Utmaning att bygga simhallar

27 maj Utmaning att bygga simhallar

Många kommuner står inför valet att bygga ett nytt badhus eller renovera en befintlig anläggning, som ofta är från 1970- eller 1980-talet. Underhållsbehovet kan vara starkt eftersatt, vilket kräver stora investeringar.

Ett badhus är ofta den mest avancerade och kostsamma bygg- naden i en kommun. Stora bassänger med varmt vatten ställer speciella krav på badhusbyggnaden och tekniken, särskilt i vårt kyliga klimat där medeltemperaturen utomhus kan vara 30–40 grader under inomhustemperaturen i bassängrummet.

Enligt Svenska Badbranschen finns det i dag 392 offentliga badhus i Sverige. Alla är inte kommunägda, men får kommunalt stöd. Ungefär 80 procent av anläggningarna byggdes på 1950-, 60- eller 70-talet.

– Nästan 80 procent av badhusen är byggda före 1980. Bygg- naderna har ett för svagt fukt- och korrosionsskydd för de stora påfrestningar alla nya användningssätt medför. Vattentemperaturen har med åren höjts med flera grader och ligger nu på 28–29 grader Celsius. Det har blivit populärt med äventyrsbad, vilket medfört att badhusen är svårare att bygga och underhålla, säger Caj Perrin, chef för Befair, som liksom Medley sköter
drift och affärer i ett trettiotal bad- och friskvårdsanläggningar
i vårt land.

Ångtrycket i badhusluften har ökat fast byggnaden har samma fuktskydd som då den färdigställdes för 40–50 år sedan. Sam- spelet mellan vatten, vattentemperatur, kemikalier, betong, tätskikt och armering kan därför leda till läckage, mögelskador, betongsprickor och skador i armering.

Kostnaderna för drift och underhåll av Sveriges offentliga simhallar är cirka 10 miljarder kronor per år. Omkring 85 procent drivs av kommunala enheter.

– Ett badhus kan fungera väl i cirka 40 år. Därefter blir det höga underhållskostnader i förhållande till de effekter man får, enligt Mille Örnmark, ordförande i Svenska Badbranschen.

40 MILJARDER BEHÖVER INVESTERAS

Bedömningen är att kommunerna behöver investera 40 milj-
arder kronor under en tioårsperiod för att klara alla renoveringar och nybyggen. Siffran togs fram för några år sedan men är giltig även i dag.

– Ska man renovera ett gammalt bad och få 20 års livslängd kostar det cirka 27 000 kronor per kvadratmeter. Bygger man nytt handlar det om 35 000 kronor per kvadratmeter, en siffra som baseras på ett stort antal väl genomförda projekt, enligt Mille Örnmark.

Gamla badhus kräver ny teknik. Både ytskikt och konstruktioner ska underhållas och renoveras på grund av en kraftig förslitning.

Kommunens miljönämnd har med stöd av miljöbalken tillsyn över verksamheten, medan byggnadsnämnden kontrollerar hållfasthet och andra tekniska aspekter av byggnaden i ny- uppförda anläggningar.

När det gäller äldre anläggningar är fastighetsägaren
skyldig att hålla byggnaden i gott skick. Tillsynen sker dock inte rutinmässigt.

– Om fastighetsägaren inte sköter fastigheten är det reglerna i miljöbalken som gäller, säger Maria Wickström, civilingenjör och fuktexpert på Boverket.

Om inomhusluften läcker ut genom otätheter i tak och väggar blir det lätt fuktskador. När temperaturen sjunker kondenseras vattenånga i luften, vilket kan ge fukt i byggnadskonstruktionen.

– Under några år ville många stora byggbolag inte ens
bygga badhus för att det blev så mycket problem. Numera har byggnaderna robustare lösningar, så dagens simhallar kan fungera bättre, tror Maria Wickström.

Sveriges kommuner och regioner SKR skriver i Badhus Strategiska frågor och ställningstaganden, att den största utmaningen för en byggherre är att inom budgeten planera
och bygga en anläggning som håller länge, får låga drift- och underhållskostnader samt har ett attraktivt utbud av aktiviteter och en god arbetsmiljö. Ett sådant projekt kräver specialkompetens samt planering och kontroll i alla faser.

”Sätt tidigt ihop en projekteringsgrupp som har kunskap och erfarenhet av samspelet mellan olika kravfunktioner för badhuset. Gör inga avsteg från huvudspåret utan att utreda konsekvenserna noggrant – allt hänger ihop!”

Vissa kommuner anser att kommunalt ägande är bäst, medan andra är positiva till att privata aktörer tar på sig
risken och finansieringen av ett nytt badhus.

Svenska badbranschen uppskattar att marknaden för nya badhusfastigheter är 40 miljarder kronor. Av cirka 380 anläggningar i kommunal drift är omkring 290 äldre än 40 år, vilket kräver nya badhus eller renovering inom 10–15 år.

–Man bör bygga med robusta material och väl beprövad teknik. Ett badhus blir alltid en miljöbelastning. Det går åt mycket energi för att hålla vattnet rent och varmt. Tagehus äger två badhus i Järfälla och Tyresö. Vårt dotterbolag Medley driver verksamheten. Det vanliga är dock att kommunerna äger och driver verksamheten, förklarar Olle Stadig, vd Tagebad.

Att bygga badhus är dyrt. Kostnaden ligger i spannet 200–600 miljoner, beroende på hur stor anläggningen är och vad den innehåller.

– Det går att bygga en liten simhall för under 100 miljoner, som i Hallstavik där kommunen byggt en anläggning med en bassäng på 25 meter, enligt Olle Stadig.

Vad är den största utmaningen med att bygga badhus?

– Det tar minst tre år att planera och bygga en simhall.
En stor utmaning är kostnader, energianvändning, tekniska lösningar och alla förväntningar som ska hanteras. Det börjar med en lång önskelista, som revideras efter hand i förhållande till de medel som står till buds, menar Olle Stadig.

Järfällabadet är en nybyggd anläggning som ägs av Tagehus. Den innehåller en stor simbassäng på 50 x 25 meter med hopptorn, två undervisningsbassänger, barnbassänger, bubbelpool, tre bastur, två vattenrutschkanor, café, samt ett stort gym.

– Allt detta kunde förverkligas för ungefär 300 miljoner, berättar Olle Stadig.

Eva Jönsson Järnstad är fritidschef i Järfälla kommun med drygt 81 000 invånare. Hon minns att utredningen om det nya badhuset tog ungefär femton år. Diskussionerna handlade om allt från att renovera den gamla kommunala anläggningen från år 1971, förorenad mark som behövde saneras, tillgänglighet och storlek för en ny anläggning, samt servicen för en växande befolkning i ett mångkulturellt samhälle.

– Vi tittade på Tyresö kommun, en lösning för att bygga, äga och driva ett nytt badhus. Politikerna godtog det och valet stod mellan två intressenter – Aquaarena och Tagehus, uppger Eva Jönsson Järnstad.

Tagehus byggde en anläggning i samråd med kommunen, som stod klar år 2018. Avtalet löper i femton år med ett kommunalt ekonomiskt stöd för drift och verksamhet.

Varför valde kommunen den här lösningen?

– Eftersom Järfälla har stora investeringsprojekt behövde vi låta någon annan stå för investeringen. Kommunen betalar ett driftbidrag på drygt 20 miljoner per år under avtalstiden till bolaget Medley, dotterbolag till Tagehus, som äger badet och sköter driften. Det gamla badhuset med en 25-metersbassäng, två undervisningsbassänger, relaxavdelning, tre bastur och två rutschkanor kostade cirka 10 miljoner per år, och intäkterna hamnade på runt fem miljoner, enligt Eva Jönsson Järnstad.

Markpriserna har stigit kraftigt de senaste åren, och den nya anläggningen är betydligt kompaktare än den gamla.

– Det nya är att spara in på utrymmen som inte är aktivitetsyta. Alla extraytor, som förråd och omklädningsrum, har blivit mindre i det nya badhuset, säger Eva Jönsson Järnstad.

ENERGIEFFEKTIVT I ENKÖPING

Pepparrotsbadet i Enköping är en nybyggd simhall, som anlagts, ägs och drivs av kommunen. Målet om en energieffektiv byggnad har förverkligats. Badet innehåller en upplevelsedel, hoppbassäng med klättervägg, café, gym och rehab-bassäng. Simbassängen är 25 meter lång med åtta banor. Det finns en undervisningsbassäng, en nittio meter lång rutschkana, kalasrum, relaxavdelning med servering, kallpool, bubbelpool, varmrum och tre bastur. Hela badhuset är platsbyggt bredvid fotbollsplaner och ishallar.

Kommunen har 45 000 invånare och ligger nära Uppsala och Stockholm.

– Kommunen är byggherre och beställare, och Cobab har byggt själva anläggningen. Den dåvarande politiska majoriteten ville ha ägande och drift i kommunal regi, en uppgift för upplevelseförvaltningen, berättar Rickard Westlöf, chef för projekt- enheten fastighetsavdelningen Samhällsbyggarförvaltningen.

Projektet iscensattes år 2010 och We-group arkitekter stod för utformningen. Byte av tomt blev aktuellt, vilket ledde till ett nytt beslut år 2014. Det nya badhuset invigdes i januari år 2021.

Badhuset kostade cirka 400 miljoner, en investering som ska glädja invånarna i åtminstone 50 år.

– Det är ett jättefint badhus av hög kvalité, i klass med ett påkostat SPA. Ambitionen avseende miljö och hållbarhet är mycket hög, och det finns många energisparande åtgärder, enligt Rickard Westlöf.

Torgny Nordblad, projekt- och byggledare på fastighetsavdelningen, och har installerat tekniken för vatten, värme och energi.

Torgny Nordblad, projekt- och byggledare på Enköpings kommun fastighetsavdelningen, är en av dem som samordnat tekniken för vatten, värme och energi.

– Vi hämtar överskottsenergi från de intilliggande ishallarna där kylan produceras av ett koldioxidsystem, återvinner värme från kylaggregat och duschvatten – energi som tas tillvara i värme-, vatten- och ventilationssystemet, förklarar Torgny Nordblad.

Huset försörjs delvis med energi från solceller på taket, och överskottsvärme från ventilationsaggregaten värmer bassängvattnet. Ventilationen har även energieffektiva värmepumpar. Kommunen har god kompetens inom området och har med hjälp av konsulter tagit fram de tekniska lösningarna. Investeringarna är relativt stora, vilket lönar sig i längden.

– Byggnaden har lokalt producerat tegel från närliggande Haga tegelbruk. Anläggningen är färgsatt i turkosa toner med regnbågstema och glasrutor i olika färger. Energieffektivitet har hela tiden varit i fokus säger projektchef Rickard Westlöf.

Umeå kommun med drygt 130 000 invånare valde att bygga ett nytt badhus år 2016, men som planerats sedan år 1995. Staden växer och slitaget på den gamla anläggningen var omfattande.

– Diskussionerna handlade om att lägga ut byggnad och drift på entreprenad. Det fanns stora planer på ett badhus mitt i centrum. Kommunens samarbetspartner Scandic Hotels drog sig ur i mitten av 1990-talet. Därefter blev det ett kommunalt projekt och en ny utredning, berättar Patrik Samuelsson, chef avdelning bad på Umeå kommun.

Badhusets placering ifrågasattes, samt om simbassängen skulle vara 25 eller 50 meter – kanske en anläggning med upplevelsebad, relaxavdelning och liknande. Politikerna ville ha ett fantastiskt badhus för en befolkning på 200 000 invånare år 2050.

År 2013 bestämde politikerna att det skulle byggas ett nytt badhus. Notan slutade på 400 miljoner. Bygget stod klart år 2016 och totalentreprenören Rekab blev nationellt uppmärksammad. Driftnettot är 30 miljoner per år.

BRA KOLLEKTIVTRAFIKLÄGE

– Badhuset Navet ligger mitt i centrum, nära lokal och regional trafik. Med en 50 meter lång simbassäng har simsporten nått stora framgångar. Det finns upplevelsebad, relaxavdelning, hoppbassäng och undervattensrugby, som gynnar landslagsspelare. Nationell idrottsutbildning, simning och triathlon utvecklas starkt, förklarar Patrik Samuelsson.

Vad är speciellt med Navet?

– Stora fönsterrutor och stora bassänger. El, värme, vatten och kemikalier produceras med modern resurssnål teknik. Vi återvinner 70 procent av backspolningsvattnet – har vatten för sandfilter som fångar upp partiklar från simbassängen, samt varm luft i effektivare värmeväxlare än normalt. De värme-
växlare som finns i duscharna ger nytt varmvatten. Vi har god kontroll över den sparsamma förbrukningen av klor. Värmen från gammalt badvatten värmer nytt vatten som pumpas in. Vattnet renas med ultraviolett ljus. All värme som genereras används till att värma upp luften i badhuset, avslutar Patrik Samuelsson.

Text: Ylva Berlin, frilansjournalist