Årets stadsbyggnadsprojekt 2026 – bygget av Ersta diakonis nya sjukhus

30 okt Årets stadsbyggnadsprojekt 2026 – bygget av Ersta diakonis nya sjukhus

Styrelsen för Föreningen Sveriges Stadsbyggare har utsett projektet Bygget av Ersta diakonis nya sjukhus till Årets Stadsbyggnadsprojekt 2026. Det nya sjukhuset har flera speciella kvaliteter som gör det till ett föredöme inom hållbarhet, energieffektivitet och upplevelsen för både besökare och medarbetare.

Projektet startade 2011 med Ersta diakoni som beställare. Ett program arbetades fram under 2012–2014 och sjukhuset ritades inledningsvis av Nyréns arkitektkontor i samarbete med RATIO arkitekter. Därefter vidareutvecklades det av Tengbom arkitekter till den slutliga formen. Emma Olbers Design har tillsammans med Tengbom tagit fram inredningskonceptet för en varm, lugn och välkomnande miljö.

Kopplingen till staden och organisationens 175 år långa historia är en bärande idé med stadslandskapet som en del av den läkande miljön. Den omgivande staden syns inte bara från den överglasade entréhallen och de stora takterrasserna utan även från rum och korridorer. Glimtar till historien syns bland annat i den ockragula kulören, knyppelmönstret på glaspartierna och taklamporna, vars skärmar inspirerats av diakonissornas mössa. Investeringen på cirka 2 miljarder kronor i det nya sjukhuset är den största i Ersta diakonis historia.

Under de fem byggåren har 38 000 kubikmeter berg sprängts bort och forslats iväg. Nya sjukhusbyggnaden har sammanvävts med gamla K-märkta byggnader och de träd som gav plats till den nya byggnaden har lagts på tork och använts till altare, receptionsdisk och soffor i det nya sjukhuset.

Platsen för Ersta diakonis nya sjukhus har en dramatisk topografi – från Erstaklippan ned mot Stadsgårdskajen. Att bygga sjukhuset på just denna plats är en utmaning som kräver kreativa lösningar, något som kännetecknar hela området och den närliggande miljön.

STADSLANDSKAPET DEL AV LÄKANDE MILJÖ

Det nya sjukhuset klättrar från entrén på Folkungagatan upp mot berget och den högsta byggnaden på åtta våningar sträcker sig längs höjdryggen i öst-västlig riktning i samklang med omgivningen. Två utskjutande huskroppar – en söderut mot Folkungagatan och en mot den gamla sjukhusbyggnaden i norr – bildar två gröna gårdsrum. ”Sjuksköterskehemmet” från 1930-talet har bevarats och byggts ihop med det nya sjukhuset genom en tre våningar hög överglasad entréhall.

Även inne i sjukhuset är kopplingen till staden den bärande idén. I vårdavdelningar och rum, korridorer och takterrasser är den omgivande miljön och vegetationen naturliga följeslagare. Stadslandskapet är en del av den läkande miljön. Sjukhusets entréhall är ett stort, ljust välkomnande rum som blickar ut över Södermalm.

Nyréns arkitektkontor har utgått från befintlig topografi och bebyggelsestruktur för att hitta en lösning som anpassas väl in i stadsbilden. Ett ramverk håller ihop gestaltningen och bildar en relief som ger fasaden liv. Tillsammans med greppet att bearbeta volymerna skapas en tydlig egen identitet gentemot omkringliggande bebyggelse, men samtidigt en form och karaktär som passar i sitt sammanhang. Byggnaden har fått en öppen och välkomnande entré mot Folkungagatan med ett nytt entrétorg. I bottenvåningen finns handel, café, andaktsrum och en välkomnande reception i mitten av den samlande entréhallen.

ENTRÉHALLEN I GLAS LÄNKAR SAMMAN

Den nya entréhallen i glas fungerar som en länk mellan den bevarade byggnaden och den nya. Den större volymen med sina åtta våningar är tillbakadragen, varmed byggnadshöjden längs Folkungatan kan hållas lägre. Tillsammans med den befintliga byggnaden formas en innergård som ger en trivsam miljö samtidigt som ljus lokalarea utvinns på ett effektivt sätt. Nyréns uppdrag omfattade förutom vinst i parallellt uppdrag även underlag till detaljplan, programhandlingar, rumsfunktionsprogram och bygglov.

Nyréns arkitektkontor tillsammans med RATIO arkitekter hade vunnit med ett koncept som på ett fint sätt följde topografin, speglade skalan och områdets klassicistiska uttryck. De arbetade med projektet fram till bygglovsansökan.

År 2017 fick Tengbom uppdraget att förvalta och genomföra projektet – vidareutveckla det nya sjukhusets funktion och gestaltning. Arbetet skedde i ett nära och avgörande samarbete med Programkontoret för Ersta diakoni samt, avseende förändrat och beviljat bygglov, med stadsarkitekt och Stockholms stad.

Ersta diakonis nya sjukhus bildar exteriört och interiört till sin karaktär en sammanhållen enhet. Patienter och besökare ska känna sig välkomna, trygga och väl omhändertagna. Fasaderna, i ett klassiskt samspel av horisontalitet, vertikalitet och stora fönster, är av metall och brunockra anodiserad aluminium i en noggrant utvald kulör.

Materialet skiftar karaktär och speglar ljuset medan kulören samspelar med omgivningens gula och bruna putsfasader. Med fönster i samma kulör som fasaden skapades en gedigen homogen materialitet som framhäver stadsmässig kvalitet. Byggnadens sockel av natursten har en gråröd flammad granit som understryker det enhetliga.

Om man föreställer sig en skala från den offentliga, ofta anonyma miljön i storsjukhus till den privata, hemlika miljön, strävar Ersta diakonis nya sjukhus mot att balansera mellan dessa världar. Det ska utstråla personlighet och omhändertagande, ihop med professionalism och tillit.

Den ljusa överglasade entréhallen sträcker sig som en axel genom huset. En generös öppen trappa möter i entréhallens fond – ett välkomnande motiv som ger rymd och tydlighet. I den andan är sjukhusets entré och den innanför liggande hisshallen gemensam för patienter, besökare och personal.

Att egenfinansierade sjukhus byggs i Sverige är ytterst ovanligt. Sist ett sjukhus byggdes i Stockholm, finansierat med egna, privata medel, var Ersta diakonis sjukhus som invigdes 1907.

Text: Stefan Wemmel Ljung, redaktör Stadsbyggnad
Foto: Felix Gerlach

Harmoni i alla delar

Särskild omsorg är lagd vid palliativa vårdavdelningen. Här ska patienter och närstående trivas och ha det fint tillsammans.

En egen grönskande takterrass och lekrum för barnen är några av inslagen som berikar miljöerna. Här skapade Tengboms landskapsarkitekter grönskande gårdar och miljöer som patienter ska kunna njuta av. 

På den nya terrassen till palliativa vårdavdelningen kan patienten sträcka ut sin hand från sjukhussängen för att plocka ett smultron, eller svepa med handen och känna doften av en kryddväxt. I nära samarbete med Ersta diakoni är resultatet ett sjukhus som har människan i fokus.

Efter önskemål från medarbetarna om att kunna rulla ut patienterna i sina sängar utomhus skapades alkover i den gröna utemiljön så att man kan sitta avskilt tillsammans med anhöriga, både i solläge och skugga.

Vid valet av växter är igenkänning en medveten strategi. Att landa blicken på en blomma du kan namnet på eller ett bär du tycker om, kan ge positiva associationer och kraft.

Den nya parkmiljön utanför sjukhuset är omfamnad av låga granitmurar inspirerade av den så kallade Stockholmsstilen, som återfinns i många av Stockholms parker och var vanlig under funktionalismen. Här finns nu insprängda småparker mellan murarna som ramar in platsen och definierar den för att skapa en intim miljö och möjligheten till paus.

På grund av det underbyggda bjälklaget fick planteringarna höjas upp. En utmaning i landskapsarbetet var just det underliggande bjälklaget i sjukhusparken. Lösningen blev upphöjda växtbäddar, och på vissa delar har man jobbat med kullar med en speciell lättviktsjord som håller fukten.

I utemiljöerna togs det fasta på den klassiska sjukhusparken. Ett fenomen som till viss del varit bortglömt i många år men som historiskt varit en viktig del av sjukhusarkitekturen. Parken har traditionellt varit en del av rehabiliteringen av patienterna.

Resultatet av sjukhusets landskapsarkitektur är läkande och rogivande miljöer för patienter och anhöriga. Här finns utrymme för paus och samtal. Dessutom välkomnas allmänheten till ett grönskande promenadstråk och parktorg.

En fin gest av Ersta diakoni då det är deras privata mark – även innergården. Såväl besökare som förbipasserande använder området, sitter på bänkarna och nyttjar parken.

I anslutning till parken skapade Tengbom utemöbler i form av träbänkar, efter konstruktionsritningar av Milford. Mitt i storstadsstressen finns nu en plats på Södermalm i Stockholm för att ta en paus och återhämta sig.

Text: Stefan Wemmel Ljung, redaktör Stadsbyggnad
Foto: Felix Gerlach

ERSTA DIAKONI

1851: Diakonisällskapet (nuvarande Ersta diakoni) inviger sitt första sjukhus på Kungsholmen i Stockholm.

1864: Vårdbehovet ökar och detta år invigs ett nytt, större sjukhus – det första på Erstaklippan, Södermalm i Stockholm.

1907: Vårdbehovet fortsätter öka och detta år invigs den sjukhusbyggnad som används än idag och, efter en tillbyggnad som skedde på 1960-talet, vetter mot Fjällgatan och Östersjön.

2011: Beslut om att bygga ytterligare ett sjukhus fattas.

2012–2014: Ett program för innehåll och utformning arbetas fram.

2017: Programhandlingen reviderades inför systemhandling och simulerade flexibilitetsprov av utformningen har genomförts i och med sjukhusets förnyade avtal och specialuppdrag under pandemin.

2019: Byggstart. H.M. Drottning Silvia, Ersta diakonis högsta beskyddarinna, tar symboliskt det första spadtaget.

2023: Inflyttning den 7 augusti och invigning den 3 oktober.

Källa: Ersta diakoni

MOTIVERINGEN FÖR ÅRETS STADSBYGGNADSPROJEKT LYDER

Ersta diakonis nybyggda sjukhus i Stockholm invigdes 2023. Ersta diakoni är Sveriges största idéburna vård- och omsorgsaktör och byggherre till det nya sjukhusprojektet som är designat med fokus på hållbarhet och tillgänglighet. Den nya byggnaden är belägen i ett trångt och känsligt läge mellan Fjällgatan och Folkungagatan i Stockholm, vilket har inneburit många utmaningar.

Ersta sjukhus har flera speciella kvaliteter som gör det till ett föredöme inom hållbarhet, energieffektivitet och upplevelsen för både besökare och medarbetare. Alla logistiska samband inom ett sjukhus påminner om samhällsplaneringens komplexitet och ställer därför särskilda krav på utformningen inom ett begränsat område.

Förutom sjukhusdelen inryms även bostäder för personal och patienter. Väl gestaltade gröna gårdar och terrasser har blivit en positiv tillgång för besökare, patienter och medarbetare.

Några av de viktigaste aspekterna för hållbarhet, energieffektivitet och upplevelser för besökare och medarbetare är:

• Man har använt äkta och taktila material som trä och återvunna material för att skapa en varm och inbjudande miljö.
• Många av de gamla möblerna, från det äldre sjukhuset, har återanvänts. Nya möbler är tillverkade av återvunna material och trä.
• En del av inredningen har tillverkats med virke från gamla parkträd som togs ned för att ge plats åt den nya byggnaden, vilket skapar en samhörighet med platsen.
• Byggnaden är designad med energieffektiva lösningar som inkluderar bra isolering och användning av förnybar energi. Taket är täckt med sedumväxter, vilket bidrar till bättre isolering och minskar energiförbrukningen.
• Byggnaden är utformad för att maximera naturligt ljus, vilket inte bara minskar behovet av artificiell belysning utan också förbättrar välbefinnandet för patienter och personal.
• Sjukhusets arkitektur och inredning är designade för att skapa en varm och harmonisk miljö. Färgsättningen och materialvalen är noggrant utvalda för att skapa lugn och harmoni.

Bland annat dessa kvaliteter gör att Ersta sjukhus kan anses vara ett föredöme inom hållbarhet, energieffektivitet och upplevelsen för både vårdtagare, besökare och personal. Alla logistiska samband inom ett sjukhus påminner om samhällsplaneringens komplexitet.

I bygget av nya Ersta sjukhus har man lyckats med att inte bara skapa en god miljö som är mycket uppskattad av vårdtagare, besökare och personal, utan också lyckats med att med många innovativa och nyskapande lösningar passa in ett modernt och avancerat sjukhus i en trång och tät storstadsmiljö.

Styrelsen för Föreningen Sveriges Stadsbyggare har därför utsett projektet ”Bygget av Ersta diakonis nya sjukhus” till Årets Stadsbyggnadsprojekt 2026.