16 apr Så bygger vi bra stad med liten budget

Med väl genomtänkt utformning och rätt kvalitet på stadens allmänna plats ger vi en stadsmiljö som får våra medborgare och besökare att trivas och tycka om vår stad. 

Att arbeta med utformning, funktioner och gestaltning är en viktig del i det arbete som kommunerna bedriver för att förvalta och förädla vår gemensamma tillgång som gator, torg, parker och lekplatser är. Att under processen, oavsett om det är ett stadsbyggnadsprojekt eller ett reinvesteringsprojekt, hitta vilka funktioner som projektet behöver fokusera på för att sedan målmedvetet och strukturerat arbeta med hur det ska utformas. I en tid när kostnaden för material och arbete har blivit betydligt dyrare är det utmanande att nå det resultat som projektet initialt hade som målbild.  I Stockholms stads uppdrag att utforma och gestalta gator, torg, parker och lekplatser är ekonomin en viktig del i att kunna genomföra de åtgärder som önskas, av tillräckligt god kvalitet och med förväntade låga drifts- och underhållskostnader för den förvaltande delen av organisationen.

I nummer 1 av Stadsbyggnad beskrivs hur Stockholms stad ska arbeta för att uppnå effektivare processer med hjälp av stadsbyggnadsbenchen. Stadsbyggnadsbenchen innebär att Stockholms stad tillsammans med nio andra kommuner i Stockholms län har bjudit in branschen och aktörer inom stadsbyggnadsprocessen för att just prata om hur privata och offentliga aktörer kan bli ännu bättre på att arbeta tillsammans kring arbetssätt,  samverka med andra men också skapa en gemensam målbild och förväntan med både medborgare och andra förvaltningar inom staden. Det behövs en tydlig projektledning och vilka förutsättningar som gäller är grunden för en effektiv process. Med hjälp av fem byggstenar skapas dialog kring hur vi tillsammans kan optimera stadsbyggnadsprocessen.

Stadbyggnadsbenchens fem byggstenar är:

1. Samsyn – grundad i gemensamma visioner och målbilder
2. Effektivitet – struktur och tydligt ledarskap baserad på gemensam planering och strukturerad datahantering
3. Kompetens – balans mellan expertis och förmåga att driva processer framåt
4. Flexibilitet – tillsammans hantera omvärldsförändringar och utvecklade behov
5. Prioritering – fokus på rätt prioriteringar för att nå gemensamma mål

Vad innebär dessa för planering och genomförande av allmän platsmark? Med avstamp i detta finns det många möjligheter att tillsammans bygga en bra stad trots att vi har begränsade ekonomiska förutsättningar.

Likvärdig standard

I vårt uppdrag att arbeta med stadsmiljön finns en vilja att skapa en likvärdig gestaltning och hantering av det offentliga rummet. I år har Stockholms stads tekniska förvaltningar fått ett gemensamt uppdrag att ta fram ett program för offentliga platsers gestaltning som syftar till att ge förutsättningar för en god och kostnadseffektiv utformning och en likvärdig standard i det offentliga rummet i hela staden. Materialval ska fungera i stadens alla delar och genom att lägga en gemensam grund för vilken standard staden använder vid om- och nybyggnation av den offentliga miljön skapas en möjlighet att förutse kostnader och en gemensam målbild som är tydlig både för stadens medarbetare och för våra medborgare. I områden med lägre markpris, där det finns större behov av att förbättra stadsmiljön, finns ofta inte de ekonomiska förutsättningarna att göra det möjligt. Stadsmiljöns utformning bör dock styras av en behovsanpassad planering där projektets ekonomiska förutsättningar är en parameter. Självklart ska vi göra det lilla extra på väl valda platser men grundutformningen ska vara likvärdig. Vad ingår i baspaktet och vad är tillval? Det är otroligt viktigt att alla aktörer har samsyn och arbetar mot samma mål.

För att bedriva våra projekt på ett effektivt sätt behöver vi tillsammans förstå vad det som är kostnadsdrivande och hur vi kan samarbeta mellan olika aktörer och förvaltningar för att få effektiva byggprocesser. En nyckel är att i tidigt skede arbeta med etappindelning, skedesplanering och att förstå omvärldens behov och krav. Det är lätt att underskatta kostnader för etableringsytor, ta-planer och trafikavstängningar. När vi arbetar med att göra åtgärder som kan samordnas med andra vinner vi både tid och pengar. Det är inte bredden på gångbanan eller om refugens kantsten är av granit som är kostnadsdrivande utan hur förutsättningarna är att anlägga refugen med en så liten påverkan på befintligt system som möjligt som spelar roll. Det innebär att kunna bedöma  möjligheten att göra det när det är mest fördelaktigt eller samordna med andra aktörer. Detta kräver samsyn och effektivitet och att tillsammans prioritera och hjälpas åt.

Tydligare samverkansform

Inför varje entreprenadupphandling görs en kalkyl för att få en uppskattning av vad projektet ska kosta och för att få säkrare kalkyler framgent behöver utfallet utvärderas. Är det några kostnadsposter som projekten generellt alltid underskattar eller överskattar och hur kan det stävjas? Att ha med vilka behov som behövs för ett effektivt genomförande i dialog med byggledare eller entreprenör kan ge möjlighet att lägga kostnader på rätt åtgärder.  Vi behöver hitta en tydligare samverkansform med andra förvaltningar och bolag som också bygger om i stadsmiljön för att hitta synergier som gör att dyra etableringsytor kan samnyttjas eller avstängningar kan synkroniseras.

Att arbeta med att förbättra och förädla stadsmiljön handlar om att kunna prioritera och avgränsa det vi gör och förstå platsens förutsättningar och begränsningar. Är det verkligen en ombyggnation av gata som behövs eller räcker det med mindre justeringar? Hur mycket av den befintliga stadsmiljön behöver göras om och till vilken kostnad? Prioritera de platser och åtgärder som gör mest nytta. Vi behöver också våga prioritera bort och se stadsmiljön i ett större perspektiv. Det finns mycket kravställning kopplat till de funktioner som behövs i stadsmiljön som handlar både om tekniska funktionskrav som vilka mått en viss funktion behöver ha och att arbeta med stadsmiljöns utformning handlar om att förstå vad som ska prioriteras och på vilket sätt och även sätta platsen och projekten i sitt sammanhang. Det är viktigt att göra en grundläggande analys av vad projektet ansluter till för att kunna skapa en helhet i stadsmiljön som uppfattas som sammanhållen och väl genomtänkt och utformad på ett ändamålsenligt sätt.

Text: Birgitta Nylander, enhetschef Exploateringskontoret Stockholms stad