Karlstads vinnande strategi för arkitektur

10 dec Karlstads vinnande strategi för arkitektur

Karlstads kommun tilldelades nyligen utmärkelsen Årets arkitektkommun och avancerade därigenom från fjolårets tionde till årets första plats. Priset delas ut av Sveriges Arkitekter och HSB, ett pris som bygger både på arkitekters egna åsikter och offentlig statistik där bland annat byggande i förhållande till behov värderas. Priset började delas ut för fyra år sedan och då hamnade Karlstad på plats 62.  Men vad är då hemligheten bakom denna framgångsresa frågar vi oss?

– Det handlar om flera faktorer och ett arbete som är långsiktigt och ständigt pågående. Vi har de senaste åren arbetat fram ett arkitekturdokument som ger oss samsyn i viktiga frågor, ger tydliga mål och beskriver en vision. Vi har också tagit fram hjälpmedel för att kunna arbeta mot målen,
så som till exempel ett kulturmiljöprogram och aktiviteter för dialog. Dessutom har vi ett högt byggande, redan runt halv- årsskiftet passerade vi våra mål för både antalet bostäder i detaljplan och i bygglov, säger Erik Nilsson, (KD), ordförande stadsbyggnadsnämnden Karlstad

Ett strategiskt arbete för att skapa samsyn Karlstads kommun jobbar långsiktigt och strategiskt för att stärka förutsättningarna för byggande. Ett direkt resultat är Arkitektur Karlstad, ett dokument som arbetats fram för att öka samsynen kring byggande och skapa en gemensam målbild för ett attraktivt Karlstad. I dokumentet beskrivs de grundläggande förutsättningarna för byggandet i staden, målinriktningen för god arkitektur liksom kärnvärden, förtätningsprinciper och stadsbyggnadsvisionen. I det ambitiösa arbete som ligger bakom dokumentet finns också en insikt om att ett dokument inte undanröjer alla hinder för god arkitektur utan att det också krävs engagemang, kompetens, intresse och kanske framför allt en ständigt pågående och levande

diskussion om hur god samhällsbyggnad blir verklighet.

I dokumentet Arkitektur Karlstad har mål för byggandet i allmänhet och god arkitektur i synnerhet tagits fram. Det första målet handlar om att bygga på Karlstads identitet och befintliga värden. Detta innebär i praktiken att den bebyggelse och dess värde som idag finns ska vara den självklara utgångspunkten för alla föreslagna förändringar. Det andra målet för god arkitektur handlar om att skapa positiva och tydliga förväntningar på det som byggs i Karlstad. Det innebär till exempel att arkitektur ska vara en tydlig utvärderingsfaktor vid tilldelning och försäljning av kommunal mark för bebyggelse.
I planeringen inför ny bebyggelse/bebyggelseområden ska god arkitektur vara en avgörande faktor för att åstadkomma en god livsmiljö. Syftet är alltid att åstadkomma tydliga förbättringar i det byggda resultatet till nytta både för det aktuella projektet och för det allmännas befogade intressen.

Kulturmiljöprogram kartlägger och beskriver

Som hjälp för att nå den första målinriktningen för god arkitektur i Karlstad har kommunen de senaste åren arbetat med att ta fram ett kulturmiljöprogram där hela tätorten har inventerats. Ambitionen är att på sikt ha ett aktuellt kulturmiljöunderlag för hela kommunen. Kulturmiljöprogrammet fungerar som kunskapsunderlag i plan- och bygglovsärenden för att säkerställa en utveckling som bygger på platsens identitet och befintliga värden. Karlstad har genom sitt rika arkitekturarv en unik identitet bland svenska städer och kommuner. Förståelse av platsens identitet och befintliga bebyggelsevärden är förutsättningar för en framgångsrik stads-
planering och god arkitektur. Kulturmiljöprogrammet finns publicerat i tryck och på webb för att vara lättillgängligt för både Karlstadsbon och för alla som arbetar med samhällsbyggnad.

Karlstadsbon i dialog

Stadens invånare är kanske de som oftast har synpunkter på arkitekturen, Karlstad är inte unik på den punkten, och det är långt ifrån alltid tillropen är glada. I det långsiktiga arbetet med att främja en god arkitektur, och att ha en pågående dialog har Karlstads kommun tagit vara på sina invånares åsikter. Stadsbyggnadsförvaltningen genomför inte bara medborgardialog i samband med planarbetets olika steg. Karlstadsbon har också givits möjlighet att ge sina synpunkter mer allmänt genom att medarbetare funnits på Stora torget och ställt frågan vad god arkitektur är för att både få in åsikter och ge möjlighet till dialog. Facebook är ett annat verktyg för dialog, och här utmärker sig Karlstad än en gång. Kommunen är den största på Facebook sedan 2013, både när det gäller följare och gillare enligt Kreafons årliga rapport över kommuners närvaro i sociala medier.   

Flera andra faktorer bidrar också till Karlstads framgång som årets arkitekturkommun. Det handlar om saker som inte på
ett naturligt sätt faller inom ramen för vad kommunen kan besluta om eller arbeta emot på ett tydligt och strategiskt. Likväl är de värda att nämna. Karlstads kommun har förmånen att ha en god tillgång på arkitekturkompetens både i privat och offentlig sektor. Det finns också ett stort engagemang hos lokala byggherrar som i sina projekt värnar om och arbetar för att skapa byggnader och områden med god arkitektur som kan bidra till bättre livskvalitet. Detta engagemang möts och uppmuntras av tjänstepersonerna på stadsbyggnadsförvaltningen som gärna lyfter arkitekturperspektivet i byggprojekten samtidigt som det finns ett brett politiskt intresse för att stödja och stärka god arkitektur. Sist men inte minst har Karlstadsborna och de människor som verkar i staden en lokal stolthet över den befintliga bebyggelsen och det finns en tydlig vilja
att bevarande och förnyande/förändring ska gå hand i hand.

Text: Monika Martinsson, kommunikatör Karlstad kommun. Foto: Karlstads kommun