Så kan vi uppnå fossilfrihet

Fossilfritt

Så kan vi uppnå fossilfrihet

Klimatförändringarna och målet om fossilfrihet är en av vår tids stora utmaningar på såväl global som lokal nivå. Sverige har satt målet att utsläppen av växthusgaser ska nå netto-noll senast år 2045. För att nå dit behöver minskningstakten i genomsnitt över perioden vara mellan fem och åtta procent per år. De svenska utsläppen minskade under 2015-2017 med i genomsnitt 0,5 procent per år och de ökade med två procent mellan 2017 och 2018.

Vi står alltså inför utmaningar där vi måste anpassa oss efter nya förhållanden – och framförallt minska vår klimatpåverkan drastiskt. För att möta det här genomförde Göteborg en utredning av vad som krävs för att uppnå fossilfrihet.

Utredningen diskuterar i sin tur vårt återstående utsläpps-
utrymme för att klara 1,5-gradersmålet, det vill säga de ackumulerade utsläppen fram tills vi når netto noll-utsläpp av växthusgaser. Däremot går utredningen steget längre än det nationella målet och tar hänsyn till utsläpp även utanför Sveriges gränser, de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser. Göteborg måste således minska i en takt som är högre än 30 procent om året och vara nära noll senast år 2030, om målet ska kunna nås.

STORA ÄNDRINGAR KRÄVS

För att nå hela vägen till 1,5-gradersmålet krävs förändringar på samhällsnivå, såsom stora teknikskiften och omfattande förändringar i konsumtionsmönstren. Det räcker inte att byta till fossilfria bränslen, utan resmönstren måste ändras. Det räcker inte heller att byggande görs med låg klimatpåverkan. Vi måste också nyttja befintlig infrastruktur, såsom byggnader och vägar, på ett bättre sätt. Kommuner behöver därför agera nu och kraftfullt för att inte utsläppsbudgeten ska överskridas.

Men att få ett samhälle att ställa om och prioritera det framför en rad andra viktiga frågor är inte helt lätt och kanske är det så att det aldrig kommer vara så att klimatfrågan är den fråga som är viktigast för väljarna inför ett val. Detta beror mycket på en inneboende konflikt i klimatfrågans komplexitet där ju mer påtagliga klimatförändringarna blir, desto viktigare kommer sjukvård och samhällsfunktioner vara.

Gräver vi oss djupare i rapporten och ser närmare på åt-
gärderna som föreslås så bör vi prioritera de med störst utsläpp
som går att genomföra på kortast tid men det är samtidigt nödvändigt att öka effekterna och hitta fler åtgärder som kan bryta trenden i att inte uppnå behovet av utsläppsminskningar, för varje år som går krävs ökade åtgärder om vi inte når målen för utsläppsminskningar.

Så vad innebär det här för kommunal teknik och vad krävs för att klara omställningen?

Till att börja med behöver vi börja bygga för ett nära vardags-
liv som skapar nya rörelsemönster i städerna. Vi behöver också minska klimatbelastningen från fastighets- och anläggningsbyggnation då det ger en omedelbar snabb minskning av utsläppen av växthusgaser. 70 procent av klimatpåverkan från fastighetssektorn är kopplad till bygg-, rivnings- och underhållsverksamhet (Naturvårdsverket, 2017). Fokus behöver där-
för nu flyttas från driftenergi (där insatser under lång tid redan lett till stora förbättringar) till huvudsakligen val av byggmaterial, men även energieffektiva byggarbetsplatser. Men vi måste samtidigt energirenovera och energioptimera våra städer där fastigheter behöver integreras som en del i det förnybara energiproduktionssystemet, både som lager och som producent.

Men trots offensiva åtgärder står vi inför ett förändrat klimat och städer måste anpassa sig. Göteborg har ett särskilt utsatt läge ur översvämningsperspektiv och problemen förväntas i framtiden öka på grund av stigande havsnivåer, ökade regn-
mängder och ökade flöden i vattendrag. Göteborg har också en gammal struktur med 250 mil avloppsnät och ett system för dagvattenhantering och består av kombinerade ledningssystem för spillvatten och dagvatten (cirka 30 procent separerade dagvattenledningar). Avloppsnätet byggdes ut som kombinerat system fram till 1955. Därefter tillämpas duplikatsystem vid om- och tillbyggnad. Detta innebär bland annat att Göteborg släpper ut nästan en halv miljon kubikmeter avloppsvatten varje år.

GYLLENE TILLFÄLLE

Men som ingen kan ha undgått växer Göteborg kraftigt och den pågående förtätningen bör ses som ett gyllene tillfälle att skapa den förändring i vattenhantering som krävs, både för att mot- verka klimatförändringarna och för att anpassa staden för effekterna. En förtätning av staden och en ombyggnation av gaturummen kan underlätta och påskynda detta arbete. Hela vattensystemet behöver beaktas utifrån detta perspektiv för att minska den totala översvämningsrisken och risken för negativa följdeffekter av åtgärder. Det är därför ett extremt viktigt perspektiv som behöver säkerställas i den kommande översiktsplanen.

Lösningarna för att klara det finns och exemplen som har genomfört många av lösningarna är också där. Nu måste vi bara se till att knyta ihop säcken och få städer och näringsliv att arbeta innovativt och unisont mot målet om netto noll 2045.

Text: Rikard Ledin da Rosa, hållbarhetsrådgivare Solberg Kommunikation AB

Detta innehåll är bara åtkomligt för registrerade medlemmar. Om du är medlem, var god logga in. Vill du bli medlem? Registrera dig här nedan.

Inloggning för befintliga användare
   
Medlemsansökan/Prenumerant
*Obligatoriskt fält