02 sep Cirkulär ekonomi testas i Uppsala
I dagens samhälle är det i regel nya material och nya resurser som används vid projektering av byggnader. Överblivet nytt material blir ofta till avfall och slängs i stället för att sorteras, lämnas tillbaka eller användas i nya projekt. Även när äldre byggnader rivs för att skapa plats åt nya, skickas ofta fullt funktionellt material till deponi eller förbränning.
Med tanke på hur städer idag byggs ut i snabb takt måste det ske en förändring för att minska byggsektorns klimatavtryck och hushålla med samhällets begränsade resurser. Tänk om vi i stället skulle börja bygga nya hus med hjälp av material från äldre byggnader, minimera behovet av nya resurser, minska klimatavtrycket från byggsektorn och börja se rivningsobjekten som potentiella materialbanker?
CIRKULÄR EKONOMI
Den cirkulära ekonomin kan komma i flera olika former och beröra allt från hur produktionen av varor sker, vilka råvaror som används, hur vi erbjuder och använder den färdiga produkten, hur länge denna behåller sitt värde till vad som händer med produkten efter dess livslängd. Den kommer med nya affärsmodeller och nya sätt att producera och konsumera varor, dela på resurser, arbeta, bo och leva. Det är dock ingen ensam lösning på den klimatkris vi står inför, utan ett verktyg för hur samhället kan ställa om på vägen dit. Med det sagt behövs affärsmöjligheter och konkurrenskraft som den primära drivkraften för att skapa förändringen och fortsatt utveckla cirkulära affärsmodeller.
Med klimatutmaningen som vi har framför oss är det viktigare än någonsin att följa med i och finna nya sätt som kan hjälpa samhället att ställa om. STUNS (Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle) Hållbara Samhällen genomförde under 2021 förstudien Kartläggning av lokala förutsättningar för cirkulär ekonomi, där syftet var att kartlägga möjligheter, finna intresserade och drivna bolag, och genom att anta en stöttande roll accelerera omställningen till cirkulär ekonomi. Under förstudiens gång blev det tydligt att intresset för cirkulära affärsmodeller är stort, och vi fick snabbt kontakt med en av Uppsalas största branscher – byggbranschen.
BYGGBRANSCHEN KAN BLI CIRKULÄR
Med en ständigt ökande befolkning där majoriteten flyttar in till städerna blir det allt viktigare att byggbranschen tar sitt ansvar för att bygga på cirkulära och hållbara sätt. Byggsektorn är en av de största sektorerna vad gäller energiförbrukning. För att nå klimatmålen inom byggsektorn har stort fokus legat på driftsfasen och de tekniska delar som innebär energieffektivisering och energibesparing. Men då stor del av utsläppen kommer från tillverkning, processer och transport av byggmaterial, har STUNS valt att titta på återbruk av byggmaterial, som en del av den cirkulära ekonomin. Det var då som frågan väcktes: “Hur återbrukar vi hus, hem, kontor och byggnader?” och “Vilka faktiska hinder finns det för detta?”. Genom kontakt med två fastighetsägare, varav den ena är aktuell med ett rivningsprojekt och den andra i planeringsfasen för ett renoveringsobjekt, har vi undersökt hur den ena byggnaden skulle kunna demonteras för att återanvändas vid renoveringen av den andra. Byggnaderna, som har en unik kulturhistoria, har den geografiska fördelen att de råkar vara grannar. Det finns därför en konkret möjlighet för ett lokalt kretslopp av byggmaterial som endast behöver fraktas ett par hundra meter.
ÅTERBRUK I PRAKTIKEN
Men, hur återbrukas byggmaterial från en befintlig byggnad och är det ens juridiskt tillåtet att använda gammalt byggmaterial? Det visade sig att det idag inte finns någon lagstiftning som hindrar återbrukat byggmaterial, utan det viktiga är att testa, beräkna och dokumentera för de olika byggkomponenterna som ska återbrukas. I augusti 2020 kom det dessutom en ny lagstiftning som säger att en större del av avfallet måste sorteras vid en traditionell rivning, vilket minskar skillnaden i tid och arbete mellan rivning och demontering av en byggnad. Att återbruka material kommer utöver fördelarna med ett minskat klimatavtryck även med möjligheten till en ny inkomstkälla från materialet som cirkuleras. Resultaten från förstudien tyder på att de flesta material går att återbruka, men att vissa är lättare än andra. Några av de lättare materialen att återbruka är: innerdörrar, armaturer och glaspartier medan tegel har varit svårare att brytas loss, men med utvecklad teknik har även det blivit lättare.
Förutom demonteringens process ska även materialets egenskaper matcha med byggnadens förutsättningar, det ska finnas tid för planering av återbruk samt flexibla arkitekter och entreprenörer som vågar tänka nytt. Det är många faktorer som ska samspela, men med motiverade medarbetare som vågar och vill arbeta med nya metoder tror vi att det är fullt möjligt. Än finns ingen standard för återbrukandet av byggmaterial, vilket resulterar i att riskerna upplevs större och det blir en högre tröskel till att våga ändra den traditionella byggprocessen. För att vi ska kunna ställa om behövs det därför fler initiativtagare och pionjärer som kan inspirera andra och sätta en ny standard för byggbranschen.
FRAMTIDEN ÄR GAMMAL
Det är dags att accelerera omställningen till cirkulär ekonomi och det finns många branscher med både stor och outforskad potential. Utvecklingen ligger i händerna på både privat och offentlig sektor. Här har kommuner och andra statliga verksamheter chansen att föregå med gott exempel och börja sätta krav via upphandlingar vid nybyggnationer och större renoveringar för att göra skillnad. Vi på STUNS vill öka takten på omställningen genom att underlätta för bolag som vill samverka med andra och dela på resurser mellan varandra. Som förstudien visat finns det många möjligheter att gå från att endast cirkulera kläder, möbler och prylar, till att cirkulera hela hus, kontor och byggnader. Genom cirkulär ekonomi kan hela staden bli en materialbank för återbrukande av byggmaterial. Det är inte längre bara miljöpåverkan som är ett incitament för återbrukande utan det finns möjligheter för minskade projektkostnader, kortare transportsträckor, ett alternativ för den klimatmedvetna hyresgästen samt värdet av den karaktär som en äldre produkt medför. Framtiden är cirkulär vilket innebär att det är hög tid att bryta det linjära mönstret, tänka nytt av gammalt och våga cirkulera våra hus och byggnader.
Text: Caroline Beck Friis & Matilda Sammeli STUNS Hållbara Samhällen
Detta innehåll är bara åtkomligt för registrerade medlemmar. Om du är medlem, var god logga in. Vill du bli medlem? Registrera dig här nedan.