markiser anpassar sig efter styrkan i solstrålarna, lumen. Luckor öppnas och stängs automatiskt, beroende på vilket väder det är. Glasen är självrenande och smutsen försvinner när det regnar kraftigt. Golvet är klinkers och det finns vatten och slang för bevattning och rengöring.

– Halva taket är växthus och halva terrass, en härlig sällskapsyta. Det är ganska insynsskyddat. Sommartid ställer vi ut palmer, oliver och citrusträd på terrassen. Växthuset ger mycket ljus, sommarkänsla och man blir lugn av att påta i jorden. Vi odlar gurka, tomater, örter, chili och paprika med bra resultat och är noga med att växterna inte får ohyra. Det är underbart att se solen går ner på kvällen.

Finns det några nackdelar med växthuset?

– Det kräver mycket skötsel. Vi är väldigt aktiva, vill gärna göra andra saker och odlar därför växter som inte är så krävande.

Teve-profilen Bosse Rappne gjorde iordning växthuset inledningsvis. Han gillade projektet, lämnade många goda råd om placeringar av växterna och valde sådana som var optimala för miljön.

Erik Andersson, tidigare ordförande i Stadsbyggnadsnämnden i Täby kommun menar att arkitekterna och byggbolagen bör ta fram sådana här idéer för nya områden. Växthus på taken är ett spännande framtidskoncept.

– Växtsäsongen blir mycket längre. Många inreder sina växthus som uteplatser, så det är helt rätt i tiden. De flesta mår bra av att ha grönska omkring sig. Jag har hört att husen är väldigt populära. Vi kommer nog att se mer av sådant här framöver, tror Erik Andersson.

Text: Ylva Berlin, frilansjournalist