Så jobbar Malmö med öppna geodata

15 feb Så jobbar Malmö med öppna geodata

En förutsättning för att skapa smarta städer där tillämpad AI, digitala verktyg och tjänster underlättar invånarnas vardag och effektiviserar stadens funktioner ur ett hållbart och långsiktigt perspektiv är data. Sverige ligger långt fram när det gäller digitalisering, men långt efter många andra länder när det gäller öppna data.

– Kommunerna behöver ta kontroll på sin data för utan tillgång till data blir det ingen datadriven innovation, säger Claus Popp Larsen, forskare inom Connected Cities på RISE.

Arbetet mot att ta kontroll över sin data och lyckas med det, är relativt okänd mark där vi inte har en rak projektplan mot ett konkret mål, vi har scenarier, möjligheter, och även risker. Vi har en digital agenda som pekar på samma sak, informationen och våra arbetssätt är grunden för att kunna arbeta värdeskap- ande.

Vi behöver flytta fokus från den traditionella målstyrningen till ett fokus på långsiktigt värdeskapande i våra informationsmängder. Det ställer nya krav på ledarskapet att ta sig an en mer utforskande ledarstil och balansera detta, att våga ha en långsiktig strategisk riktning där värdet än så länge är beroende av den samlade nationella heltäckande öppna geodatan, innan vi på allvar kan hämta hem vinsterna i samhället.

Jag hade turen att börja på stadsbyggnadskontoret samma år

som Lantmäteriet sade upp ABT-avtalen (Ajour-hållningen av adress- och byggnadsinformation samt information om övrig topografi som sker i samverkan mellan Lantmäteriet och kommunerna) och kontorets processkartläggningar påbörjades. Dessa två förutsättningar blev avgörande för möjligheten att aktivt kunna påbörja att sätta ett nytt önskat läge för förvaltningen av vår geodata.

Uppsägningen av ABT-avtalen medförde ett intäktsbortfall, som skulle bli vårt första steg på vägen mot öppna geodata, då vi lyckades säkerställa finansieringen internt. Processkartläggningen gav oss möjlighet att beskriva vårt framtida önskade läge för vår informationsförvaltning, hela grundstommen för den långsiktiga inriktningen – öppna geodata.

Skapandet av meningsfullhet, involvering och förståelse för arbetet har varit viktigt i omställningen. Här har vi successivt förflyttat oss från att ta fram geodataprodukter, kartplaner och mata in statistik som var svår att förstå syftet med, mot att vara fokuserade på ett mål ett antal år längre fram, och lära oss arbeta i oförutsägbara processer i en varierande takt.

Nya samarbeten har initierats för att få ny kompetens och kunskap i frågorna kring krav på säkerhetsklassning av våra data.

Vårt önskade läge

En av våra framgångsfaktorer har varit att processkartlägga önskat läge – visionen om man vill. Gapet mellan önskat och nuvarande läge blev ett uttryck för vilka förförflyttningar som skulle åstadkommas. För att kunna arbeta med detta ansåg vi, att det enklaste sättet var att börja kartlägga förutsättningarna baklänges, för att därnäst arbeta oss framåt.

Vi har med tiden lyckats få säkerställd finansiering av avgiftsfria geodata, första delen kom med intäktsbortfallet från ABT-avtalen, andra delen med omfördelning internt varvid vi slutade interndebitera de andra förvaltningarna. Med budgeten 2022 fick vi den sista delen som motsvarade intäkterna från marknaden, och därmed hade vi incitamentet att även fokusera på stadens plattform för öppna data. Våra insatser med datat i sig har inte påverkats av detta, ambitionen från början var – och är – geodata i rätt kvalitet, i rätt tid till rätt kostnad.

Vi har utmaningar

Det kräver en stor arbetsinsats att säkerställa metadata på all data som publiceras, fastställa dataägarskap och att informationsklassa datat.

Vi måste säkra öppnadataplattformen som verksamhetskritisk, eftersom denna är vår primära distributionskanal av primärkartans informationsmängder.

I vårt tidigare sätt att leverera togs det fram en produkt, som hanterades manuellt, med olika moment av kvalitetskontroller. Nu distribuerar vi vår data som tjänster, vilket medför att vi har fått anpassa våra rutiner och kvalitetskontroll, samt sluta förlita oss på tidigare manuella slutkontroller.

Vi har specifika data vi ser fram emot att lägga ut som öppen data, men i dagsläget finns det begränsningar i plattformens prestanda. Ortofoto och 3Dstadsmodell är exempel på detta.

Kunskap & insikter

Vi har mognat i vårt sätt att arbeta, och har fokus på det värdeskapande. Vi ifrågasätter det mesta, våra rutiner, våra kvalitetskrav och vad som är de viktiga parametrarna. För oss är det inte bästa kvalitet på datat som är målet, det är rätt kvalitet, i rätt tid till rätt kostnad. Tills vi uppnår detta, är det primära målet att vi har känd kvalitet. Det är viktigare att publicera vår data, tillgängliggöra den så att den kan komma i arbete och skapa ett värde i samhället, än att hålla på den tills vi har den önskade kvalitén i hela datamängden. Detta kan vara ångestprovocerande, men det är ändå vårt vägval. Vi vill hellre publicera än att stänga in informationen. Vi beskriver kvalitén i metadatan, sedan är det upp till användaren av datat att bedöma om det är tillräckligt bra. Då kan denne ta höjd för det i ett givet projekt, eventuellt beställa kompletteringar, för i sin tur vara med att bidra till kvalitetshöjningar.

Det har inte varit en jämn process att komma fram till det vi har uppnått idag. Med fokus på framtidens möjligheter har vi ändå de senaste 5 åren förmått att genomföra en processkartläggning, ta fram ett projekt för vår framtida dataförsörjning, ta fram förslag på flöden av olika datamängder, informationsklassa, och i samarbete med systemägare på vår Centrala IT & Digitalisering, optimera vår öppna dataplattform för bättre hantering av geodata. Vi har automatiserat en del moment av våra interna processer, först och främst för att frigöra tid. Känslan är att vi har åkt på en positiv spiral där det ena initiativet och idéen har lett till nästa och därmed har vi uppnått mätbara effektiviseringar av den dagliga hanteringen av våra uppdrag.

Det vi har erfarit med att ställa om, är att det finns en annan öppenhet, välvilja och tillförsikt att vi tar större kontroll över vår utveckling och arbetar tillsammans med koordinerade insatser. Det har funnits moment av självgranskning. Jag tror på den strategiska riktningen, men jag har varit osäker på om vägen dit är rätt, det ställer större krav på att skapa trygghet via ledarskapet, samtidigt som jag inte alltid själv har haft en tydlig uppfattning av de kommande aktiviteterna, men har fått erfara att det klarnar under tiden, det ger sig när vi arbetar utifrån en förväntan av de möjligheter och de värden som skapas i takt med att vi får ny insikt och kunskap.

När vi nu har publicerat våra första datamängder, och sett att dessa är populära bland användarna, vill vi publicera fler. Vi ser också ett behov att säkerställa ännu mer hållbara processer bakom publiceringen. Till exempel jobbar vi med en process för säkerhetsklassning av vår information och en process för ständig förbättring av beskrivningen av vår data.

Att få framdrift i arbetet beror helt och hållet på förståelse, engagemang, fokus och ägarskap som utspringer ifrån medarbetarna på enheten.

Vi får vad vi mäter, därför skall vi vara noga att mäta det vi önskar att uppnå.

Text: Trine Nykjär, enhetschef Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad