01 sep Är Sverige ledande inom hållbarhet?
Sverige och dess kommuner vill vara en förebild för andra länder när det gäller hållbarhet och strävar efter att bli världens första fossilfria välfärdsland. Det handlar inte enbart om miljöfrågor utan också om social rättvisa och ekonomisk stabilitet.
Sverige anser sig vara en av de ledande hållbarhetsaktörerna som skrivit under Agenda 2030 1). Men är Sverige verkligen så framträdande som flera av politikerna önskar betona?
Hur har Sverige då klarat av sina åtaganden enligt Agenda 2030? Enligt en oberoende rankning gjord av Sustainable Development Report har Sverige endast uppnått fyra av de 17 målen inom Agenda 2030. Ingen fattigdom, global hälsa och välbefinnande, jämställdhet samt hållbar energi för alla. Enligt rapporten kommer inget land uppnå miljömålen med nuvarande takt. Både Statistiska Centralbyrån (SCB) och Statskontoret som är regeringens utredningsmyndighet och Naturvårdsverket anser att Sverige ligger efter i arbetet med flera av målen. De två mål som Sverige framför allt får bakläxa på är det viktiga målet nummer 12 om hållbar konsumtion och produktion och mål nummer 14 om hav och marina resurser. För två av målen, hållbar konsumtion och produktion samt bekämpa klimatförändringarna återstår mycket arbete. Sverige måste också agera mot vårt klimatavtryck utanför landets gränser, det vill säga produktion av de varor vi både importerar och outsourcar som leder till klimatutsläpp i andra länder. Det finns med andra ord kvar utmaningar att övervinna för att nå de globala målen.
Agenda 2030-kansliet stängde i mars 2024. Arbetet med omställningen till hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 skall fortsätta trots att den nationella samordnaren för Agenda 2030, Gabriel Wikströms uppdrag har upphört! Att Sverige börjar tunna ut möjligheterna för att uppnå agendans mål är dock bekymmersamt. Agenda 2030-skrivningar stryks också från allt fler myndigheters regleringsbrev. Nedmonteringen av Agenda 2030-kansliet lyfter knappast Sveriges strävan att vara en globalt ledande hållbarhetsaktör. Enligt Klimatpolitiska rådet har Sverige tappat sin position i miljö- och klimatarbetet. Klimatpolitiska rådet konstaterar att det är oroväckande att regeringens målbild om en ambitiös och effektiv klimatpolitik inte avspeglas i handling varken för målen åren 2030 eller 2045. Europadomstolen har i ett mål mot Schweiz den 9 april 2025 fastslagit att länder är skyldiga att skydda sina medborgare från klimatförändringarnas skadliga effekter. Hur kan domen påverka Sverige?
NATIONELLA OCH EU-MÅL
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några ”nettoutsläpp” av växthusgaser, för att därefter uppnå negativa utsläpp, det vill säga att binda eller fånga upp mer växthusgaser från atmosfären än vad Sverige släpper ut. Senast 2040 bör utsläppen vara 75 procent lägre än utsläppen 1990. Kvarstående utsläpp ska kompenseras med teknik som ännu inte är kommersiellt tillgängliga eller inte är additionella. Additionalitet svarar på frågan om klimatprojektet skulle blivit av även utan pengar från klimatkompensation.
För att få acceptans och framgång är det viktigt att Sveriges mål upplevs som rättvisa och är i överensstämmelse med EU:s mål och inte fördyrar svensk konkurrenskraft jämfört med andra EU-länder. Pedagogiska informationsinsatser är därför nödvändiga för att få en bred förankring där människor är beredda till eventuella uppoffringar.
SVERIGE EXPORTERAR UTSLÄPP TILL U-LÄNDER
En betydande andel av Sveriges indirekta utsläpp av växthusgaser uppkommer av importvaror som har outsourcats till andra länder, till exempel inom textilindustrin och byggsektorn. Enligt Boverket ligger byggsektorns utsläpp genom importvaror på cirka 7,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2 ekv) 2). De totala utsläppen av växthusgaser låg på 18,9 miljoner ton CO2 ekv. Skulle statistiken ta hänsyn till denna import av produkter ökar Sveriges totala andel av växthusgaser med ytterligare nära åtta miljoner ton CO2 ekv som borde adderas till Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser på 44,2 miljoner ton CO2 ekv enligt Naturvårdsverkets statistik för år 2023. Utsläppen är exklusive nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning. Sveriges andel av gasutsläppet från Nord Stream år 2022 uppskattades motsvara en fjärdedel av Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser. Dessa utsläpp räknas dock inte in i Sveriges rapportering till EU.
Sveriges förhållandevis låga utsläpp av växthusgaser beror på vår nästan helt fossilfria elproduktion, där vatten-, kärn-, vindkraft och energi från biobränslen har en avgörande roll. Hela det svenska energisystemet (undantag vägtransporter) har alltmer frångått användningen av fossila bränslen som ersatts av i huvudsak biobränsle med kraftvärme som ett exempel. Detta har medfört att sedan 1990 har Sveriges klimatutsläpp minskat med ungefär 37 procent. Utsläppen av växthusgaser från uppvärmning av bostäder och lokaler har minskat med 92 procent sedan 1990 genom bland annat biobaserad fjärrvärme och byggnadstekniska åtgärder. Det innebär att cirka 50 procents minskade utsläpp återstår för att nå Sveriges långsikti- ga klimatmål.
INVESTERAR INOM FOSSILBRANSCHEN
Samtidigt som FN:s klimatmöte, COP28, pågick i Dubai under december 2023 så visade det sig att svenska storbanker finansierar företag inom fossilbranschen med hundratals miljarder kronor enligt” Fair Finance Guide” och ”Bank Tracks”. De klimatutsläpp som bankerna indirekt påverkar är enligt rapporten ”The real carbon footprint of Swedish banks” dubbelt så stora som Sveriges totala årliga utsläpp av växthus- gaser. Siffrorna bygger på bankernas egna årsrapporter. Detta sker samtidigt som bankerna framhåller sina egna ”framgångsrika” hållbarhetsarbeten. Det som präglar bankernas motiv är deras rädsla att tappa kunder genom att inte kunna uppfylla marknadens krav på avkastning.
De statliga AP-fonderna som förvaltar våra pensioner äger aktier i kol- och oljebolag för 16 miljarder enligt SVT. Detta trots att flera av fonderna enligt lag skall ta hänsyn till klimat och hållbarhet. Men fondernas förvaltare menar att de bättre kan påverka klimatarbetet som aktiva ägare än om innehavet säljs av.
KOMMUNERNAS ANSVAR FÖR EL-FÖRSÖRJNINGEN
För att en planerad bebyggelse ska kunna ansluta till Sveriges ansträngda elnät, måste kommunerna ha ett el-försörjnings- och el-effektperspektiv i sin planering och då alltid tillsammans med kraft- och nätägaren både i översiktsplanen och mer konkret i detaljplaneringen för nya områden. Avsaknaden av fossilkraftproduktion som begränsas till oljereservkraftverket i Karlshamn gör Sveriges el-försörjning sårbar. Brister i planeringen kan i värsta fall leda till el-effektbrist när det inte finns el-produktion eller import som täcker behovet av el. Då kan statliga Svenska Kraftnät beordra frånkoppling för att skydda kraftsystemet från så kallad Black-Out.
Detta har hittills aldrig inträffat i Sverige, däremot i Tyskland då elförsörjningen blev så kritisk att flera industriföretag fick sin el frånkopplad. Genom miljölagstiftningen har kommunerna i praktiken fått möjlighet att förhindra utbyggnad av vindkraft. Genom sin vetorätt har kommunerna hittills stoppat åtta av tio vindkraftsprojekt. Det är inte rimligt att en nationell elförsörjningsfråga hanteras så. Sker inte en snabb utbyggnad av el-försörjningen kan detta riskera att drabba kommunernas egna möjligheter att bygga och utveckla ett eget lokalt el-intensivt näringsliv. En prioriterad del är att alltid genomföra energieffektiviseringar i bebyggelsen som ofta är en lönsam åtgärd.
ENERGIEFFEKTIVISERING MÅSTE ÖKA
Inom unionen står byggnader för 40 procent av den slutgiltiga energianvändningen och 36 procent av energirelaterade utsläpp av växthusgaser. EU:s energieffektiviseringsdirektiv från 2023 innebär att energianvändningen ska minskas med 11,7 procent fram till år 2030 jämfört med år 2020. Sverige har som mål att uppnå 50 procent effektivare energianvändning till år 2030, jämfört med 2005 års nivå. Här har kommunerna ett stort ansvar tillsammans med det privata näringslivet. Hittills är måluppfyllelsen 29 procent. Sverige har tillsammans med Slovakien den lägsta ambitionsnivån för energieffektivisering inom EU. Sverige har skickat in sin plan för energieffektivisering till EU, en plan som hittills inte har accepterats av EU. Regeringen presenterade i sin energiproposition våren 2024 inget nytt mål för energieffektivisering. Positivt i sammanhanget är dock att energianvändningen för nya flerbostadshus i Sverige trots allt har minskat med cirka 50 procent sedan i början av 2000-talet.
FJÄRRVÄRME HAR HAFT EN STOR BETYDELSE
Utbyggnaden med i det närmaste fossilfri fjärrvärme genom kraftvärme hos kommunerna har starkt bidragit till minskade utsläpp av växthusgaser. Cirka 90 procent av alla flerbostadshus är i dag anslutna till fjärrvärme. Prissättning sker på en oreglerad marknad där fjärrvärmebolagen har en monopolställning. Byggherrar och bostadsbolag hos kommuner anser att prismonopolet utgör ett hinder för en snabb utveckling mot minskade utsläpp av växthusgaser genom att fastighetsägare inom fjärrvärmeområden allt oftare väljer andra lösningar med värmepumpar. Detta är negativt för det svenska energisystemet. Regeringen har därför givit Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera behovet av ett förstärkt kundskydd för fjärrvärmekunder.
KLIMATKOMPENSATION ANVÄNDS OFTA FELAKTIGT
För att både kommuner, företag och organisationer ska nå klimatmålen i samband med netto-noll kan klimatkompen- sation användas på marginalen. Med klimatkompensation avses åtgärder som inte får ansluta till den egna verksamheten och som används för att förbättra eller balansera företagets miljöredovisning. Ett viktigt nyckelbegrepp vid netto-noll är klimatkompensation och additionalitet. Med additionalitet menas att klimatnytta skapas tack vare att den aktuella åtgärden genomförs utanför den egna verksamheten och som annars inte skulle utföras och om den inte hade skett utan en efterfrågan av utsläppskrediter. Om ett företag mot kunder vill använda utsläppskrediter enligt CDM-systemet måste dessa kunna verifieras genom att vara certifierade enligt Carbon Removal Certification Framework (CRCF). Företag som vill kunna kommunicera att de har nettonollutsläpp kommer att kunna göra det om två villkor är uppfyllda.
För det första måste de ha minskat sina utsläpp med 90-95 procent jämfört med nuvarande nivå och för det andra måste de utsläpp som då är kvar kompenseras.
Klimatkompensation kan indelas i tre olika nivåer. Klimat- kompensation enligt 1 och 2 kräver additionalitet, även om det för nivå 2 är omdiskuterat huruvida det alltid uppfylls i praktiken. Åtgärder inom nivå 3 saknar helt additionalitet.
Nivå 1. Åtgärd som avlägsnar och permanent undanhåller växthusgaser från atmosfären. Ett exempel är infångning av kol- dioxid från bioeldade kraftvärmeverk och som sedan lagras i borrhål i berggrunden, så kallad Bioenergy Carbon Capture and Storage (BECCS) och som genererar minusutsläpp av koldioxid.
Nivå 2. Åtgärden innebär att mängden växthusgaser i atmosfären inte ökar tack vare att den genomförs. Exempel är traditionell klimatkompensation via FN:s mekanism Clean Development Mechanism (CDM). En åtgärd är investeringar i anläggningar i u-länder för produktion av el såsom vindkraft och solceller som förhindrar att annan och mer miljöskadlig produktion byggs.
Vid trädplantering är lagring av kol inte en permanent åtgärd utan enbart en förskjutning så länge träden står kvar och är därför tveksam som en varaktig klimatkompensation. Positivt är dock att trädplantering ofta ger ett gynnsamt kretslopp som binder jord och kan ge upphov till ett betydligt bättre agroforestry-system om det görs på rätt sätt med blandade träslag och kan då skapa nya inkomstkällor för lokalbefolkningen.
Nivå 3. Avtal om ursprungsmärkt el ”grön el” är ett exempel på försök till kompensation som marknadsförs av vissa elbolag men som endast är en omfördelning av statistik. Gröna miljö- attribut allokeras till aktör som ”köper sig fri”, vilket ger ett grönt miljöbokslut utan att någon förändring sker i den fysiska verkligheten. Eftersom systemet med ursprungsgarantier för el inte påverkar elproduktionen sker heller ingen påverkan på mängden växthusgaser i atmosfären. Systemet med el-certifiering finns redan och är en kostnad som alla hushåll och företag får betala på sina elräkningar för att ge stöd till el-produktion från förnybara energikällor.
EU:S UTSLÄPPSHANDEL SKÄRPS
EU:s utsläppshandel skärps, dels genom färre utsläppsrätter och utvidgas genom att nu även omfatta byggindustrin, transporter på väg, till sjöss och i luften. Under perioden 2026–2034 kommer emellertid gratistilldelningen av utsläpps- rätter att stegvis fasas ut och beräknas ta slut 2039/2040 i EU:s system för utsläppshandel ETS.
SVERIGE ENDAST 50 PROCENT SJÄLVFÖRSÖRJANDE
Hållbarhet har alltid tre dimensioner: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. För en hållbar samhällsomställning måste alla tre dimensionerna tas samtidigt. Målen i Agenda 2030 är globala och tar ett helhetsgrepp på hållbarhet och biologisk mångfald. En annan oro i dagens säkerhetspolitiska situation i vår omvärld och globala uppvärmning är att Sveriges självförsörjningsgrad på livsmedel endast är cirka 50 procent enligt LRF. Detta kan jämföras med Finlands 80 procent. Sverige måste därför helt förlita sig på import. Den globala klimatförändringen riskerar att försämra livsmedels- produktionen vilket kan påverka vår import negativt.
KRIGET I UKRAINA GENERERAR STORA UTSLÄPP
Kriget i Ukraina genererar stora negativa utsläpp av växthusgaser. Utsläppen från kriget har en klimatnota som är mer än dubbelt så hög som Sveriges årliga utsläpp av växthusgaser på 45,2 miljoner ton CO2 ekv. Enligt Europiska miljöbyrån (EEA) och Stockholm Environment Institut (SEI) är utsläppen från kriget i Ukraina i en storleksordning som motsvarar Belgiens årliga utsläpp av växthusgaser.
SVERIGE BÖR DÄMPA SIN HÅLLBARHETSRETORIK
Sverige är i hög grad ett export- och importberoendeland där utsläppen av växthusgaser importeras utan att det syns i de siffror som redovisas till EU. De konsumtionsbaserade växt- husgasutsläppen för den svenska befolkningen är cirka 8 ton per person och år. De konsumtionsbaserade utsläppen omfattar utsläpp från varor och tjänster som används i Sverige oavsett var utsläppen sker, det vill säga både inom Sveriges territoriella gränser och i andra länder. Som jämförelse är USA:s motsvarande utsläpp hela 16,5 ton per person, Nederländerna 8,2, Indien 1,73. Sveriges andel av världens globala klimatutsläpp av växthusgaser idag är mindre än 0,2 procent.
Trots detta har Sverige en värdefull hög export och position med sitt stora miljöteknologiska kunnande. Enligt en opinionsundersökning av EU-parlamentet är Sverige det enda land inom EU där väljarna anser att klimatet är den viktigaste frågan vilket också präglade det svenska EU-valet, medan de gröna gick bakåt i övriga Europa.
MÄNNISKOR FÅR INTE TAPPA TILLTRON
Sveriges nationella klimatmål kan inte uppfyllas genom att utnyttja och vara beroende av utsläppsrätter som skjuter upp egna hållbarhetsåtgärder. För att nå ”nettonollutsläpp” senast år 2045 betonar regeringens utredare John Hassler 3) vikten av omfattande nationella åtgärder som underlättar samhällsomställningen som gör att människor och företag inte tappar tilltron till kommande krav. Det handlar inte om att med ”pålagor” begränsa konkurrenskraften, hållbar tillväxt och sysselsättning jämfört med andra länder inom EU. ”Hållbar utveckling är en process som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina önskningar”. Citat av Gro Harlem Brundtland, före detta norsk statsminister.
Sverige bidrar till att minska EU:s utsläpp från kolkondens genom att vid el-överskott exportera fossilfri el. Detta ger Sverige inom EU samarbetet möjlighet att själva importera el när vi själva har elbrist. Vissa politiska grupper vill inte att Sverige ska exportera ”vår svenska el”. Denna form av protektionism löser inga problem och skulle snarare skapa problem för Sverige vid elbrist, något som inträffar varje år, senast i januari 2024. Det behövs i stället stärkt kunskap, forskning, innovation och även förändrade beteendemönster för att hitta lösningar på utmaningarna. För att nya investeringar ska kunna genomföras finns inga genvägar utan mer än någonsin behövs politiskt mod, ansvarstagande, ledarskap, samverkan för ny teknik och ingen protektionism. ”Stenåldern försvann inte på grund av bristen på sten utan för att ny bättre teknik kom fram”. Citat av Shejk Yamani, tidigare generalsekreterare hos OPEC.
Text: Johnny Kellner, Energi-och klimatstrateg. Tidigare verksam som konsult hos Sweco, miljöchef JM Stockholm och Teknik- och miljöchef, Veidekke Sverige.
1) Agenda 2030 är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Hittills har totalt 193 länder antagit de globala målen.
2) CO2ekv är ett mått på utsläpp av alla växthusgaser och som tar hänsyn till hur olika andra växthusgaser bidrar till växthuseffekten. Därför ”översätts” deras klimatpåverkan till hur mycket koldioxid som skulle orsaka motsvarande växthuseffekt.
3) John Hassler, Vad behöver göras för att hejda klimatförändringarna.
Detta innehåll är bara åtkomligt för registrerade medlemmar. Om du är medlem, var god logga in. Vill du bli medlem? Registrera dig här nedan.
