16 apr Stadsbyggnad nr 2/2021 ute nu! Numret innehåller massor av nyttig och inspirerande läsning.
Temat för nummer 2 är Stadsmiljö och du kan läsa om hur Eskilstuna, Växjö och Linköping arbetar med lekplatser. Lekplatser är en viktig pusselbit i stadsmiljön – extra aktuellt efter att barnkonventionen blev lag i Sverige förra året. Eskilstuna, Linköping och Växjö är tre kommuner som har höga ambitioner i sitt arbete med lekplatser.
Exempelvis i Eskilstuna är nybyggda lekplatser mer omfångsrika och anpassade till både äldre och yngre barn, och har ofta något tema såsom djungel, rymd, småkryp och spöken. I grönområden med lite trafik byggs områdeslekplatser eller upplevelselekplatser med ett utvecklat innehåll och redskap anpassade till lite äldre barn. Det kan vara en kombinationslek med klätterställning och rutschkana, linbana, stor svänggunga och en karusell som pendlar upp och ner.
Läs också om hur stadsplanering går till i smålögnernas land. Stadsbyggnads Kajsa Althén har granskat hur det allt större fokuset på PR och kommunikation påverkar stadsplaneringen. Politiker verkar i nära symbios med sina kommunikatörer, vilket leder till ständiga smålögner, men även bland stadsutvecklingens aktörer pågår småljugandet i form av både visualiseringar och text för att kunna ta hem projekt och tjäna pengar. På samma sätt som att politikers kommunikatörstvättade intervjusvar urholkar förtroendet för politiken, så urholkas även förtroendet för stadsutvecklingsprojekt av förskönade visualiseringar med sommar, sol, lekande barn och lyckliga par bland de nybyggda husen.
För branschen är småljuget en fråga om både etik och förtroende. Emina Kovacic, stadsarkitekt i Karlshamn och ordförande i Sveriges arkitekter, är bekymrad.
– Visst har vi ett problem här, säger hon. Våra presentationer har kapats av mäklare och bostadsutvecklare, med kommersiella intressen följer att man talar om yta och inte livskvalitet eller hållbarhet och att vi bidrar till att skapa orealistiska förväntningar.
Missa inte heller att läsa om hur samnyttjad mark utvecklar stadsmiljön. Per Larsson, lantmätare vid stadsbyggnadskontoret i Malmö stad var 2016-2020 professionsdoktorand vid Malmö universitet och skrev då avhandlingen Samnyttjad mark och urbana allmänningar: En fallstudie av skyfallsanpassning i Malmö och Köpenhamn. Såväl Malmö som Köpenhamn har erfarit kostsamma översvämningar de senaste tio åren vilket fått dem att utarbeta strategier för skyfallsanpassning inom den befintliga stadsmiljön. Parallellt med underhåll och förnyelse av va-ledningsnätet skapas anläggningar ovan mark i syfte att avlasta ledningsnätet vid skyfall.
Forskningen gör paralleller mellan samnyttjande av mark och allmänningar vilket leder till att en sorts urbana allmänningar identifieras. Allmän platsmark skyfallsanpassas genom att parker, torg, gator och parkeringsplatser utformas så att dessa kan fördröja, leda bort eller infiltrera regnvatten. Inte sällan leder dessa anpassningar till en grönare stadsmiljö med fler sociala mötesplatser och en förbättrad biodiversitet.
Detta och mycket mer får du i nr 2/2021 av Stadsbyggnad. Hoppas att du får en nyttig och inspirerande lässtund!
Detta innehåll är bara åtkomligt för registrerade medlemmar. Om du är medlem, var god logga in. Vill du bli medlem? Registrera dig här nedan.
