Så bör städerna planeras efter Corona

10 dec Så bör städerna planeras efter Corona

Coronapandemin har förändrat vårt sätt att leva, vårt förhållande till natur och vårt sätt att använda stadsrummet. Vårt gemensamma uterum har blivit en del av vårt vardagsrum. Mellanrummen mellan byggnaderna, skogspartierna, hela vår svenska landsbygd är viktigare än någonsin.

Mycket av förändringarna är av godo för såväl klimat som folkhälsa. Men alla förändringar är inte av godo. Isolering och utanförskap riskerar att öka.

I vissa delar kommer livet att återgå till det ”gamla normala”. I andra delar är det förändringar som kommer att vara bestående.

Stadsbyggnad kan bidra till att främja goda förändringar. Stadsbyggnad kan också bidra till att minska isolering och utanförskap.

Vilka förändrade förutsättningar behöver vi som stadsbyggare förhålla oss till? Och framförallt hur kan vi stadsbyggare bidra till att vårt sätt att leva efter Corona blir mer medmänskligt och mindre klimatpåverkande? Vi behöver alla som arbetar med stadsbyggnad reflektera över vårt uppdrag och hur vi kan bidra! Vad vill vi och vad måste vi förändra, var ligger tyngdpunkten?

Här är mina reflektioner; förhoppningsvis kan de bidra till fortsatta reflektioner.

Landsbygdens betydelse

Planering brukar nästan alltid handla om staden, men nu har Corona gjort att landsbygdens värden blivit tydligare för gemene man. Svenskarna har semestrat i Sverige som aldrig förr. Efterfrågan på fritidshus har ökat markant. Svenska landsbygden är stor, men med ökad efterfrågan på landsbygden kan intressekonflikter uppstå. Samtidigt är det ökade intresset för landsbygden en jättestor möjlighet för landsbygden! God planering behövs, för att det ökade intresset för landsbygden ska komma landsbygden till godo. Det är en planering som utgår från bygdens naturliga förutsättningar och människorna på bygden. Det är inte en fördjupad översiktsplan enligt PBL, utan snarare en ”bygdeplan”, som rymmer både människors och den fysiska miljöns visioner samt vägen dit.

Grannskapets betydelse

Resandet har minskat kraftigt under Corona, vilket har haft många positiva effekter såsom renare luft, förbättrad framkomlighet, mer tid för annat med mera. Detta är något vi vill behålla även efter Corona. Men hur? Desto rikare liv omgivningen kan erbjuda och desto fler funktioner vi kan nå i vårt närområde desto mindre behöver vi resa. Kanske är det dags att lyfta grannskapsplaneringen i en modern form med grannskap som går i varandra.

Ytor för kommunikation

Corona har inneburit ett förändrat resande. Resandet har minskat, då många har arbetat hemifrån. Trängseln i kollektivtrafiken har gjort att många valt/uppmanats ta andra färdmedel. Många har ersatt kollektivtrafikresan med gång och cykel, vilket är bra både för folkhälsan och klimatet. Många små snabba och smidiga fordon ofta med hjälpmotorer har kommit fram och blivit mycket populära. Det har blivit trångt på gång- och cykelbanor. Med ökad trängsel och kraftigt varierande hastigheter har olycksrisken på gång- och cykelbanor ökat. Andra har valt att ersätta kollektivtrafikresan med resa i egen bil. Den kraftigt ökade näthandeln påverkar även stadsrummet. Budbilarna är många och kommer tätt i bostadsområdena. Bilresande är det mest ytkrävande och klimatpåverkande resealternativet och det främjar inte hälsan. Ökad bilism innebär också ökad risk för allvarliga olyckor.

En stor del av det gemensamma rummet ute används till förflyttningar. De stora trafikytorna är som barriärer mellan stadens olika delar. Dessa ytor kan inte få fortsätta att öka, utan de behöver användas på ett smartare sätt. Kan drönare användas, till exempel ersätta budbilar, i stadsrummet och hur påverkar det planeringen? Alternativ till bilresande behövs och det behöver finnas plats för alternativen; mer plats för gång- och cykel samt kollektivtrafik.

Vårt bilresande och bilägande framförallt i städerna kan förväntas minska i framtiden. Vi måste fortfarande planera
för mycket parkering, men vi bör ha i bakhuvudet hur dessa parkeringsytor i framtiden kan fylla en annan funktion.

Mer friytor

Corona har, för att minska smittrisken, inneburit att många aktiviteter har flyttat utomhus. Fler människor använder det gemensamma uterummet.

ω Vi umgås utomhus i mycket större utsträckning än tidigare och vi behöver kunna hålla avstånd det vill säga ha tillräckligt med utrymme. Platsen för umgänge ska helst vara skyddad från buller och föroreningar samt om möjligt även från vind och kyla. Platsen ska vara attraktiv!

ω Även vissa arbetsmöten, samtal och undervisning har flyttats utomhus och det ska finnas lämpliga platser.

ω Vi motionerar utomhus i större utsträckning. I många skolor har gymnastikundervisningen flyttat ut. Förskolor
är ute mer än tidigare. Fler barn leker ute. Många har valt utegym istället för gymlokal. Idrott tränas i högre grad utomhus än i inomhusarenor. Besökarna är fler i parker och friluftsområden. Människor som tidigare utflyktade till shoppingcentra återfinns i friluftsområdena.

Det är positivt för folkhälsan och klimatet att människor vistas mer utomhus och rör sig för egen maskin. Det är något att ta tillvara för framtiden; att göra det så attraktivt att människor väljer att vara utomhus; men det krävs aktiva åtgärder. I Stockholm har det uppstått trängsel i parkerna och trafikkaos kring friluftsområdena. Uterummen räcker inte till, har för liten yta och är inte alltid attraktiva och tillgängliga. Detta är delvis ett storstadsproblem, som kräver kraftfulla insatser, där tillräckliga och lämpliga ytor samt en god fysisk planering är centrala. Även mindre städer och orter kan göra mycket, för att främja fortsatt aktivitet och rörelse utomhus; och även här är en god fysisk planering central.

Mer bostäder

Trångboddhet har åter kommit i fokus med Corona. Nya bostäder behöver byggas.  Alla familjemedlemmar behöver
ha ett eget litet avskilt utrymme. Arbetsplatsen har kommit tillbaka i bostaden. På 60- och 70-talet var arbetsbordet en funktion som skulle inrymmas i bostaden. Arbetsplatsen hemma ser kanske annorlunda ut i dag, men ett ostört utrymme behövs liksom goda ergonomiska förutsättningar. Uteplatsen/balkongen blir ännu värdefullare. En plats för avkoppling och umgänge, för växter och odling. I det offentliga rummet kan dessa funktioner också ta plats. Bostäder med smarta planlösningar som möjliggör även arbete behöver byggas, grannskapet behöver ha en viss täthet så att underlag för service finns och samtidigt behövs mer friytor och attraktiva friytor för alla de funktioner som har flyttat utomhus. Bostads-
planering behöver ske i ett större sammanhang; små frimärksplaner kan inte tillgodose behoven som finns för ett gott bostadsbyggande.

Mindre ytor för kontor och affärer

Handeln minskar och samtidigt har den digitala handeln ökat. Det har varit en trend redan innan pandemin, som nu blivit ännu tydligare. Handel ger centrum liv och är en mötesplats för många människor. Försvinner handeln behövs nya funktioner, som skapar liv och mötesplatser. Allt kan inte bli caféer och restauranger, gym, skönhetssalonger och vårdinrättningar. Kan lekplatser, viloplatser, kreativa platser, odlings-
lokaler, showrooms med mera ges utrymme? Men hur ska dessa nya funktioners rum finansieras? Oberoende av hur de finansieras behöver våra planer innehålla många naturliga och inbjudande mötesplatser i det offentliga rummet och tillåta en större palett av verksamheter. Det är inte verksamheter utan störningar som ska begränsas. En minskad konsumtion av varor är bra för både människa och klimat. I dag har vi en överkonsumtion samtidigt som vår stress och våra sopberg växer och det kostar. Kommer köpcentrum gapa tomma? Kanske i delar. Kanske kan köpcentrum i framtiden bli mer integrerade i övrigt samhällsliv?

Fler kommer att fortsätta arbeta hemifrån; åtminstone en
del av tiden. Kontoren behöver byggas om. Mindre plats för traditionella arbetsplatser och mer plats för möten, samtal och samvaro. Kanske plats för någon fysisk aktivitet såsom pingis, golfputt, biljard med mera? Kanske mer plats för kreativitet såsom mörkerrum, ateljéer, kök med mera? Några kontor kanske kan byggas om till bostäder; gärna i centrala områden som en gång i tiden kontoriserades och som i dag saknar bostäder. Här behöver våra planer vara tydligare med en viljeinriktning och mindre rigida med reglering av användning.

Mer ytor för skolor och vårdinrättningar

För inte så länge sedan planerades nya skolbyggnader i lugna, lite avskilda lägen nära grönområden. Både otrygghet och skadegörelse samt önskan att skolan ska vara en central del i samhället har lett till att många nya skolar byggts centralt utan större friytor. I och med Corona har en del av undervisningen
i skolan flyttats ut. Trycket på friytorna utanför skolan har ökat. Tydligast är behovet av friytor för små barn. Många nya förskolor i städerna ligger mörkt och trångt. Förskole- och skolgårdar måste ges tillräcklig storlek. Det är inte en omöjlighet att placera förskolor och skolor både centralt och med stora friytor. God planering är att lösa goda miljöer för våra barn.

För äldreboenden och vårdbyggnader har det blivit tydligt att behoven är likartade som för skolor. Bra och tillräckligt stora ytor för utevistelser behövs. Det finns dessutom forskningsrapporter, vilka visar att grönska har en läkande effekt. Corona har inneburit, att äldre och sjuka under en period endast har kunnat träffa sina anhöriga utomhus. Även underhållning har skett utomhus.

Lyckas vi med vår planering att ta till vara de goda förändringar som Corona har initierat kan vi bidra till att minska klimatpåverkan och skapa fantastiska miljöer för människor att leva i!

Stadsplanering är ett instrument för utveckling av vårt gemensamma fysiska samhälle. Stadsplanering behöver i mycket högre grad handla om visioner än om restriktioner och byggrätter.

Text: Lotta Lindstam, Arkitekt Arkitekturdialog och f.d. stadsbyggnads-
direktör i Västerås stad. Medlem i Sveriges arkitekters planakademin och senior rådgivare tankesmedjan Global Utmaning. Foto: Stefan Wemmel Ljung