02 sep De globala målen på lokal nivå
Våra städers mål är att bli, eller vara, mer hållbara. Även om konceptet ger en bra målbild är det svårt att i praktiken veta och se om ens vardagsbeslut leder till ett hållbart slut.
Trade-offs, kortsiktighet, olika intressen, olika målbilder och osäkerhet om den framtida utvecklingen är bara några exempel på utmaningar i arbetet med att agera och implementera lös- ningar som bidrar till en mer hållbar stad. För hur den hållbara staden ser ut när vi väl är klara har hittills ingen kunnat ge en tydlig bild av. Dessutom blir det snabbt uppenbart att olika städer har olika utgångspunkter, har kommit olika långt och har varierande utmaningar, till följd av klimatet, kulturella värderingar och normer eller institutionell kapacitet.
Anpassning av målen till olika nivåer
I september 2015 har FN antagit de globala hållbarhetsmålen, ”17 mål för en bättre värld” som vi vill uppnå till 2030. Även om målen är framtagna med världens länder i fokus finns det en tydlig uppmaning att inte bara nationalstater behöver jobba med att nå målen.
De globala hållbarhetsmålen baseras på och har utvecklats med hjälp av erfarenheter från tidigare ramverk, till exempel de så kallade millenniemålen. Även om dessa främst var riktade mot utvecklingsländer har man samlat erfarenheter från arbetet med millenniemålen, vilket har påverkat målsättningen och formuleringen av hållbarhetsmålen, men även insikten att man behöver involvera ett brett spektrum av aktörer. Särskilt den lokala nivåns roll i att genomföra hållbarhetsagendan har lyfts, vilket inte minst har lett till att mål 11 handlar om hållbara städer och samhällen. En skillnad mot millenniemålen har därför varit att processen med att ta fram Agenda 2030-målen har varit mer inkluderande än tidigare hållbarhetsmål.
De globala målen har givetvis ett globalt perspektiv, vilket betyder att de behöver ta hänsyn till de stora skillnader och utgångspunkter som finns mellan länder, mellan arbetssätt och styrning, mellan ekosystemens förutsättningar. Uppmaningen är att anpassa målen till den lokala nivån, och det finns numera många initiativ och hjälpredor som inspirerar och hjälper till i detta arbete. Ett exempel är ’Localizing the SDGs’, ett initiativ av FN Habitat, UNDP och Global Taskforce for local and regional development (http://localizingthesdgs.org/).
Samtidigt behöver man ställa sig frågan på eller till vilken nivå de globala målen ska eller kan lokaliseras. Anpassning till nationell nivå borde vara en självklar uppgift. Likaså finns det många argument att anpassa målen även till enskilda städer. Men även en stad består av olika delar där förutsättningar kan skilja sig i stor utsträckning sinsemellan. Samtidigt ökar svårigheten att behöva ta höjd för städernas indirekta påverkan utanför deras geografiska område. Samma frågeställning är relevant när det gäller att utvärdera framstegen med att nå målen. Antalet indikatorer är oöverskådligt och ansvars- och kompetensnivån för uppföljning är minst sagt otydlig.
Case Nyhamnen
I Malmö har vi nu för första gången försökt att använda de globala målen tidigt i stadsutvecklingsprocessen. Två geografiska områden har varit informella testpiloter (Amiralstaden och Nyhamnen) där de globala målen har ”anpassats” till lokal nivå utifrån de förutsättningar som råder inom respektive område. Exemplet Nyhamnen ska under en 30-årsperiod utvecklas från före detta industrihamn till blandad stadsbebyggelse och som ett första steg i omvandlingen har planerings- och genomförandearbetet startat med delområde Smörkajen. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har under en period av cirka två år träffats regelbundet för att skapa en gemensam värdegrund och utarbeta en målbild för området, den så kallade Plattform Smörkajen. Utgångspunkten för arbetet var en värdebaserad stadsutvecklingsprocess där de globala målen redan i tidigt skede fick ta plats. Smörkajens läge och framtida funktion i staden låg som bas när diskussioner fördes kring hur de globala målen kunde användas för att hantera utmaningar och uppnå identifierade värden för området. Konkreta och platsspecifika åtgärder togs fram tillsammans med värdebeskrivningar för att kommunicera hållbarhetsinriktning och syftet att bidra till uppfyllandet av de globala målen.
För att underlätta kommunikationen har ett hållbarhetsprogram för Smörkajen tagits fram. Hållbarhetsprogrammet har processats i arbetsgruppen parallellt med målbilden för området och tar som utgångspunkt tre av de 17 globala målen (Mål 11: hållbara städer och samhällen, Mål 12: hållbar konsumtion och produktion samt Mål 14: hav och marina resurser). Detta ska endast ses som en prioritering, eftersom alla mål berörs av de olika värden och åtgärder som föreslås i Plattform Smörkajen. I arbetet med Hållbarhetsprogrammet har också kopplingen mellan Malmös kommunfullmäktigemål och hållbarhetsmålen testats för att både hitta synergier och eventuella målkonflikter. Hållbarhetsprogrammet kommer att, liksom den flexibla detaljplanen, kopplas till markanvisningsprogrammet för att ge en ram och visa på ambitionshöjd för både kommunala och privata aktörer.
Slutsatser
Hur fungerar de globala målen på lokal nivå?
Även om det finns ett särskilt mål som riktar sig mot städer, det vill säga mål 11 om hållbara städer och samhällen får detta inte leda till att städer och stadsdelar bara bevakar och arbetar med detta mål. Det finns många aspekter som är relevanta i en urban kontext som finns i de andra 16 målen.
En lokalanpassning av målen och indikatorerna måste därför ske med åtanke att inte tappa relevansen i den kontext som informationen samlas in. Hur mycket data och information behövs för att kunna ta meningsfulla beslut? Är informationen relevant och hjälper till att leda utvecklingen i området i rätt riktning?
En av utmaningarna med de globala målen är deras nivå av abstraktion, som ofta gör att målen känns för trubbiga på lokal nivå. Att diskutera med kollegor hur det övergripande målet kan ges betydelse lokalt är därför viktigt och meningsfullt, även om det kan leda till en något snäv tolkning av målen och som gör eventuell rapportering uppåt i målhierarkin svårt. Dessutom kan det kännas förvirrande att blanda in ytterligare mål med redan befintliga nationella, regionala och lokala målstrukturer.
Samtidigt ger de globala målen möjligheten att tänka vidare och samla perspektiv över traditionella (förvaltnings-)gränser. Erfarenheterna från Smörkajen visar också att målen ger ett gemensamt språk med privata aktörer eftersom dessa är i dagsläget välkända. Företag, den offentliga sektorn och akademin arbetar alla med att implementera och koppla till sig de globala målen i sin verksamhet. På så sätt är det enklare att identifiera aktiviteter och åtgärder som varje aktör kan och vill genomföra, som hjälper till att uppnå även de globala målen.
Text: Roland Zinkernagel, hållbarhetsstrateg, Miljöförvaltningen
Malmö stad
Detta innehåll är bara åtkomligt för registrerade medlemmar. Om du är medlem, var god logga in. Vill du bli medlem? Registrera dig här nedan.