Föreningens bildande
F. V. Hansen, vattenledningschef i Stockholm, Figge Blidberg, avdelningschef hos gatu- och vägförvaltningen i Göteborg samt byggnadschefen i Gävle John Ekelund grundade föreningen. Till deras skara anslöt sig också A.O. Alrutz, Stockholms stadsbyggnadschef, Adolf Ahlsell, överingenjör.
Alla tekniker i kommunal tjänst fick en inbjudan för att diskutera frågan om en förening vid det tredje allmänna svenska teknikermötet i Gävle 1901. Mötets deltagare verkade tycka att det var en bra idé; professor Wollmar Fellenius var sekreterare och skrev i sin sammanfattning att ”Vid detta möte uttalades livliga sympatier för bildandet av en kommunaltekniks förening -”.
Initiativtagarna fick i uppdrag att utarbeta ett förslag och kalla samman ett nytt möte. Detta första allmänna möte, då föreningen konstituerades, hölls den 5 september 1902. Totalt var 55 personer närvarande i Svenska Teknologföreningens lokal. I stadgarna som antogs hette det i första paragrafen:
”Föreningen har till ändamål att verka för
utveckling af de grenar af tekniken, hvilka falla
inom området för den i kommunal tjenst
anställde teknikerns verksamhet, samt utgöra
ett samband mellan sådana tekniker.”
När det gäller vem som kunde bli medlem i föreningen kan man i tredje
paragrafen läsa:
”Till medlem af Föreningen må antagas:
a) Från högre teknisk läroanstalt utexaminerad ingeniör, som har
mera varaktig anställning af tekniska art i svensk stads eller
större samhälles tjenst;
b) Annan person, som genom framstående kommunaltekniska
verksamhet visat sig egnad att gagna Föreningens syften.”
En årsavgift om 10 kronor togs ut och man stadgade att föreningen skulle styras av ordförande, sekreterare samt fem ledamöter, varav en skulle vara vice ordförande. Stadgarna har genomgått flera förändringar genom åren. Den mest omfattande gjordes 1945 och ligger till grund för dagens stadgar. Syftet är likt det ursprungliga: att befordra utveckling, fortbildning, samarbete och information inom samhällsbyggandet, särskilt inom det kommunaltekniska området.
/Utdrag ur jubileumsboken, tryckt 2002, ”Svenska Kommunal-
Tekniska Föreningen 100 år”
Föreningens kongressorter
Kronologisk förteckning
1902 Stockholm
1903 Göteborg
1904 Malmö-Köpenhamn
1905 Örebro
1906 Norrköping
1907 Stockholm
1908 Helsingborg
1909 Sundsvall-Härnösand
1910 Karlskrona
1911 Göteborg
1912 Stockholm
1913 Västerås
1914 Inställt
1915 Gävle
1916 Malmö
1917 Stockholm
1918 Stockholm
1919 Örebro
1920 Landskrona
1921 Kalmar
1922 Norrköping
1923 Göteborg
1924 Jönköping
1925 Stockholm-Södertälje
1926 Helsingborg-Köpenhamn
1927 Stockholm
1928 Karlstad
1929 Helsingfors (med finska KTF)
1930 Stockholm
1931 Halmstad
1932 Oslo
1933 Borås
1934 Malmö-Lund-Köpenhamn
1935 Göteborg
1936 Örebro
1937 Stockholm-Uppsala
1938 Helsingborg-Helsingör-Köpenhamn
1939 Sundsvall-Härnösand
1940 Västerås
1941 Linköping-Motala
1942 Eskilstuna
1943 Norrköping
1944 Borås
1945 Jönköping-Huskvarna
1946 Gävle-Sandviken
1947 Göteborg
1948 Kalmar
1949 Malmö-Köpenhamn
1950 Örebro-Karlskoga
1951 Karlskrona
1952 Stockholm
1953 Västerås
1954 Luleå
1955 Helsingborg
1956 Helsingfors-Åbo
1957 Karlstad
1958 Norrköping
1959 Östersund
1960 Göteborg
1961 Uppsala
1962 Stockholm
1963 Halmstad
1964 Malmö-Köpenhamn
1965 Örebro
1966 Visby
1967 Umeå
1968 Jönköping
1969 Göteborg
1970 Lund
1971 Eskilstuna
1972 Kalmar
1973 Västerås
1974 Malmö
1975 Falun
1976 Stockholm
1977 Sundsvall
1978 Göteborg
1979 Luleå
1980 Malmö
1981 Norrköping
1982 Trollhättan-Uddevalla-Vänersborg
1983 Stockholm
1984 Östersund
1985 Skövde
1986 Malmö
1987 Nyköping
1988 Gävle
1989 Göteborg
1990 Västerås
1991 Karlskrona
1992 Stockholm
1993 Borlänge
1994 Växjö
1995 Göteborg
1996 Karlstad
1997 Kalmar
1998 Stockholm
1999 Helsingborg
2000 Jönköping
2001 Malmö
2002 Stockholm
2003 Eskilstuna
2004 Borlänge
2005 Sundsvall
2006 Göteborg
2007 Halmstad
2008 Örebro
2009 Gävle
2010 Malmö
2011 Linköping
2012 Helsingfors
2013 Stockholm
2014 Göteborg
2015 Stockholm
2016 Malmö
2017 Göteborg
2018 Uppsala
2019 Luleå
Antal kongresser i olika kommuner
Sammanställning
Borlänge 1993, 2004
Borås 1933, 1944
Eskilstuna 1942, 1971, 2003
Falun 1975
Gävle 1915, 1946 (även Sandviken), 1988, 2009
Göteborg 1903, 1911, 1923, 1935, 1947, 1960, 1969, 1978, 1989, 1995, 2006, 2014, 2017
Halmstad 1931, 1963, 2007
Helsingborg 1908, 1926 (även Köpenhamn), 1938 (även Köpenhamn), 1955, 1999
Huskvarna 1945 (även Jönköping)
Härnösand 1909 (även Sundsvall), 1939 (även Sundsvall)
Jönköping 1924, 1945 (även Huskvarna), 1968, 2000
Kalmar 1921, 1948, 1972, 1997
Karlskoga 1950 (även Örebro)
Karlskrona 1910, 1951, 1991
Karlstad 1928, 1957, 1996
Landskrona 1920
Linköping 1941 (även Motala), 2011
Luleå 1954, 1979, 2019
Lund 1934 (även Malmö-Köpenhamn), 1970
Malmö 1904 (även Köpenhamn), 1916, 1934 (även Lund-Köpenhamn), 1949 (även Köpenhamn), 1964 (även Köpenhamn), 1974, 1980, 1986, 2001, 2010, 2016
Motala 1941 (även Linköping)
Nyköping 1987
Norrköping 1906, 1922, 1943, 1958, 1981
Sandviken 1946 (även Gävle)
Skövde 1985
Stockholm 1902, 1907, 1912, 1917, 1918, 1925 (även Södertälje), 1927, 1930, 1937 (även Uppsala), 1952, 1962, 1976, 1983, 1998, 2002, 2013, 2015
Sundsvall 1909 (även Härnösand), 1939 (även Härnösand), 1977, 2005
Södertälje 1925 (även Stockholm)
Trollhättan 1982 (även Uddevalla-Vänersborg)
Uddevalla 1982 (även Trollhättan-Vänersborg)
Umeå 1967
Uppsala 1937 (även Stockholm), 1961, 2018
Visby 1966
Vänersborg 1982 (även Trollhättan-Uddevalla)
Västerås 1913, 1940, 1953, 1973, 1990
Örebro 1905, 1919, 1936, 1950 (även Karlskoga), 1965, 2008
Östersund 1959, 1984
Helsingfors 1929, 1956, (även Åbo), 2012
Köpenhamn 1904 (även Malmö), 1926 (även Helsingborg), 1934 (även Malmö-Lund), 1938 (även Helsingborg), 1949 (även Malmö), 1964 (även Malmö)
Oslo 1932
Åbo 1956 (även Helsingfors)
Stadsbyggnadsmedaljörer och hedersledamöter
Stadsbyggnadsmedaljörer (kommun och år för utmärkelsen)
John Ekelund Norrköping 1955
Frans Persson Göteborg 1955
Walter Starck Helsingfors 1956
Fredrik Schüttz Stockholm 1959
Nils Sterner Stockholm 1962
Sven Ericson Göteborg 1967
Rune Welin Ystad 1970
Åke Påhlman Stockholm 1977
Göran Sidenbladh Stockholm 1977
Åke Lundell Vålberg 1982
Lars Hedman Helsingfors 1984
Sven Tynelius Norrköping 1994
Arne Ransgård Göteborg 2000
Börje Petersson Stockholm 2008
Hedersledamöter (kommun och år för utmärkelsen)
Börje Petersson Stockholm 1982
Olle Ahlström Malmö 1984
Göte Gustavsson Malmö 1989
Per Jacobsson Västerås 1998
Leif Josefson Malmö 2003
Lars-Åke Holmkvist Jönköping 2008
Martin Edman Karlstad 2009
Arne Ransgård Göteborg 2012
Inger Sundström Örebro 2016
Bo Bäckström Gävle 2018