Spårväg skapar boom i Lund

30 okt Spårväg skapar boom i Lund

Det tog två decenniers idogt och tålmodigt arbete men nu har Lund en spårväg. Och när spårvägen väl var på plats så blev det en tydlig ketchupeffekt – verksamheter vill etablera sig och fastighetsägare vill utveckla och bygga, en veritabel boom pågår alltjämt.

”Attraktionen blir tydlig när spårväg och hållplatser är på plats”, säger Malin Sjögren, stadsarkitekt Lunds kommun.

Det omfattande och utmanande stadsbyggnadsprojektet är så väl genomfört att Spårvägen i Lund har utsetts till Årets Stadsbyggnadsprojekt 2022 (läs motiveringen på s. 8).

Vilka utmaningar har varit svårast att tackla?

– Det var en utmaning att bygga i befintlig stad. Det är trångt och staden måste fungera under genomförandetiden, samtidigt som de som bygger måste ha en säker arbetsmiljö. En annan, konkret utmaning, som uppmärksammades, var att där den första hållplatsen Clemenstorget skulle byggas stod det plataner som inte kunde vara kvar – det löstes genom att träden flyttades till ett nytt läge i Brunnshög i en spektakulär flytt i stället för att fällas. Vi byggde i samband med spårvägsutbyggnaden också om torget och det har blivit en vacker och livfull plats som uppskattas av Lundaborna, säger projektchef Pernilla von Strokirch, som har hanterat projektet i dess helhet från start till mål.

Hon pekar ut några orsaker till att de har lyckats så väl med projektet:

– Vi gjorde grundarbetet från början. Vi var samma personer som jobbade med utformning och gestaltning 2012-2020, från start till mål. Vi hade funktion, gestaltning och trafiksäkerhetsfrågor samlade i vår grupp och kunde ta fram riktlinjer för projektet som förhöll sig till alla dessa aspekter. Och sedan kunde vi också hålla i riktlinjerna hela vägen. Information har också varit viktigt, vi har satsat mycket resurser på kommunikation, säger Pernilla von Strokirch.

Stadsarkitekt Malin Sjögren, har varit involverad i gestaltningsriktlinjerna och det lite bredare tänket kring en spårvägs betydelse för näringsliv, arbetsplatser och bostadsutveckling längs spårets randzoner. Hon säger:

– Det var en utmaning att passa in och bygga spårväg i den medeltida staden och att den också skulle passa i det nya och framtidsinriktade, och fortsätter:

– Vi sökte efter en gestaltning där det går att känna igen sig hela vägen, som håller i både tillkommande och redan befintliga miljöer.

Hon beskriver en utmaning där många var rädda för att det skulle uppstå en barriäreffekt, som ett sår i staden, vilket ledde till ett behov av lågmäldhet, men att spårvägen också behövde sticka ut så att det blev tydligt för trafikanter att här fanns ett trafikerat spår.

– Målet var att spårvägen skulle kännas självklar i alla miljöer den passerade, med en känsla av både historia och framtid, säger Malin Sjögren.

En generell gestaltning som passade alla delar av stråket utformades i gestaltningsriktlinjerna. I den hanterades val av robusta material för både hållplatsutformningar med väderskydd och belysning och tracé, det vill säga spårområdet som där det är möjligt är gräs, vilket var visuellt en fördel även på ett symboliskt plan – det gröna behöver värnas för framtiden. Samtidigt har gräset praktiska fördelar för dagvattenhanteringen. Ombyggnaden har inneburit att de hårdgjorda ytorna i stråket har minskat.

Vilka är de tydligaste positiva effekterna?

– Marknadsaktörerna kunde lita på den först när den verkligen fanns på plats, men nu är det väldigt påtagligt, den används som ett argument för att etablera och utveckla. Spår är mer permanent än busstrafik och bidrar på så sätt till stadsutveckling förutom att det är en kapacitetsstark kollektivtrafik, säger Malin Sjögren och fortsätter:

– Jag upplever att spårvägen har tagits emot väl, den är välanvänd och uppskattad. Den har ett stort värde och har landat fint. Det ska vara så enkelt, snabbt och smidigt som möjligt. De positiva effekterna är frukten av tjugo års arbete, ibland är det jobbigt att det tar tid, men ibland är det också bra. Att många stenar hinner vändas på, och att det finns tid för många diskussioner med medborgare och politiker.

– Allra viktigast är att spårvägen bidrar till att staden kan växa hållbart. Den är en viktig del i att nå tredjedelsmålet, det vill säga att biltrafiken utgör max en tredjedel av den totala trafikmängden för den nya stadsdelen Brunnshög. En annan aspekt, utifrån debatten som har varit kring spårvägens ekonomi, är att den kommer att bli en samhällsekonomisk vinst inom några år – kommunen får intäkter genom ökande markpriser och exploateringsavtal, säger projektchef Pernilla von Strokirch.

Spårvägen har utvecklats i ett befintligt kollektivtrafikstråk, Kunskapsstråket, som har trafikerats med buss och var tänkt för spårväg redan från början. Detta stråk befinner sig i en expansiv del av Lund. Det byggs en ny stadsdel vid forskningsanläggningarna MAX IV och ESS med sikte på cirka 40 000 boende och arbetande. Spårvägen stimulerar fastighetsutvecklare, nya företag etablerar sig, förtätning sker, bostäder växer upp som svampar ur jorden i den nya stadsdelen Brunnshög. Attraktionen blir tydlig när spårväg och hållplatser är på plats. Det underlättar för fastighetsutvecklare när det finns snabb kollektivtrafik med hög turtäthet. Inte minst med personal från hela regionen inklusive andra sidan sundet.

Text: Stefan Wemmel Ljung, redaktör Stadsbyggnad
Foto: Kristina Strand Larsson, Lunds kommun

Årets stadsbyggnadsprojekt 2022

Att planera och bygga en spårväg är ett omfattande och utmanande stadsbyggnadsprojekt i en modern stad. Särskilt i en stad som Lund med en historisk och känslig miljö.

Projektet är ett ekonomiskt stort projekt med en krävande förhandlingsprocess med olika intressenter. Detta har inneburit lång tid från idé till förankring, finansiering och genomförande vilket krävt en stor uthållighet av alla inblandade.

Att bygga en spårväg på 2000-talet är en visionär infrastrukturlösning för att möta framtidens möjligheter att utveckla staden och tillgodose många intressen som samverkar för att fortsatt utveckla Lund som en attraktiv stad i regionen där tillgänglighet och hållbarhet tillgodoses.

Spårvägen i Lund är utformad för framtiden och som på sin sträckning från Lunds centralstation till de nya stadsdelarna knyter samman stadens centrum och
centralstationen med Lunds sjukhus, universitet, högskolor, forskningsanläggningar samt med både nuvarande och framtida bostadsområden.

Efter inledande problem med spårvagnarnas teknik och lågt resande under pandemin har under det senaste året problemen åtgärdats, resandet har gått upp och resenärernas nöjdhet är hög. Utformning av spåranläggningen med gräsbeläggning och estetiskt väl utformade hållplatser har höjt kvalitén på stads-
miljön i spårvägens sträckning.

Sammantaget är projektet väl genomfört och har givit ett tillskott till stadsmiljön och en bra service för resenärerna.

Styrelsen för Föreningen Sveriges Stadsbyggare har därför utsett projektet Spårvägen i Lund till Årets Stadsbyggnadsprojekt 2022.

Fakta Spårväg Lund C – ESS

} Längd: cirka 5,5 km långt dubbelspår.

} 9 hållplatser: Lund C, Universitetssjukhuset, LTH, Ideontorget, Telefonplan, Solbjer, Brunnshögstorget, MAX IV och ESS.

} Att åka från Lund C till ESS med spårvagnarna tar 14,5 minuter, och medelhastigheten är 21,5 km/h.

} Skånetrafiken har sju spårvagnar, var och en med en längd på cirka 33 meter.

} De sju vagnarna heter Åsa-Hanna, Sfinxen, Lindeman, Blåtand, Brandklipparen, Inferno och Saxo Grammaticus. Alla namn har Lundaanknytning och är resultatet av en namntävling som arrangerades 2019.

} Kapacitet: cirka 200 resenärer, varav 40 sittande. En spårvagn har ungefär samma kapacitet som fyra vanliga stadsbussar.

} Spårvagnarna drivs av grön el och har teknik för att återvinna bromsenergi.