Fågelbacka – från soptipp till stadsnära utflyktsmål

02 sep Fågelbacka – från soptipp till stadsnära utflyktsmål

Strax norr om Varbergs stadskärna, just där bebyggelsen möter kusten och landsbygden, avslutades förra året ett av kommunens mest omfattande miljö- och stadsutvecklingsprojekt. Nu har kommunens gamla avfallsdeponi i Fågelbacka omvandlats till ett levande rekreations- och naturområde.

På platsen Lassabacka, som ligger vid Getterön i anslutning till fågelreservatet och Naturum, fanns under åren 1962–1979 kommunens öppna deponi för avfall. Idag är deponin förvandlad till ett centralt rekreationsområde med höga naturvärden och pedagogiska funktioner och spelar en viktig roll i framtidens kuststråk. Med en unik masshantering kopplad till projektet Varbergstunneln och en noga genomtänkt landskapsutformning är projektet ett exempel på hur hållbart samhällsbyggande kan se ut i praktiken.

En plats med en komplex historia

Lassabackaområdet (numera Fågelbacka) har genomgått flera omvälvande förändringar under det senaste århundradet. På 1930-talet torrlades vadstället och man byggde en väg mellan fastlandet och Getterön och sundet delades i två vikar. Lite senare anlades en ny hamn i den södra viken och muddringsmassorna dumpades i den norra viken. Tillsammans med näringsrikt vatten från Himleån och utsläpp från det kommunala reningsverket skapades en näringsrik miljö som snabbt blev ett eldorado för våtmarksfåglar. I början av 1970-talet blev området naturreservat och 1995 byggdes Naturum, som idag är kommunens största besöksmål för fågelskådning med över 100 000 besökare per år. 

Mellan åren 1962 och 1979 användes Lassabacka som deponi för byggavfall, slakterirester, hushållssopor och avloppsslam. Sopornas mäktighet var mellan 2 och 6 meter. När deponin stängdes täcktes den med 30 centimeter jord och sand. 

– Det var en annan tid då och man visste inte så mycket om långsiktiga miljöeffekter av förorenad mark. Men nu har vi gjort en sluttäckning och samtidigt skapat en plats med höga natur- och rekreationsvärden, berättar Lina Gyllensvärd, som arbetade som projektledare för sluttäckningen fram till 2024. 

Fågelbacka – Ett av Varbergs största miljöprojekt

När Varbergs kommun 2017 tog beslut om att sluttäcka Lassabackadeponin var det efter flera års utredningar, miljöbedömningar och diskussioner om hur området skulle kunna utvecklas. Deponin, som täcktes provisoriskt 1979, hade hunnit bli ett uppskattat område för promenader men också en plats där sopor stack upp ur marken. Håligheter vittnade om instabilitet och regnvatten riskerade att föra med sig föroreningar ut i det intilliggande naturreservatet.

En modern sluttäckning är ett avancerat miljötekniskt arbete. Kommunens mål var att hindra regnvatten från att tränga ner i avfallet och sprida föroreningar till naturreservatet. Det relativt platta området byggdes därför om till ett landskap med mjuka kullar, där ett tätskikt leder bort vattnet till särskilda diken.

Biofönster – en lösning för metan

En av de mest innovativa delarna av projektet är de så kallade biofönstren. På utvalda platser har tätskiktet perforerats och fyllts med sand och kompost. Där omvandlar bakterier metangas, som är en kraftig växthusgas, till koldioxid som är en betydligt svagare växthusgas.

Det är en spännande lösning där vi använder naturens egna processer för att minska klimatpåverkan. Mätningar av metanhalten görs årligen på olika djup, och nedbrytningen beräknas pågå i minst 100 år.

Cirkulär masshantering gav större nytta

En avgörande pusselbit i projektet var möjligheten att använda överskottsmassor från byggnationen av Varbergstunneln. Nästan alla mjuka massor från tunnelprojektet har lagts på deponin, vilket skapat dubbel nytta.

Den cirkulära masshanteringen innebar minskade transporter och klimatutsläpp, samtidigt som stora besparingar gjordes och sluttäckningen fick en bättre gestaltning. Detta är ett av de tydligaste exemplen på hur två stora samhällsbyggnadsprojekt har förstärkt och gynnat varandra på ett positivt sätt.

Gestaltningen av området genomfördes utifrån behovet av att omhänderta Varbergstunnelns överskottsmassor. Omgestaltningen av området genomfördes som ett eget projekt, samtidigt som det blev viktigt att samverka med andra projekt och aktörer. 

Fågelbacka blir en del av staden

I samband med att området färdigställts har också Lassabacka­deponin fått ett nytt namn – naturområdet heter numera Fågelbacka. Staden kommer att växa norrut och när kuststråket utvecklas kommer Fågelbacka att bli en naturlig del av ett större sammanhängande rekreationslandskap.

– Fågelbacka är och kommer fortsätta vara en viktig länk mellan staden och kusten norrut. Vi har skapat en stadsnära naturmiljö som är både vacker och funktionell, säger stadsträdgårdsmästare Cecilia Frederiksen.

Från idé till verklighet

För att skapa en bred förankring av gestaltningen av naturområdet genomfördes tre designdialoger med workshops där perspektiv lyftes in från både verksamheter och intresse­föreningar. 

Workshopserien följde tre steg: visioner och idéer hämtades in, därefter utvärderades och prioriterades förslagen innan det slutliga förslaget valdes ut.

– Det var en väldigt givande process där vi både fick större lokal kunskap och professionell expertis. Natura 2000-tillståndet ställde också krav på att utformningen skulle ta hänsyn till områdets höga naturvärden. Det ledde till en mer genomtänkt och ekologiskt anpassad design, berättar landskapsarkitekt Katarina Zelander. 

Naturvärden och ekosystemtjänster 

Hur blev det på den nya platsen? Det nya landskapet bygger på variation: Längs stråket förbi Naturum anlades olika typer av ängsytor, betesmarker och buskage. I beteslandskapet anlades mångfaldsöar med sandblottor, stenrösen och buskar som gynnar pollinatörer, småfåglar och insekter.

– Vi vill att människor ska kunna lära sig mer om naturen genom att vistas i den. Vi har satt upp skyltar som berättar om områdets historia, naturtyper och ekologiska funktioner. Målet har varit att skapa en plats som både är vacker och lockar till lärande. Fågelbacka blir som ett stort utomhusklassrum, menar Linda Nyberg, enhetschef på Naturum.

Kärven – ett nytt landmärke

En av de mest uppmärksammade delarna av projektet är det prisbelönta utsiktstornet Kärven. Tornet togs fram genom en arkitekttävling där White arkitekter fick förtroendet att slutföra uppdraget.

Idéen om utsiktstornet fanns med tidigt i projektet och blev en del av förslaget under designdialogerna. Placeringen av tornet blev viktig för att fågellivet inte skulle störas. Tornet skulle också bli en del av landskapet och bidra till områdets attraktivitet.

– Vi ville ha något unikt, något som verkligen kunde bli ett landmärke. Och med facit i hand, efter att Kärven har vunnit flera fina utmärkelser, kan vi inte vara mer än mycket nöjda och glada, säger Cecilia Frederiksen.

Lyckad hållbar samhällsbyggnad

Sluttäckningen av Lassabackadeponin visar hur samhällsbyggande kan bidra till både miljöskydd, stadsutveckling, klimatnytta och biologisk mångfald. Genom att kombinera lokal masshantering, ekologisk design och långsiktig planering har ett område skapats som är mer än summan av sina delar.

Det här projektet visar att vi kan skapa något riktigt bra även på platser med en belastad historia. Fågelbacka är ett bevis på att hållbar utveckling är möjlig och att resultatet kan bli vackert och uppskattat av många.

Text: Anna Baeck, projektledare, Varbergs kommun

OM LASSABACKADEPONIN I KORTHET

Projektet: Sluttäckning av Lassadeponin och att utveckla platsen till utflyktsmålet Fågelbacka.

Syfte: Miljöskydd, rekreation, naturvärden, lärande, cirkulär masshantering

I bruk: 1962–1979

Avfall: Byggavfall, slakterirester, hushållsavfall, avloppsslam

Sluttäckningsbudget: 88 miljoner kronor (varav gestaltningsuppdragets del var 33 miljoner kronor).

Sparade kostnader: Genom att använda massorna lokalt har vi sparat cirka 70 miljoner kronor i projekt Varbergstunneln.

Klimatnytta: Vi har minskat koldioxidutsläppen med motsvarande cirka 1 500 bilars utsläpp under ett år samt skapat en stabilare och mer långsiktig täckning av deponin.