Norra Ön i Umeå – först ut med planering för rörelserikedom

Norra Ön i Umeå – först ut med planering för rörelserikedom

Planeringen av Ön i centrala Umeå har pågått sedan början av 2000-talet. En fördjupad översiktsplan för Ön blev klar 2008 och de bärande idéerna är blandad bebyggelse med tyngdpunkt på flerbostadshus, bilsnål stadsdel med gång- och cykelbroar, utveckling av gröna värden och att det offentliga rummet ska ges mycket omsorg. 2016 aktualiserades översiktsplanen och man bestämde 2018 att norra Ön också ska vara först ut med innovationsprojektet ”Planering för rörelserikedom”.

Ön ligger centralt i Umeå, i Umeälven, och har idag en bro- förbindelse. Ön är mycket lite exploaterad och består i princip enbart av enfamiljshus och en del verksamheter. I översikts-
planen 2008 pekas norra delen ut för bostadsutveckling med hög exploatering. Omkring 6 000 personer ska kunna bo i upp emot 3 000 nya bostäder. I planerna finns tre nya gång- och cykelbroar samt en ny bilbro till Ön. Just nu pågår arbete att ta fram detaljplan med beräknat samråd sommaren 2020.

Den vision som håller på att utvecklas ger bilden av en livfull, välkomnande plats i centrala Umeå dit alla enkelt tar sig för att njuta av miljöer som ger samvaro, upplevelse, aktivitet och rörelse. Och som älven, naturen och vi själva har skapat. Norra Ön kommer att vara grön men också stad med vackra boendemiljöer. Det ska märkas att människan, solen, vinden, naturen, älven och våra åtta årstider är centrala utgångspunkter för utformningen. De som bor här ska kunna leva ett praktiskt och rörelserikt vardagsliv med unika möjlig- heter att cykla och gå till arbetsplatser, förskolor, butiker och kulturliv.

2017 tillsatte regeringen utredningen Samordning för bostadsbyggande, för att få till stånd ett ökat och hållbart bostadsbyggande. Ett av utredningens uppdrag är att underlätta arbetet med innovationer för hållbar stadsutveckling. Umeå kommun var först ut med innovationsprojektet ”Planering för rörelserikedom” på norra Ön.

– Vi vill gärna fokusera på innovation som tar oss i riktning mot social hållbarhet, säger Anna Löfqvist, mark- och exploateringsingenjör på Umeå kommun. Vi hade stött på begreppet rörelserikedom tidigare då vi varit inbjudna till utbildningsdagar om att skapa förutsättningar för att barn ska bli mer fysiskt aktiva och därmed må bättre och prestera bättre. Majoriteten som var där kom från idrottsrörelsen och vi var ganska ensamma från planeringssidan. Men vi insåg att vi har stora möjligheter att hjälpa till i arbetet för ett rörelserikt samhälle. Och vi började fundera kring hur vi kunde planera för rörelse.

Vad är rörelserikedom?

Ordet rörelserik är inspirerat av det etablerade engelska uttrycket physical literacy och innebär en förändrad syn på hur varje individ utvecklar ett livslångt intresse för att röra på sig.

Rörelserikedom är alltså ett bredare begrepp än fysisk aktivitet. Det handlar inte om att vara vältränad eller snabb på hundra meter, utan om att ha tillgång till en palett av rörelsefärdigheter som att kunna hoppa, balansera, kasta, simma och så vidare – men också om självförtroende, förståelse och motivation att leva ett fysiskt aktivt liv. Det handlar också om vikten av ett socialt sammanhang och att koppla rörelse till njutning, glädje och vänskap. För att lyckas med det är det viktigt att tidigt etablera rörelse som en självklar del av livet, det vill säga stort fokus på att barn och unga får en möjlighet att vara rörelserika.

Rörelserikedom i stadsplaneringen ger många positiva följder. Genom att planera för bebyggelse med vardagsrörelse i centrum följer en ekologiskt hållbar stad, eftersom de hållbara färdsätten premieras, en jämställd och socialt hållbar stad, eftersom tillgängligheten till staden ökar, oavsett fysisk förmåga eller ekonomiska förutsättningar. Det bidrar även
till bättre folkhälsa genom att vi utvecklar en stad som tar problemen med ökat stillasittande på allvar och tar fram konkreta åtgärder för att vända den utvecklingen.

Rörelserikedom i planeringen av Ön

– På Norra Ön vill vi bygga en stadsdel som uppmuntrar till fysisk aktivitet och social samvaro, för vi vet att det gör gott och stärker folkhälsan. Vi vet också att närhet till service och handel är en väsentlig faktor för ökad vardagsrörelse, liksom hur promenad- och cykelvägar utformas. Frågan är vad vi kan göra mer, säger Helen Nilsson, mark- och exploateringschef.

Ambitionerna om bilsnål planering för norra Ön fanns redan i den fördjupade översiktsplanen och förutsättningarna för att premiera hållbara färdsätt är goda i och med de planerade gång- och cykelbroarna mot centrala Umeå.

För att få inspel till kommunens fortsatta arbete med att planera för rörelserikedom, ordnades en Idéverkstad under två dagar där bland annat Boverket, Folkhälsomyndigheten, Vinnova, Trafikverket, Rise, Gymnastik och idrottshögskolan, SKL, Riksidrottsförbundet, kommunala bostadsbolaget AB Bostaden, konsulter inom trafik och arkitektur och tjänstemän från Umeå kommun deltog.

Ett konsultteam fick, med detta som underlag, uppdrag att arbeta fram en strukturstudie över området. Där tydliggörs bland annat att rörelserikedom på norra Ön innebär

Att skapa utrymme för rörelse och transporter med rörelse i fokus, till viss del på bekostnad av motortrafik. Attraktiva och gena vägar för hållbara transporter såsom gång och cykel.

Noga genomtänkt placering av olika målpunkter såsom skola, förskola, kommersiell service och parkering. Allt med utgångspunkt i att det ska vara smidigare, snabbare och enklare att öka lusten att röra på sig.

Rörelserika stråk till skola och förskolor.

Kvalitetsprogram uppmuntrar till innovation

Men vi kan planera för rörelserikedom på fler sätt än aktiv (?) transport. Det kan till exempel handla om att klättra i en lek- park eller hoppa mellan stenar längs en stig, hur naturområden, idrottsytor, parker och andra offentliga miljöer placeras i för- hållande till skolor och förskolor, vård- och omsorgsboenden med mera och hur de rekreativa stråken kopplas samman. Rörelse ska alltså genomsyra norra Ön både i strukturen genom att det skapas plats och stråk för rörelse och genom placeringen av målpunkter, men även i detaljer som utformning av allmän plats och så småningom byggnader.

– Ön har ett fantastiskt läge, bara det kan uppmuntra till rörelserikedom. Värdefulla strandskogar ska bevaras och all- mänhetens tillgång till stränderna ska förbättras. Ambitionen är att stränderna ska vara viktiga inslag i boendemiljön med stora rekreationsvärden, för både boende på Ön och andra Umeåbor, säger Anna Löfqvist.

Ett Kvalitetsprogram för rörelserikedom har tagits fram som preciserar hur allmän plats och kommunens mark ska utformas för att säkra rörelserikedom, men syftet är också att uppmuntra alla byggaktörer till att bidra.

– Vi kan inte själva bestämma hur hela stadsdelen ska utformas och vi har inte alla lösningar, kvalitetsprogrammet för rörelserikedom ska ses som en uppmaning till alla som kommer att vara med och utveckla området att vara innovativa, säger Anna Löfqvist.

Lärdomar

Under arbetet med norra Ön har rörelserikedom blivit en allt mer självklar del i kommunens samhällsplanering, inte bara på Ön. Begreppet är än så länge vanligare inom skolan och idrotts- och fritidsverksamheterna, men det går att konstatera att alla som jobbar med samhällsplanering också har stora möjligheter att påverka folkhälsan.

– Den statliga utredningens syfte att pusha kommunen att vara innovativ och ta steg i hållbar riktning har redan skett. Och vi vill gärna utbyta erfarenheter med andra som jobbar med rörelserikedom i samhällsplaneringen. Det är en ständig utveckling och ständigt lärande. Ta gärna kontakt med oss på Umeå kommun, avslutar Helen Nilsson.

Text: Helen Nilsson, mark- och exploateringschef Umeå kommun och Anna Löfqvist, affärsledare Bostäder Umeå kommun

Detta innehåll är bara åtkomligt för registrerade medlemmar. Om du är medlem, var god logga in. Vill du bli medlem? Registrera dig här nedan.

Inloggning för befintliga användare
   
Medlemsansökan/Prenumerant
*Obligatoriskt fält