Kontinuerlig ÖP grunden för gemensamt ägarskap

25 maj Kontinuerlig ÖP grunden för gemensamt ägarskap

Malmö är Sveriges snabbast växande storstad och ökar med ungefär 5 000 invånare per år. Om 25 år beräknas det bo en halv miljon människor här. För de som planerar staden är det en intressant och utmanade framtidsprognos. – Genom att arbeta kontinuerligt med översiktsplanering, och inte i projektform, kan det gemensamma ägarskapet växa istället för att ryckvis starta och avstanna vart tionde år, säger Hanna Björklund, projektledare för arbetet med översiktsplanen vid stadsbyggnadskontoret i Malmö stad.

Med förtätningen av staden kommer olika intressen som ska samsas på en liten yta. Det kan uppstå konflikter mellan till exempel å ena sidan behov av bostäder, arbetsplatser och samhällsservice och å andra sidan vikten av att bevara värdefulla natur- och kulturmiljöer. I båda fallen handlar det om att skapa goda livsvillkor för alla i en växande stad. Översiktsplanen är ett av flera sätt att ta sig an komplexa samhällsutmaningar, såväl inom staden som över sektorsgränserna.

– Översiktsplanering är en ständigt pågående process. Planens långsiktiga prioriteringar och strategier ligger fast, men de snabba förändringarna i omvärlden gör att förutsättningarna för vårt arbete också förändras. Om planen ska vara relevant och användbar krävs det mer än ett omtag vart tionde år, säger Hanna Björklund.

Intressant nog blir Översiktsplan för Malmö mer hållbar över tid när den justeras kontinuerligt. Att den blir mer flexibel stärker bara dess relevans och användbarhet i en föränderlig verklighet. En öppen, långvarig process gör att vi kan inkludera fler röster från omvärlden och inom vår egen organisation. Precis så som stadsutveckling fungerar i praktiken.

Malmö är en relativt sammanhållen stad. Avstånden är korta och det är lätt att röra sig med cykel och till fots. Samtidigt finns det mentala, sociala och fysiska barriärer som bidrar till en segregerad stad. Dessa behöver byggas bort om Malmö ska bli hållbart i enlighet med Agenda 2030, som staden var först bland alla kommuner i landet att skriva under. Två viktiga instrument kan här samspela i stadsplaneringen: översiktsplanen och en processmetod utvecklad tillsammans med bland annat stadsbyggnadskontoret i Göteborg som kallas stadsutvecklingszoner. Marléne Engström som är projektledare på stadsbyggnadskontoret, Malmö stad har ingått i arbetet med att utveckla metoden.

– Alla ska känna sig välkomna överallt i staden. Så är det inte riktigt idag, men det går att förändra. Den fysiska planeringen påverkar upplevelsen av staden som öppen eller sluten. Men stadsplanering sker naturligtvis inte i ett vakuum utan alltid i samspelet mellan individer, sociala sammanhang och den fysiska miljön och då blir det förr eller senare mål- konflikter. Det är vad Stadsutvecklingszoner är tänkt att hantera, säger Marléne Engström.

SVÅRA VAL

De som arbetar med att upprätta översikts- och detaljplaner, planprogram och att bevilja bygglov ställs dagligen inför svåra valsituationer där inget handlingsalternativ fullt ut uppfyller behoven och önskemålen hos alla som berörs. Sådana dilemman kan bara hanteras genom avvägningar och kompromisser. En viktig erfarenhet från arbetet med stadsutvecklingszoner
är att alla aktörer tidigt måste diskutera mål, uppdrag och förväntningar. Det låter självklart men glöms lätt bort.

– En stadsutvecklingsprocess behöver dra nytta av den lokala kunskap och klokskap som finns bland boende och föreningar, som vågar ge barn och unga ett reellt inflytande i stadsplaneringen och som gör allvar av potentialen i samarbetet över förvaltningsgränserna i den egna kommunala organisationen. På så sätt stärker den sin beredskap för att hantera de målkonflikter som med stor säkerhet kommer att dyka upp senare i processen, säger Marléne Engström.

För att ge stadsutvecklingen handlingsutrymme är det viktigt att både politiker och tjänstepersoner i kommunen känner ett starkt gemensamt ägandeskap. I den översyn av översiktsplanen som pågår läggs mycket energi på att involvera stadens nämnder, förvaltningar och bolag i processen. Genom att förtydliga den gemensamma målbilden ökar chanserna att den också efterlevs i den efterföljande planeringen.

Hanna Björklund menar att det krävs mer än goda intentioner i en översiktsplan. Alla som är involverade behöver sikta mot samma övergripande mål med stadsutvecklingen. Översikts-
planen blir bara så hållbar som processen bakom den är. Vilket i sin tur förutsätter uthållighet, bred delaktighet och ett stort mått av samverkan.

– Det behövs mod och vilja att placera målkonflikter under luppen tidigt och genom hela processen. Verklig dialog rymmer många perspektiv, även de som utmanar den egna agendan, säger hon.

Text: Hanna Björklund, projektledare för översiktsplan, Marléne Engström, projektledare och Kaj Svensson, kommunikatör i stadsutveckling, stadsbyggnadskontoret Malmö

FAKTA

Översiktsplan för Malmö

Malmös gällande översiktsplan antogs den 31 maj 2018. Översiktsplanen är ett strategiskt och visionärt dokument, som ger vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden i Malmö ska användas och hur den existerande stadsmiljön ska utvecklas. För att växa hållbart finns tre överordnande prioriteringar för stadens utveckling:

} Staden ska vara en regional motor för grön tillväxt och    sysselsättning.

} Staden som kulturell och demokratisk arena.

} En nära, tät, grön och funktionsblandad stad.

I maj 2019 gav kommunstyrelsen stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att göra en översyn av Malmös gällande översiktsplan. 
Läs mer på malmo.se/op

Stadsutvecklingszoner

Stadsutvecklingszoner är ett Vinnovafinansierat innovationsprojekt som utforskar, gör erfarenheter och drar slutsatser om målkonflikter i stadsutvecklingsprocesser i Göteborg och Malmö. Projektet är ett samarbete mellan Älvstranden Utveckling, Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs stad och Länsstyrelsen Västra Götaland och bedrivs gemensamt med Malmö stad, Länsstyrelsen Skåne och Boverket.
Läs mer på alvstranden.com/stadsutveckling