Miljarder krävs för vattenledningarna

15 feb Miljarder krävs för vattenledningarna

Den svenska vatteninfrastrukturen är ålderstigen, investeringsbehovet är kraftigt eftersatt och underhållsskulden ökar med åtskilliga miljoner per år. Enligt Svenskt Vatten
läcker i genomsnitt 17 procent av vattnet i de kommunala vattenledningarna.

– Det läcker lite överallt i systemet, i vissa kommuner mer och i andra mindre, säger Erik Karlsson på Svenskt Vatten.

I Danmark handlar det om ett läckage på i genomsnitt tio procent och i Norge drygt 20 procent.

– På vissa platser i Sverige är jorden mer aggressiv, och det blir frätskador på framför allt järnledningar. Skillnaderna i jordarter och andra fasta material påverkar sättningen av led- ningarna. Vintrarna är kallare i norra Sverige än i södra, vilket också påverkar markrörelserna, förklarar han.

Kommunernas reinvesteringar i VA ligger efter med omkring 10 miljarder per år, fast behoven varierar kraftigt.

– Det krävs avancerad kompetens för att åtgärda problemen. Reglerna för finansiering av infrastrukturprojekt bör dessutom ses över, enligt Erik Karlsson.

VA-verksamheter får inte gå med vinst, vilket leder till att reinvesteringar finansieras med lån. I dagens ränteläge blir kapitalkostnaden en allt större andel av driftskostnaden.

– Enligt reglerna går det att fondera för nyinvesteringar, men inte för reinvesteringar i befintlig infrastruktur. Lånegraden blir därför större för reinvesteringar, ett större problem när räntorna är höga, menar Erik Karlsson.

Kostnaderna för reinvesteringar gör att många kommuner nu tvingas höja VA-taxan.

– Det har blivit dyrare att göra investeringar, både i gammalt och nytt. Avgifter för att schakta, bankräntor, materialkostnader och elpriser har ökat kraftigt. VA-taxan för i år kan på sina håll stiga med cirka 15 procent. Vissa kommuner ligger efter och kostnadsbilden accelererar. Vattenkostnaden har varit otroligt låg, men i jämförelse med andra livsmedel är vatten fortfarande väldigt billigt.

Hur bör kommunerna hantera det här problemet?

– Det handlar om att öka kompetensen – var finns behoven, vad behöver göras, hur ska vi prioritera – och hantera problemen rätt. Politiker och tjänstemän kan tvingas ta en del tuffa beslut framöver.

Hur ska det gå för de kommuner som har ont om pengar?

– Staten behöver se över kommunernas samverkan – ta tillvara kompetensen och hitta storskaliga lösningar. Beredskapsutredningen tittar på organisationen av VA, förhoppningsvis ett underlag till åtgärder.

Hur ser processen ut i de kommuner som ligger i framkant?

– Där finns en bred förståelse och ett bra samarbete mellan politiker och utförare. De större kommunerna har både kompetens och medel för att åtgärda problemen, samt utveckla systemen. Helsingborg ligger i framkant med en innovativ agenda och annorlunda infrastruktur i nya stadsdelen Oceanhamnen – ett källsorterande avloppssystem och ett cirkulärt tänkande, som ska återföra resurser som näring, energi och vatten – ett projekt helt rätt i tiden.

Oceanhamnen installerar vakuum-toaletter – en lösning som kräver väldigt lite vatten.

– Det blir ett annat ljud. en annan upplevelse och en medvetenhet om hur mycket vatten ett toalettbesök tar, något många inte varit så medvetna om tidigare, säger Erik Karlsson.

Han var nyligen i Barcelona där avloppsvatten från ett av reningsverken återförs till vattensystemet. Reningskraven är ungefär desamma som i vårt land, så det är nog här vi måste landa. I dagsläget duschar svenska folket i samma vatten som de använder till matlagning – ett enormt slöseri med rent vatten.

FEM VARV RUNT JORDEN

– Vattenledningarna i de svenska kommunerna räcker fem varv runt jorden, ett mycket omfattande system och en system-
lösning som dock är svår att komma ur, enligt Erik Karlsson.

Tre rör ut är namnet på ett källsorterande avloppssystem som Helsingborgs stad nu bygger i nya stadsdelen Oceanhamnen. Källsortering av avloppsvatten ska öka biogasproduktionen, återvinna näringsämnen och sänka energiåtgången för rening av läkemedel. I stället för traditionella avlopps- och insamlingssystem kommer det att finnas tre separata avloppsledningar, en för svartvatten (toalett), en för gråvatten (bad, dusch, tvätt), och en för matavfall (via köksavfallskvarn).

Vakuumtoaletter effektiviserar hanteringen av svartvatten, ökar produktionen av biogas och minskar vattenåtgången vid toalettbesök.

– Vi separerar de tre avfallsströmmarna; matavfall, toalettvatten och gråvatten från bad, dusch och tvätt – direkt där de används i hushåll och kontor, i tre olika rör. Vi är bland de första i världen med att använda systemet mer storskaligt, fast ytterligare sex städer i norra Europa har en liknande lösning, berättar Hamse Kjerstadius. projektledare för Oceanhamnen.

Matavfallet leds via en avfallskvarn i kökets diskho till ett separat rör, och toalettavfallet till ett annat rör. Via ett tredje rör samlas avloppsvatten från dusch, bad och tvätt. Vid behov återanvänds det varma vattnet till att värma hushållet – innan det leds till en behandlingsanläggning i närheten.

Behandlingsanläggningen samlar näringsämnen och organiskt material för produktion av biogas och certifierad biogödsel. Resterande värme från gråvattenströmmen används för uppvärmning av bostäder. Den lilla mängd avloppsvatten som finns kvar från de tre strömmarna leds i slutänden till ett reningsverk. Lösningen gör att allt av värde tas tillvara i det vatten som används.

Utsläppen av växthusgaser halveras, jämfört med tidigare, och förbrukningen av vatten minskas till ett absolut minimum.

Hur ser VA-infrastrukturen ut i andra
stadsdelar?

– Många av ledningsnäten byggdes med omfattande investeringar åren efter andra världskriget. Därefter har det skett en förtätning av staden, förklarar Hamse Kjerstadius.

Den stora utmaningen framöver är tekniken och livslängden på rören. När ledning-
arna renoveras blir det både dyrt och krångligt. Det byggs nytt och tätt överallt, och områdena har blivit väldigt svåra att gräva i.

Hur finansieras renoveringarna?

– Vi kan inte avsätta medel för stora renoveringsprojekt, vilket är djupt olyckligt. Det bör vara en kontinuerlig investeringstakt, så att stora kostnader inte drabbar framtida abonnenter. I praktiken kan det bli en omfattande kostnadspuckel de närmaste decennierna – en realitet för många kommuner. Det finns några varianter på finansiering – ökat skatteuttag, höjd VA-taxa eller belåning av pensionsfonder.

Vilka investeringsbelopp handlar det om?

– Enligt Svenskt Vatten handlar det om miljarder. Att bygga ledningsnät är väldigt dyrt och därför ytterst angeläget att hitta alternativ.

Vad är planeringen för era andra stadsdelar?

– Vi undersöker om det går att källsortera toalettavloppet
via vakuumtoaletter, 6 liter per person och dygn. Som det fungerar nu  så blandar vi toalettavfall med exempelvis spillvatten. Ämnena späds ut med ökad vattenvolym som följd och mer vatten måste därför renas. Vi vill testa att bygga ett system där 90 procent av de förorenade ämnena samlas i en väldigt koncentrerad ström – för ett mindre och billigare avloppssystem. De resterande spillvattenflödena, som gråvatten och industriavlopp, kan renas lokalt. Lösningen kan testas när rören förnyas. Vi befinner oss på en experimentnivå och ser över funktionaliteten. Vid planeringen av ett nytt bostadsområde i Östra Ramlösa undersöks implementeringen av ett liknande koncept som i Oceanhamnen – ta hand om gråvatten lokalt, samt allt spillvatten utom toalettavloppet. En lokal rening i Östra Ramlösa kan motiveras med att ledningsnätet nedströms inte har kapacitet att ansluta det nya området.

ASSET MANAGEMENT GER STRUKTUR

Asset Management är ett sammanhållet och strukturerat arbetssätt för förvaltning av anläggningstillgångar under hela livscykeln. Det omfattar en stor mängd processer, kompetensområden, verktyg och information som alla skall samverka.

– Det handlar om att ta hand om den infrastruktur som finns i kommunerna, i det här fallet för vatten och avlopp, så att allt fungerar bra även i framtiden, samt möta de krav samhället ställer på framtida infrastruktur, säger Lars Thell Marklund, programchef på Mistra InfraMaint.

Mistra InfraMaint är ett forskningsprogram där cirka 40 forskningsprojekt ingår, vilka alla på något sätt jobbar med Asset Management. Programmets avgränsning är de tre infrastrukturslagen väg, järnväg och VA.

Hur ser det ut i landets kommuner?

– Än så länge fungerar vattenförsörjningen väl, trots att det på många håll är ett kraftigt eftersatt underhåll. Vi har 290 kommuner och många med för låg investeringstakt – framför allt när det gäller underhåll av VA. De pågående klimatförändringarna ökar kraven på infrastrukturen men det finns även andra svåra utmaningar. I vissa kommuner sker en kraftig förtätning av stadsdelar, medan andra har stor befolkningsminskning med lägre intäkter som följd. Liknande problem finns även för andra infrastrukturslag, exempelvis väginfrastrukturen. Där är problemen mer synliga, medan den för vatteninfrastrukturen är mer dold.

Hur bör kommunerna hantera problemet?

– Det är väldigt mycket pengar det handlar om, så det väsentliga är att prioritera och byta ut det som är nödvändigt. Det är där vår forskning kan hjälpa till. Vi kan erbjuda beslutsstödsverktyg som hjälper till att prioritera och fatta genomtänkta faktabaserade beslut, fast bristen på kompetens är ett stort problem i kommunerna. En annan svårighet är den kultur som råder, så vi försöker ändra organisationens arbetssätt genom att stärka kapaciteten. Det finns mycket avancerad teknik, som AI, men det handlar om att kunna använda tekniken. Alla kommuner måste ta hand infrastrukturen, men frågan är hur väl de lyckas med den uppgiften.

– Vi kan hjälpa till med att utveckla metoder för att bygga kompetens, stärka organisationernas kapacitet, samt ta fram smartare sätt att hantera tillgångsförvaltningen, avslutar Lars Thell Marklund.

Text: Ylva Berlin, frilansjournalist

Fakta

Sveriges infrastruktur för dricksvatten och avlopp (VA) bedöms ha ett årligt investeringsbehov på 31 miljarder kronor. Den årliga investeringstakten ligger runt 20 miljarder kronor och år 2021 investerade VA-organisationerna 21 miljarder kronor. Detta innebär en årligt återkommande
underinvestering på cirka 10 miljarder kronor och en
växande investeringsskuld.

• VA-taxorna i Sveriges kommuner behöver till 2040 i snitt fördubblas i dagens penningvärde.

• Reglerna om balanskrav på tre år i Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) behöver ändras till minst tio år.

• Fondering av medel måste tillåtas för både ny- och
reinvesteringar.

• Principen om att förorenaren ska betala måste tillämpas så att till exempel läkemedelsindustrin eller försvaret faktiskt är med och bidrar till rening eller sanering förorsakad av deras produkter eller verksamheter.

• Fastighetsägare behöver bli skyldiga att bekosta och genomföra åtgärder för klimatanpassning på den egna fastigheten.

• Ny och högre kompetens kommer att behövas för att en VA-organisation ska klara av inte bara drift utan också utveckling, digitalisering, planering och projektgenomförande.

Källa: Svenskt Vatten