Så arbetar Landskrona utifrån fysiska 3D-modeller

17 feb Så arbetar Landskrona utifrån fysiska 3D-modeller

Landskrona stad har arbetat med 3D sedan år 2014. Det initierades genom uppdrag från politiken, där det efterfrågades en vacker fysisk modell i Stadshusets entré. En plats att samlas runt med en möjlighet till att inspireras till stadsbyggnadsrelaterade samtal. Kanske i väntan på något möte i Stadshuset eller bara för att visa upp stadens vackra stadskärna med mixen av modern arkitektur, parker och det 600-åriga arvet.

Utöver uppdraget fanns en tydlig bild av att det krävdes en generell förberedelse inom 3D-området. Nämnduppdraget och den växande betydelsen av 3D inom stadsbyggnadsprocessen medförde att ett beslut fattades, i en fortsatt diskussion i ledningsgruppen, att göra en bredare ansats i uppdraget och en trolig anpassning av verksamheten. 3D behövde bli en naturlig del av nuvarande verksamhet inom geodata och GIS samt en utökning av befintlig information.

Med uppdraget och 3D:ns relevans skapas det inte bara ytterligare informationsmängder för att effektivisera stadsbyggnadsprocessen, att gå från plan till exempelvis färdig bostad, utan även förutsättningar för att underlätta och till viss del utöka processens dialoger som en kompletterande eller alternativ informationskanal.

Arbetet inom 3D i Landskrona stad är än så länge inte koncentrerat med utpekade 3D-tjänster, det är naturliga delar i ett par personers traditionella GIS-tjänster. Viss spridning sker så sakteliga. Nivån passar Landskronas storlek och de behov som existerar för tillfället. De antalet år som Landskrona stad har arbetat med 3D innebär dock att man berört många tekniker och delområden samt lyckats bygga upp en stabil kompetens inom 3D-området.

Av alla tekniker och delområden som är prövade och som kan fungera som någon form av kommunikationskanal med 3D som transportlager, är det tydligt att det är den fysiskt utskrivna modellen som fängslar mottagaren bäst och ger störst genomslagskraft på flera sätt. Utskrivna modeller skapar snabbt en pedagogisk helhetsförståelse, när det är tydligt vad som är befintligt och vad som är tankar och idéer. Den digitala upplevelsen tenderar att avta snabbare.

Med hjälp av modellverkstaden som byggts upp som följd av nämnduppdraget har Landskrona stad fortsatt, inte bara använda sig av 3D digitalt, utan även som utskrivna modeller
i fullfärg i andra sammanhang.

Ett konkret projekt som genererat flera erfarenheter är den gemensamt framtagna utskrivna 3D-modellen för detaljplanen över kvarteret Klas Klättermus i Landskrona. Modellens syfte var att för staden förstärka dialogen med allmänheten under planprocessen samt ge ett tydligt presentations- och diskussionsunderlag till exploatören.

Modellen illustrerar den förtätning planen möjliggör i relation till det befintliga. I detta fall bland annat två högre tiovåningshus och ett antal radhuslängder. Det nya passas in bredvid två sjuvåningshus och lägre bebyggelse. I vanlig ordning cirkulerar samtal och synpunkter runt hur förändringen gör inskränkningar i nuvarande ljusbild/skuggning, siktförhållande etcetera. Av flera skäl ett projekt lämpligt för att illustreras i 3D.

Modellen skulle på ett pedagogiskt och tilltalande sätt visa exploatörens och stadens idéer och viljor, men samtidigt tekniskt och naturligt blanda stadens automatiskt genererade stadsmodell med arkitekternas specifika illustration. Dessutom vara utskrivningsbar.

Kravet om utskrivningsbar är ett högt ställt krav som fortfarande inte är vanligt förekommande. För en van modellör är det idag inte självklart att denna också tagit fram modeller avsedda för utskrift. I flera fall behöver inte modellerandet vara annorlunda men beroende på vad man vill visa kan det behöva göras anpassningar för utskriften. De högre kraven tar form främst i hur modellen framställs. Det ges inga möjligheter till genvägar. Av dessa anledningar är det ett litet annat sätt att tänka än vad en modellör vanligtvis är van vid. Kan utgöra en kunskapströskel som ska överbyggas. Det är också viktigt att kravet är med från början. Anpassning av en befintlig modell, som i efterhand har utökats med kravet att kunna skrivas ut, kan vara lika omfattande som att modellera modellen på nytt. I detta projektet hade inte arkitektföretaget erfarenheten att ta fram modeller som skulle kunna skrivas ut.

Redan på startmöte med exploatören var 3D-modellen med som en fråga. 3D-kompetenserna var med i ett tidigt skede. Alla förutsättningar kunde diskuteras och det skapades en samsyn av för- och nackdelar samt positiva effekter och var svårigheter skulle kunna framträda. Förståelsen för att arbetsprocessen skulle kräva ett nära samarbete var tydlig. Framställningen kom till att bli lika mycket en lärprocess som en produktionsprocess.

Inledningsvis identifierades kostnadsmedvetet aktuellt geografiskt område som innefattade planområde med relevant omnejd. Utgångsmaterial var teknisk 3D-kravspecifikation, utskrivningsbara demomodeller, lathundar som stöd för att verifiera utskriftsbarhet och bakgrundsmodell (befintlig terräng och byggnader). Förutom geografiskt område var det också, att i ett tidigt skede, identifiera utskriftsskala, tjocklekar och dylikt för eventuell viss överdrift, framhävning eller särhållning av detaljer i modellen. Avgörande, och som kan tyckas självklart, är tydligheten i vilka verktyg som används av alla inblandade parter. Detta för att underlätta i de anpassningar som krävs i överlämningarna. Anpassningarna servade Landskrona stad med. Något senare urskiljs och kommuniceras vilka av de befintliga delarna av verkligheten som behöver gömmas för att göra plats för det planerade.

Man bestämde att det planerade i modellen skulle bli färgsatt för att få en tydlighet i illustrationen. Verkligheten skulle få vara ljust enfärgad. Ett relevant inslag i modellen är växtligheten och specifikt träden. Träden används för att ge modellen liv men har även funktionen att sy ihop verkligheten med det planerade. Träden lät man överbrygga denna gräns. Träden genereras automatiskt utskrivningsbara med primärkartans inmätta och arkitekternas föreslagna träd.

Projektet präglades av en process med många mindre och ofta förekommande avstämningar. Detta för att snabbt och tidigt identifiera eventuella uppkomna brister i både modell och själva överlämningarna. Fördelen med att snabbt kunna rätta och hitta anpassningar medförde att dessa inte riskerade att eskalera till problem.

Lärdomar som dragits är den timing som behövs med att få bestämt alla förutsättningar inför utskrift. En mer frekvent och bredare spridning av modellens olika versioner digitalt innan utskrift hade förbättrat arbetsgången. Vinnande parametrar för ett annars lyckat projekt och samarbete var just det nära samarbetet, knyta ihop modellerande arkitekt och 3D-kompetens från kommun, 3D-kompetens var med i ett tidigt skede, kostnadseffektiv anpassningsförmåga, många mindre och ofta förekommande avstämningar.

Text: Christian Gullin, specialist och utvecklare inom GIS, geodata och 3D, Landskrona stad