Viable Cities vässar klimatarbetet

Viable Cities vässar klimatarbetet

De flesta kommuner har numera mål för utsläppsminskningar, ett arbete Sveriges kommuner och regioner SKR följer med stort intresse. Många ligger i framkant och driver på utvecklingen. Klimatkommunerna är ett nätverk för att få fram effektiva lokala lösningar för samhällsplanering, upphandling och liknande.

– I till exempel samhällsplaneringen förenas bebyggelse och transporter. Kommunerna tar fram boendemiljöer och underlag för service, som gynnar gång-, cykel och kollektivtrafik, säger Andreas Hagnell, handläggare på SKR.

Viable Cities är ett innovationsprogram som finansieras av Energimyndigheten, Vinnova och Formas – en satsning på nio svenska städer som ska vara pionjärer i klimatarbetet, Enköping, Göteborg, Järfälla, Lund, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö. Målet är noll utsläpp till år 2030.

– Vårt program bygger på samverkan på tvärs i hela sam- hället, för att få hållbara och klimatneutrala städer. Vi har 88 medlemmar inom näringsliv, forskning, offentlig verksamhet och civilsamhälle. Det är kommuner, men även små och stora företag inom många olika branscher, spetsteknologi, arkitektur, konsultverksamhet, en lång rad lärosäten, forskningsinstitut och civilsamhällesorganisationer, som WWF och föreningen Klimatkommunerna, berättar Åsa Minoz, innovationsstrateg vid Viable Cities.

I WWF:s utmaning One planet City Challenge kan städer
i hela världen lämna rapporter om klimatmål, utsläpp och åtgärder i en internationell plattform.

MISSIONSDRIVEN INNOVATION

– Viable Cities arbetar med missionsdriven innovation, ett
sätt att investera i systemförändringar för att nå genomgripande samhällsmål som en klimatomställning i städerna. Det är ett nytt inslag i världens största forsknings- och innovations-
program, EU:s nya program Horizon Europe 2021–2027, förklarar Åsa Minoz.

Utgångspunkten är ett samhälle i linje med Agenda 2030 med mål om att nå ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle, samt Parisavtalet som innebär att jordens medeltemperatur inte får öka mer än 1,5 grad.

– Även de städer som idag är bäst på utsläppsminskningar tvingas öka ambitionsnivån betydligt. Om vi ska följa Paris- avtalet måste omställningen gå väldigt mycket snabbare. Den svenska klimatlagen är väldigt ambitiös. Inom EU är målet att få en klimatneutral kontinent år 2050, vilket kräver omfattande investeringar i innovation och förnyelse, enligt Åsa Minoz.

Förutom nya produkter, tjänster och processer krävs nya finansiella system, lagar, regler, normer och beteenden. Pandemin visar att en omställning kan ske väldigt snabbt. De investeringar vi nu gör för att klara krisen måste leda till att samhället blir mer hållbart och klimatneutralt.

De lösningar och innovationer som företagen tar fram i samspel med andra, för att ställa om städerna, kan implementeras och spridas i hela världen. Många olika områden är aktuella, hur vi bygger, minskar och hanterar avfall, transporterar människor och gods, producerar och konsumerar, eller skapar cirkulära resursflöden.

Enköping är en av de nio städer som får stöd av Viable Cities för att snabba på utvecklingen.

– Vi är en den minsta kommunen, men representerar både vad gäller storlek och förutsättningar en stor andel av Sveriges kommuner, säger projektledare Thomas Adlercreutz.

Fokus ligger på att utveckla kommunens organisatoriska förmåga, samt vara en mer attraktiv affärspartner.

– Vi har stora möjligheter att koppla ihop näringsliv och nyetableringar med visionen om att bli en klimatneutral kommun. Det finns begränsningar och fördelar med att vara en liten kommun. Vi har en snabb beslutsgång och täta kontakter med såväl intressenter, tjänstemän och politiker, samt med våra invånare. Tvärvetenskaplig samverkan, kommunikation och ett holistiskt tänkande är väsentligt.
Vi kan hantera den här omställningen med en kommun som satsar på affärsklimatet inom det här området.

Enköpings kommun samarbetar med framförallt RISE och Europan, en europeisk arkitekttävling, samt har ett kompetensutbyte med Uppsala kommun, STUNS och UIC.

– Vårt deltagande i Europan ledde till en ansökan för utvecklingsprogrammet Viable Cities. Vi har en budget på åtta miljoner kronor där kommunen står för hälften.

Lars Johansson är innovationsledare för projektet Klimatfärdplan i Uppsala, ett stadsprojekt som finansieras av Viable Cities.

– De beslut vi tar för att minska utsläppen bygger på information om vad som fungerar och ger effekt. Modelleringsprogrammet The Low Emissions Analysis Platform LEAP är en viktig del av projektet. Med hjälp av LEAP kan vi utvärdera utsläppen inom olika områden, såsom transporter, kretslopp och livsmedelskedjor – hur de påverkas var för sig eller i kombination, och sedan visa klimateffekten för de olika åtgärderna när vi planerar och bygger Uppsala, uppger Lars Johansson.

Mål tas fram via data och modellering – för att begränsa den globala temperaturökningen till maximalt 1,5 grader, och i ett konkret sammanhang för vägledning i att göra rätt hela vägen till exempelvis parkeringstal och mobilitetsåtgärder.

SAMVERKANSPROCESSER

Huvudinriktning nummer två är samverkansprocesser för att med Klimatfärdplanen få handlingsplaner och strategier inklusive åtgärder, nå klimatneutralitet inom olika områden år 2030.

– Vi är fokuserade på innovation och systemskiften i strategierna. Färdplanen är en konkret vägledning för hur vi ska fasa ut fossila bränslen lokalt. Det unika är att vi arbetat framgångsrikt med olika aktörer i väldigt många år, att vi har en väletablerad modell för samverkan mellan näringsliv, akademi och civilsamhälle – för rådighet, kontroll över klimatarbetet, samt delaktighet i processen, förklarar Lars Johansson.

Uppsala vann den globala utmaningen One Climate City Challenge år 2018. Staden har minskat utsläppen med cirka
2 procent per år sedan 1990, men måste nu öka takten till 14 procent per år.

– Så det är en stor utmaning. Vi har identifierat åtta sektorer där vi måste jobba betydligt intensivare. Om vi fortsätter som nu är vi inte klimatneutrala år 2030. Befintliga lösningar måste ses över och nya tas fram, hela samhället måste utvecklas i den här riktningen, enligt Lars Johansson.

Innovation är lösningen på de problem staden inte fixat. Bra idéer tas tillvara och praktiseras i de strukturer och sammanhang som nu utvecklas.

– Det är ett omfattande arbete att få med alla i den här utvecklingen, ta till sig den nya kunskapen och omsätta den
i praktiken.

Text: Ylva Berlin, frilansjournalist

FAKTA

Viable Cities är ett strategiskt innovationsprogram, en katalysator för nya former av samarbeten mellan stad, näringsliv, akademi, forskningsinstitut och civilsamhälle. Programmet ska öka städernas klimatomställning i linje
med nationella miljö- och klimatmål, samt internationella åtaganden kopplade till de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030 och Parisavtalet.

Programmet genomförs 2017-2030 med en budget på totalt 1 miljard kronor. Hälften av finansieringen kommer från Vinnova, Energimyndigheten och Formas, och hälften från projektpartners. Energimyndigheten är huvudansvarig och KTH värdorganisation.

Klimatneutral innebär att ingen verksamhet får påverka klimatet, det vill säga noll utsläpp av växthusgaser.

Detta innehåll är bara åtkomligt för registrerade medlemmar. Om du är medlem, var god logga in. Vill du bli medlem? Registrera dig här nedan.

Inloggning för befintliga användare
   
Ny användarregistrering
*Obligatoriskt fält