Ge plats för vattnet – skapa flexmark

08 dec Ge plats för vattnet – skapa flexmark

Med flexmark menas mark som används flexibelt för ändamål som kan förändras eller flyttas i takt med att vattnet tar plats. I ett forskningsprojekt om planerad reträtt som en möjlig klimatanpassningsstrategi i Sverige (CAMEL) fann vi en indikation på att frekvensen av återkommande översvämningar påverkar medborgares uppfattning om när skydd eller flytt bort från det drabbade området bör tillämpas. Vi fann också att kunskap om klimatförändringens effekter, möjlighet till långsiktighet i planeringen och förmåga att hantera osäkerheter, påverkar hur tjänstepersoner på lokal, regional och nationell nivå uppfattar planerad reträtt som en möjlig strategi. 

Ett sätt för att kunna hantera de osäkerheter som finns i klimatscenarierna är att visualisera dem. För översvämning innebär det att inte bara visualisera medianvärden för framtida medelvattenstånd och extremhändelser utan också spridningsmåttet, det vill säga den undre och övre percentilen i ett kon- fidensintervall. Det som uppstår när sådan data superponeras på höjddata är att en mängd olika ytor framträder som potentiellt kan komma att hamna under vatten permanent eller temporärt, inom närtid eller längre fram i framtiden (se kartbilderna). Denna information skapar förutsättningar för ett visst mått av flexibilitet i hur vi planerar och använder vår mark. I stället för att lägga en död hand över ett område som på medellång eller lång sikt kan komma att hamna under vatten skulle marken kunna användas flexibelt. En idé, som vi har valt att kalla flexmark, uppstod kring hur mark som inte längre lämpar sig för permanenta byggnader och bostäder, samhällsviktiga funktioner eller infrastruktur, i stället kan användas för ändamål som kan ändras, flyttas eller överges när effekterna av klimatförändring blir för stora och för kostsamma att skydda sig emot.

I en enkätstudie som riktade sig till relevanta tjänstepersoner på Sveriges samtliga kommuner, länsstyrelser, regioner, ett urval av relevanta myndigheter och intresseorganisationer, framkom att 54 procent av respondenterna bedömde att konceptet med flexmark kunde vara användbart i deras arbete. Samma studie visade att 25 procent av respondenterna hade reflekterat över planerad reträtt som en strategi för att anpassa samhället till stigande hav, översvämningar och erosion. Några påpekade att flexmark låter bättre än reträtt. Andra menade att det skulle vara bra med ett gemensamt begrepp för en markanvisning som tydligt visar en begränsning i planeringshorisonten och som visar att det inte är möjligt att göra anspråk på långvarig äganderätt eller verksamhet eftersom förutsättningarna för att använda marken kommer att förändras över tid. Några svarar också att de har haft liknande tankar eller tänker så redan idag. Det påpekades också att flexmark, om det ska användas, behöver ha en tydlig koppling till klimatanpassning som tydligt talar om vilken typ av aktiviteter som kan finnas, så att inte begreppet tolkas för fritt eller att beslut som borde tas idag skjuts på till framtiden. Andra menade att det är lättare att planera för reträtt om det finns en lång period av flexibilitet däremellan. 

Idén om flexmark har tagits vidare in i ett nytt forskningsprojekt (COALA) där vi kommer att utforska hur flexibel planering, flexibel markanvändning och flexibla funktioner i områden med ökad risk för översvämning kan vara en möjlig strategi för långsiktig anpassning av kustområden till stigande hav och erosion. 

Framåtblickande reträtt

Kanske är det så att vi bör prata om en transformativ klimatanpassning som kan inkludera de sociala, ekonomiska och ekologiska fördelar som den grundläggande förändring av samhället behöver genomföra för att möta klimatförändringen. För att lyckas med det kommer vi att behöva omvärdera våra normer om vad som är ett attraktivt boende och ett attraktivt liv. Det är nu vi kan ta möjligheten att göra om och göra bättre.

Flexmark

Flexmark skulle kunna vara ett begrepp inom fysisk planering för mark där ändamålet för markanvändningen kan ändras över tid, det vill säga efter hand som havet stiger eller då frekvensen av översvämningstillfällen ökar. 

Med flexmark menar vi mark som kan användas för ändamål som kan flyttas eller överges när effekterna av klimatförändring blir för stora och för kostsamma att skydda sig emot. De ändamål som marken kan vara lämplig för kan exempelvis handla om rekreation, olika arrangemang, ekosystemtjänster, tillfälliga byggnader, tillfällig infrastruktur, gång-/cykelväg, mobila bostäder, och så vidare.

Flexmark skulle kunna representeras av en yta på en karta för att markera att förutsättningarna för att använda marken kommer att förändras över tid.

Text: Gunnel Göransson, forskare, David Bendz, forskningschef, Lisa Van
Well, forskare, Per Danielsson, nationell samordnare för stranderosion,
Jim Hedfors, GIS-ingenjör, samtliga från Statens geotekniska institut (SGI)