Sorgenfri – en ny stad i staden

27 maj Sorgenfri – en ny stad i staden

Sorgenfri ligger mitt i Malmö. Här pågår en omvandling av de gamla industrikvarteren i stadsdelens norra delar till ett helt nytt bostadsområde. Ambitionen har varit att utveckla ett tätt område med stadskvarter, där olika byggaktörer bidrar till variation i både arkitektur och upplåtelseformer. Den första etappen närmar sig nu sitt slut och Sorgenfri framstår, såhär långt, som ett ovanligt lyckat exempel på förtätning av innerstaden.

När de norra delarna av Sorgenfri för mer än 100 år sedan började användas till olika typer av industrier låg det i utkanten av staden. Idag är området en del av centrala Malmö. Det består av tio gamla storkvarter, som etappvis omvandlas till mindre stadskvarter med möjlighet till 2500 nya bostäder och verksamheter. Utvecklingen av Sorgenfri gör att de intilliggande, äldre bostadsområdena knyts ihop och området blir en länk mellan Malmös östra delar och centrum. Först ut att omvandlas är det gamla storkvarteret Spårvägen. Här ägde staden själv all mark, vilket underlättat utvecklingen.

Industrihistorien som identitet

Industrihistorien är en del av Sorgenfris identitet. Här finns kulturmiljöer som bevaras för att spegla en viktig epok i Malmös utveckling och stadens historia. Men gammal industrimark innebär också markföroreningar, med omfattande utredningar och saneringsarbete. När arbetet startade var mediebilden av norra Sorgenfri ett slitet område, med dåligt rykte och gifter i marken. Intresserade aktörer fanns, men Malmö stad ställde höga krav på utvecklingen.

– Vi hade mycket dialog med en stor byggherregrupp kring området, under lång tid. Tillsammans arbetade vi också med platsvarumärket Sorgenfri. Det var stundtals kämpigt och krävande men gav verkligen bra resultat, konstaterar Jan Johansson, tidigare projektledare för exploateringsområdet Sorgenfri.

Bebyggelsen i det nya Sorgenfri ska knyta an till industrihistorien. Materialen är framför allt olika typer av tegel, plåt och puts. Variationen, ett vägledande ord för området, tar sig tydliga uttryck inte bara i fasadmaterial utan även i kvartersformer, byggnadshöjder och boendeformer – här finns en blandning av hyresrätter och bostadsrätter för olika behov, allt i från små lägenheter till stadsradhus. Planeringsarbetet pågick länge men i slutet av 2015 sattes den första spaden i marken.

En tidig, central tanke var att kulturen – stadsutvecklingens fjärde dimension – skulle genomsyra utvecklingen av området. Men ambitionen visade sig vara svår att omsätta i praktik och fördröjde snarare utvecklingsprocessen.

Tanken var att kultur får ta plats i Båghallarna, byggnader från 1930- och 40-talen med välvda tak, där Malmös stadsbussar under många decennier servades. Dessa ansågs värda att bevara, men vem skulle kunna bära kostnaderna för att sanera och renovera byggnaderna? Lösningen uppenbarade sig när Konsthögskolan i Malmö plötsligt stod utan lokaler. Med statliga medel gick det att rädda de för området karakteristiska, men svårt förfallna, byggnaderna.

Så efter omfattande ombyggnationer kunde konsthögskolan 2018 flytta in delar av sin verksamhet och här finns nu en kulturinstitution som sätter prägel på området.

– När man vill utveckla ett så centralt område som Sorgenfri finns det många uppfattningar om vad som är viktigast och hur allt ska se ut och fungera. Men nyckeln till ett bra resultat är trots allt att man arbetar tillsammans, även över förvaltningsgränserna i staden. Här har vi vägt och beaktat allas olika intressen och enats om gemensamma lösningar, säger Mats Blomqvist, projektledare för kvarteret Spårvägen på fastighets- och gatukontoret i Malmö stad.

Trygga utemiljöer och gröna stråk

Sorgenfri är sin industrihistoria till trots ett grönskande område. Längs med större delen av planområdet löper S:t Pauli kyrko- gårdar, ett uppvuxet, parklikt och levande grönstråk. Mellan husen i Spårvägen finns gröna innergårdar, och här växer flera mindre parker och torg fram. Gatorna som får spännbelysning ska uppmuntra till utevistelse och är fria från parkeringsplatser.

Industrigatan som löper genom hela området ska förvandlas till en grön huvudgata och ett gång- och cykelstråk. Första etappen blir helt klar under 2021 och här har grönska, konst- närlig gestaltning, cykeltrafik och trygghet prioriterats. Gång-
bana, planteringar och cykelbana är nu tillsammans bredare än körbanan. Mellan kyrkogårdarna löper S:t Knuts Väg som knyter ihop Industrigatan med Möllevången och här, där gatorna möts, finns ett nytt, populärt och välutnyttjat utegym.

Tidigare utgjorde Nobelvägen och Industrigatan breda, trafikerade barriärer, dessa har successivt transformerats till nav och stråk i en levande stadsmiljö.

Nu är även andra etappen av omvandlingen, kvarteret Brännaren, igång. Här har utvecklingen tagit tid. Malmö stad ägde bara en del av marken inom planområdet. Att få ihop en detaljplan tillsammans med de olika fastighetsägarna, som alla haft olika ambitionsnivå, var svårt. Ett alternativ hade varit att göra separata detaljplaner för respektive fastighet, men staden valde att hålla ihop allt i en och samma plan. En ny, skyfallssäkrad plan för hela Brännaren vann laga kraft i slutet av 2017, och under 2021 kommer de första bostäderna stå klara i kvarteret.

Första etappens lyckade resultat tycks ha gett skjuts åt resterande kvarter trots vissa svårigheter. Planområdet Norra Sorgenfri löper längs med hela Industrigatan fram till kontinentalbanans järnvägsspår. Ett flertal nya aktörer har kommit in och vill utveckla området, trots att detta kan krocka med befintlig industriverksamhet i området, som fortfarande pågår. Bullerfrågan är också närvarande, ju närmare gods-
trafiken på kontinentalbanan man kommer.

– Frågan som från början var: ”Hur kan vi få fart på utvecklingen?” är nu snarare ”Hur långt kan nya Sorgenfri sträcka sig?”. Det dyker hela tiden upp nya utmaningar, säger Mats Blomqvist.

Text: Caroline Franzén och Maja Goffe, kommunikatörer på fastighets- och gatukontoret, Malmö stad