Stadsbyggnad nr 4/2020 ute nu! Numret innehåller massor av nyttig och inspirerande läsning.

02 sep Stadsbyggnad nr 4/2020 ute nu! Numret innehåller massor av nyttig och inspirerande läsning.

Temat för nummer 4 är Hållbara kommuner och du kan läsa om hur Malmö stad i ett par pilotprojekt använder de globala målen tidigt i stadsutvecklingsprocessen. De globala målen har ”anpassats” till lokal nivå utifrån de förutsättningar som råder inom respektive område.

Exemplet Nyhamnen ska under en 30-årsperiod utvecklas från före detta industrihamn till blandad stadsbebyggelse och som ett första steg i omvandlingen har planerings- och genomförandearbetet startat med delområde Smörkajen. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp har under en period på cirka två år träffats regelbundet för att skapa en gemensam värdegrund och utarbeta en målbild för området, den så kallade Plattform Smörkajen. Utgångspunkten för arbetet var en värdebaserad stadsutvecklingsprocess där de globala målen redan i tidigt skede fick ta plats.

Läs också om hur hållbarhet är i fokus när Östra sjukhusområdet i Malmö omvandlas till bostadsområdet Sege Park. Hållbarhetslösningar är ett centralt begrepp för det kommande bostadsområdet Sege Park. Här i det 25 hektar stora området kommer bostäder, verksamheter och offentlig service att växa fram i symbios med områdets befintliga byggnader och parkmiljö från 1930-talet. Området ägs av Malmö och ska utvecklas till ett föregångsområde för hållbarhet, avseende socialt, ekologiskt och ekonomiskt stadsbyggande.

Missa inte heller att läsa om kopplingen mellan stadsmiljö och segregation i en artikel med en historisk återblick och även en internationell utblick till flera europeiska länder. Det stora problemet med förorterna, både i Sverige och utomlands, är att det ofta finns ett mellanrum mellan husen, ett oplanerat mellanrum i stället för ett planerat för människors samvaro. De som arbetar med stadsbyggnad måste därför tänka på att skapa miljöer där folk på ett enkelt sätt kan mötas och lära känna varandra.

– I förorten syns ingen skillnad mellan allmän mark och kvartersmark, markeringar för vad som är vad. Det är av stor betydelse för det sociala umgänget och alltid betydligt mer utvecklat i innerstaden där marken är så dyr att varenda centimeter måste tas tillvara, säger Inger Bergström, projektledare AL Studio.

Detta och mycket mer får du i nr 4/2020 av Stadsbyggnad. Hoppas att du får en nyttig och inspirerande lässtund!