Återbygget skapar cirkulär ekonomi

07 dec Återbygget skapar cirkulär ekonomi

Återbygget är ett icke vinstutdelande socialt företag som jobbar för att främja cirkulära materialflöden inom byggindustrin. Företaget har som målsättning att kunna erbjuda en helhetslösning för återbrukat material, vilket omfattar återbrukssamordning, inventering av material, demontering, mellanlagring och återförsäljning. Återbygget startade som en idé hos kollegorna Pelle Holst och Johan Hamrin för ungefär sju år sedan, då de arbetade tillsammans som hantverkare.

– Det började ta form när vi jobbade som villasnickare och såg det storskaliga slöseri som pågår, säger Pelle Holst, Återbyggets VD. Det är enorma mängder av fina produkter, ibland helt oanvända, som slängs i onödan. Jag och Johan, som numera är butikschef på Återbygget, började fundera på hur man skulle kunna ta vara på allt material.

Byggbranschen är den näst största skaparen av deponiavfall i Sverige, och står för ungefär en tredjedel av allt avfall i landet totalt.

– I en genomsnittlig fastighet idag är ungefär 7 – 8 procent av materialet farligt avfall, av det resterande är en stor del material av hög kvalitet som inte har uppnått sin tekniska livslängd, säger Pelle Holst.

Återbygget arbetar för att minska avfallsmängderna genom att öka återbruket av byggnadsmaterial, men även genom att minimera rivning och i stället hitta andra alternativ.

– Ska vi ta klimatutmaningarna på allvar så måste vi begränsa uttagandet av jungfruligt material, säger Johan Hamrin, butikschef på Återbygget, och i den bästa av världar innebär det att inte riva överhuvudtaget. Vi försöker i första hand att hitta andra lösningar för material. Kan vi ändra funktion, kan vi reparera på plats? Om det inte går, vem är nästa brukare? Det kan vara någon med lägre krav eller en annan målbild kring funktionalitet.

– Det handlar helt enkelt om en slags avfallshierarki inom en fastighet, och att hela tiden försöka jobba så högt upp i den trappan som möjligt, säger Pelle Holst. Vi förstör så otroligt stora värden. Att vi idag skickar nya virkesbuntar till en flispanna och kallar det energiåtervinning är väl i och för sig bättre än ingenting, men det är ändå vansinne. I dagsläget saknas det en infrastruktur för att kunna ta vara på sådant som felaktigt hanteras som avfall, men det hoppas vi att på sikt kunna hjälpa till att ändra på.

Att Återbygget skulle vara ett socialt och arbetsintegrerande företag är också något som har följt med från första början. Pelle Holst har jobbat med människor i utanförskap under en stor del av sin karriär, och det sociala engagemanget sträcker sig även utanför yrkeslivet.

– Under några år med start 2015 hjälpte jag och min fru några ensamkommande afghaner att komma till rätta i Sverige, berättar Pelle Holst. Det var åtta killar som mådde bra så länge skolan var i gång och de hade saker att göra där, men så fort de blev sysslolösa mådde de sämre. Så vi försökte hjälpa dem att hitta verksamhet, vi högg ved och odlade grönsaker tillsammans, diskuterade svenska och afghanska könsroller
och så vidare. Det blev ett slags privat integrationsprojekt.

Utifrån viljan att göra något åt båda dessa problem, resurs- slöseri och socialt utanförskap, växte en företagsidé fram. Initialt var tanken att starta något i liten skala, men ju mer Johan och Pelle diskuterade, desto större blev omfattningen.

BEHÖVS EN HEL INDUSTRI

– Till en början såg vi framför oss en mysig plats på landet, en lada dit man kunde komma för att arbetsträna med att renovera dörrar eller något liknande, säger Pelle Holst. Men när vi gjorde vår omvärldsanalys insåg vi att det inte är det lilla som behövs – för att kunna göra skillnad i den här frågan behövs en hel industri.

Under hösten 2021 tog verksamheten fart på allvar, när Återbygget blev anlitade av Västerås stad i ett projekt med höga ambitionsnivåer för återbruk – ett långtgående projekt som fortfarande pågår. Det handlar om att renovera Emausskolan, en grundskola i Västerås med cirka 700 elever, men omfattar även ett forskningsuppdrag under projektnamnet “Bygg med bättre begagnat”. Projektet, som drivs av forskningsinstitutet RISE och finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas via det strategiska innovationsprogrammet RE:Source, har som mål att ta fram ett ramverk för kvalitetssäkring av återbrukat material. Återbygget medverkar som konsult i några av arbetspaketen som ägs av Västerås stad, ”Kvalitetsaspekter vid logistik och hantering” samt ”Kvalitets- aspekter vid projektering av ny- och ombyggnation med återbrukade produkter” och bidrar då bland annat med sin erfarenhet från den praktiska verksamheten i Emausskolan.   

– Det var byggprojektledaren Johanna Boivie på Västerås stad som var modig och vågade satsa på oss, den här lilla och relativt oprövade aktören, så till henne är jag evigt tacksam, säger Pelle Holst. Det gav oss chansen att vara med på resan från början och lära oss om återbruk i ett skarpt projekt, sam- tidigt som vi har fått vara med och definiera återbruksprocessen.

– Att arbeta med återbrukat material kräver omställningar
i byggprocessen, till exempel kring hur man planerar och ritar en byggnad vid bygglovsansökan, säger Pelle Holst. Här gäller det att man lämnar spelrum för den variation som uppstår när man jobbar med återbruk. Det finns även en problematik kring garantier och kvalitetsmärkning, där vi gemensamt behöver hitta nya riktlinjer. Den märkning som finns slutar oftast gälla när en produkt plockas ned från sin ursprungliga plats, så där handlar det om att hitta kostnadseffektiva sätt att kvalitetssäkra och bedöma produkter som har demonterats. Tillsammans med byggherrar och arkitekter diskuterar vi kvalitetskriterier som kan ligga till grund för ett nytt märkningssystem.

Skolan, som behöver byggas om för att rymma dubbelt så många elever, står i ett tättbebyggt område, omgärdat av bland annat järnväg och en idrottsanläggning. Eftersom det på grund av läget fanns begränsade möjligheter att bygga större så var tanken inledningsvis att riva en låg del av byggnaden och bygga nytt där. Ambitionen var att återanvända så mycket material som möjligt från delen som skulle rivas, så Återbyggets första uppdrag blev att inventera fastigheten för internt återbruk.

Sedan förändrades dock förutsättningarna för uppdraget, då man bestämde sig för att bygga ut en befintlig del i stället för att riva. Det interna materialflödet försvann, men återbruksambitionerna fanns kvar.

– Det blev helt klart svårare, säger Johan Hamrin, som utöver sin roll som butikschef även arbetsleder inventering och demontering. Internt återbruk är såklart inte okomplicerat, men det är en helt annan sak att hitta flöden utifrån i tillräckliga mängder och få det materialet på plats i tid.

Och det är den här problematiken som alla återbruksprojekt har idag, menar Pelle Holst.

TID OCH LOGISTIK

– Ett byggprojekt är avhängigt av tid och logistik, och som det ser ut idag går det sällan att få tag på saker på ett sätt som gör cirkulära materialflöden ekonomiskt försvarbara. Det som behövs för att återbruk ska funka är en aktör som har utrymmet, kunskapen och logistiken på plats kring det här, en återbruks-hub. Har man den infrastrukturen på plats, då kan man se till att så lite som möjligt slängs. Många gånger hant-
eras material som avfall för att det befinner sig på fel plats. Det finns alltid någon som behöver det, det gäller bara att hitta dem.

Under hösten 2023 kommer Återbygget att inleda ett projekt för materialinsamling i samarbete med Vafabmiljö, den kommunala avfallshanteraren för Västmanland, Enköping
och Heby.

– Till att börja med kommer det att vara en container uppställd på en av Vafabs återvinningscentraler i Västerås, där man kan lämna sådant man tycker är synd att slänga, säger Johan Hamrin. Detaljerna är inte helt utarbetade men vi kommer att ta emot till exempel skivmaterial, reglar och dylikt.

Även om en omställning till cirkulära materialflöden för med sig stora utmaningar så ser Återbyggets VD Pelle Holst ljust på framtiden för återbruk.

– Det är i mångt och mycket en fråga om inställning. Återbruk är inte nytt, det har historiskt sett skett per automatik. Innan 60-talet var det mer cirkulärt, man byggde med material av högre kvalitet som var lättare att reparera. Jag hoppas att vi kan lära oss av det och ta det med oss in i framtiden, att redan nu våga investera i dyrare material. När det är dags för de fastigheter som byggs idag att rivas kommer efterfrågan på återbrukat material att vara betydligt större.

För Återbyggets del hoppas Pelle Holst på att snart kunna börja jobba även med stomme och tyngre byggnadsdelar.

– Det är där vi gör den stora klimatvinsten. Och så behöver vi expandera och finnas på fler orter, bygga upp ett större lager så att vi har produkterna som våra kunder efterfrågar.

– Jag tror att omställningen i byggsektorn kommer att ske i rekordfart, det kommer att ploppa upp aktörer med ungefär vår profil över hela landet, fortsätter Pelle Holst. Jag hoppas att de också väljer att satsa på bred hållbarhet, social hållbarhet. Vi når agenda 2030 när vi vågar sluta cirkeln helt ut, vågar spänna bågen lite längre än vad som är bekvämt.

Text & foto: Hannes Nordin, marknadsföringsansvarig Återbygget

Fakta: Sociala Företag

Ett socialt företag är en verksamhet vars huvudsakliga mål är att göra samhällsnytta. Vinster återinvesteras ofta i verksamheten som ett sätt att fortsätta stödja samhällsuppdraget, eller används till att lösa samhällsproblem på andra sätt. Socialt företagande kan ta olika former, inklusive kooperativ, ekonomiska föreningar, ideella organisationer och företag med vinst-
ändamål med en stark social inriktning. 

Sociala företag arbetar främst inom följande fyra verksamhetsområden

Arbetsintegration – Arbetsträning och integrering för personer med särskilda behov, och arbetslösa. 

Sociala tjänster – Till exempel hälsovård, barnomsorg, äldreomsorg, och hjälp till personer med funktionsnedsättning.

Utveckling av missgynnade områden – Till exempel tillhandahållande av samhällsbärande tjänster i glesbygd, stöd till utvecklingsprojekt i andra länder.

Övrigt – Återvinning, miljöskydd, bevarande av kulturella eller historiska värden, forskning och innovation, amatörsport, och dylikt”.