Kommittén för hållbar stadsbyggnad spanar: Vad är hållbar utveckling egentligen?

02 sep Kommittén för hållbar stadsbyggnad spanar: Vad är hållbar utveckling egentligen?

Våra städer, samhällen och landsbygd står inför stora utmaningar och förändringar. Kommunerna är nyckelspelare i detta arbete, givetvis i samspel med andra aktörer. Delvis är det motstridiga frågor kring hållbarhet vi har att hantera. Exempel är effekterna av pandemi, storskaligt kontra småskaligt, effektiva transportsystem kontra minskat transportbehov samt översvämning kontra vattenbrist. Nya kompetenser och ett tvärsektoriellt arbetssätt krävs för att hantera komplexa sammanhang. Kommittén för hållbar stadsbyggnad består av en bred grupp planerare med olika yrkesbakgrund och erfarenheter. I denna artikel har olika medlemmar ur kommittén från landets olika delar – storstad och mindre samhälle – reflekterat kring ett konkret exempel med hållbarhetstema socialt, ekonomiskt och ekologiskt som upptar deras vardag.

Förtätning kontra byggande i stadens periferi– vad är hållbart? – Andreas Severinsson, Avdelningschef Stadsutveckling, Göteborgs stad

I Göteborg har tidigare utbyggnadsstrategi främst varit att förtäta. Att förtäta kan anses vara ekologiskt hållbart ur ett transport- och resursmässigt perspektiv. Det finns redan gator och torg och annan teknisk infrastruktur, vi kan avstå bilen och i stället ta spårvagnen eller cykeln till jobbet och skolan. Detta håller på att förändras. Vi vet att andelen av göteborgarna som vill bo naturnära och i hus i stället för i lägenhet ökar och den politiska viljeinriktningen är nu att komplettera utbyggnadsstrategin med målsättning om att bygga småhus i mer perifera områden. Det är ju bra om vi kan bygga de bostäder som folk vill bo i. Men där finns få gator och torg, begränsad kapacitet i den tekniska infrastrukturen och vi ska omvandla stora gröna ytor till hårdgjorda med allt vad det innebär. Det handlar om investeringar i mångmiljardklassen för att bygga ett färre antal hus. Hur ska vi finansiera det här? Är det en bra prioritering i stadens budget?

Hur går tillväxt, arbetstillfällen och hållbar utveckling ihop? Ulrika Edlund, planarkitekt, Sundsvalls kommun

I Sundsvall förs just nu en hård kamp för att skapa nya arbetstillfällen. ”5000 nya jobb” är politikernas målsättning och med Skellefteås batterifabrik som förebild spanas det ivrigt efter platt, lättbebyggd industrimark. Men i porten av Höga Kusten-områdets bergkull-terräng är det nästan bara de bördiga älvdalarnas små ytor av jordbruksmark som uppfyller dessa kriterier, i en region där livsmedelsproduktionen vida understiger befolkningens behov (om importen i framtiden skulle sina av någon anledning). Vår regions stabila energitillgång är naturligtvis attraktiv för klimatmedvetna industrietableringar. Men samtidigt finns stor potential i att utveckla Sundsvallsregionens besöksnäring med stöd av våra fantastiska vyer med berg, hav, tysta skogar och milslånga skidspår. Och våra boendemiljöer inom räckhåll från både stadsliv, havsutsikt, Sveriges bästa dricksvatten och andra kvaliteter. Det var industrin som en gång lade grunden för Sundsvalls framväxt. Finns det möjlighet att fortsätta i samma bana för en kommun med över 100 000 invånare och ändå nå en hållbar utveckling? Och är det verkligen inom industrin de framtida jobben genereras?

Under de närmsta årtiondena tror jag att många norrlandskommuner kommer att sättas under hård press på grund av att naturresurserna i landet blir alltmer eftertraktade. Skog, vind, mineraler… Är vi i Sverige beredda att äventyra våra bästa dricksvattenreserver för att tillgodose utländska företags behov av litium eller energi? Samma företag som förser oss med de senaste mobilerna och datorutrustningen. Hur långt sträcker sig det kommunala självstyret när det gäller mark- och vattenanvändningen egentligen?

Handlingskraftiga klimatåtgärder behövs. Klarar vi att vidta sådana utan att det blir på bekostnad av goda livsmiljöer för framtida generationer? Biologisk mångfald och fungerande ekosystem är vi lika beroende av som ett balanserat klimat. Vilka mäktar med att fatta de långsiktigt hållbara besluten?

Vad är modern landsbygdsutveckling – går vi mot en ny grön våg?  Mattias Bjellvi, stadsarkitekt, plan- och byggchef, Perstorps kommun

I Perstorp brottas vi med frågor kring negativa folkhälsotal, låg utbildningsnivå och höga arbetslöshetssiffror, samtidigt som vi ser många positiva tendenser. Regionens befolkningsprognos har varierat över tiden, men för Perstorps räkning prognosti- ceras nu ett mindre överskott till 2029. Frågan är om vi måste förändra vårt synsätt på landsbygd. Från att mest i planerings sammanhang visats som ”vita fält” med oklar markanvändning eller möjligtvis till för framtida utveckling av turism och rekreation märker vi ett ökat fokus på landsbygden i ett brett perspektiv. Inte minst under pandemin har vi kunnat konstatera ett större intresse för att bosätta sig på landsbygden och för Perstorps kommun verkar det som ”proppen gått ur” med många byggföretag som hör av sig och flera enskilda förfrågningar om att bygga inom och utom tätorten. Det finns en gräns för vad människor är beredda att betala för en bostad. Här kan lands- bygden erbjuda mer kvalitet för pengarna. Det görs lättare genom den fiberutbyggnad som pågår. Även de rekreativa miljöerna har fått ett kraftigt ökat besöksantal. Vi ser också ett ökat intresse för lokala näringar och kulturavets potential för destinationutveckling. Samma ökande intresse ser vi för verk- samhetsmark där det nu är brist på verksamhetsmark i de större kommun- erna. Den mindre kommunen kan givetvis inte erbjuda samma utbud som storstaden, men kanske större livskvalitet.

I arbetet med den nya regionplanen i Region Skånes regi har i diskussionerna under samrådet betonats vikten av flerkärnighet och regional balans. Med ökade kommunikationsmöjligheter med kollektivtrafik binds regionen samman. Inom vårt sam- arbete med elva kommuner – Familjen Helsingborg, används begreppet stadsbygd – en kombination av båda. Kanske får vi anamma ett bredare förhållningssätt där stad och landsbygd lever i symbios och kommunicerar – med de för och nackdelar det innebär?   

Hur skapar vi en integrerad och trygg kommun som helhet? Anne Hernandez Pettersson, stadsmiljöstrateg, Örebro kommun

Örebro är och har på många sätt varit en mönsterstad för stads- och bostadsplaneringen och är en av de kommuner som växer mest i Sverige. Många bostadsområden byggdes under miljonprogramstiden och det kommunala bostadsbolaget och hyresrätten dominerar Örebro, mer än i andra städer. Under senare år byggs det mycket bostäder igen och nya områden är under uppförande och planering. Örebro är dock en starkt boendesegregerad stad. En utmaning finns i att både stora områden renoveras samtidigt som nya behövs. Det handlar inte bara om hus utan också allmänna platser som parker och torg.

För att påverka segregationen i staden måste arbetet bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv och nu har vi chans att påverka strukturer i befintliga och nya områden. Bidrar de till integrationen? Skapar de en trygghetskänsla med goda uppväxtvillkor för barn och unga? Kommunens hållbarhetsprogram om sociala mål till 2050, innehåller mål om god hälsa, ett mer jämlikt arbets- och samhällsliv, där fler har möjlighet att delta.

Vi mäter hur barn och unga mår genom regelbundna enkäter och i länet sticker områden i Örebro stad med låg socioekonomisk status ut där ohälsa och otrygghet på allmänna platser är hög och skiljer sig stort mot de som bor i andra områden.

Behovet av ökad samhörighet, stärkt framtidstro och förstärkt trygghetskänsla har tilltagit som en konsekvens av coronapandemin. Målen i Hållbarhetsprogrammet om att minska skillnaderna i livsvillkor och förutsättningar har under pandemin 2020 gått åt fel håll. Redan idag ses en ökad psykisk ohälsa. Effekterna av coronapandemin, inte minst när det gäller den psykiska hälsan, kommer att vara långvariga. Hur kan stadsplaneringen bidra till att vi får en socialt hållbar utveckling och att hälsa och välmående kan öka igen, särskilt bland barn och unga i våra mest utsatta områden?

Flygplats eller ny stadsdel i Bromma?  Agneta Sundberg

Bromma flygplats framtid delar staden Stockholm i två läger. Det är intressant men det är osäkert att definiera hur olika intressen positionerar sig. Sist var det handelskammaren här i Stockholm som ansåg att det är helt OK att flyga från Arlanda i stället för Bromma. Det finns å andra sidan konsultföretag, tror det var Sweco, som gick ut och förespråkade att det inte går att bygga bostäder för marken är för förorenad.

Den första frågan är flyg eller inte. OM politikerna kan ena sig om att lägga ned flyget och satsa på bostäder blir frågeställningen samma som ni övriga har tagit upp. Hur planerar vi för denna nya stadsdel med bostäder, arbetsplatser, social omsorg för barn och gammal, ytor för parker och rekreation av alla slag. Hur ska vi förflytta oss och blir det nödvändigt att förflytta sig över huvud taget om vi i större utsträckning ska arbeta hemifrån.  Är det dags att samla stadens olika ledningssystem i de kulvertar som presenterades i Linköping och hur kommer källsorteringen att utveckla sig.

Vår före detta ordförande i föreningen Jan G Nilsson rapporterar från Kalmar att politikerna där är upprörda över förslaget på nedläggning av Bromma från de städer som kontinuerligt flugit till Stockholm, kanske gäller även detta för era hemkommuner. Hur ska den nationella politiken kunna hantera denna målkonflikt och kommer inte trots allt behovet av flyget minska som Swedavia förutspår nu när vi lärt oss samtala och samarbeta med Zoom och Teams?

Avslutande reflektioner  Malin Rizell Kontors- och gruppchef Ekologigruppen AB, Lund

Våra exempel från vardagen i några kommuner visar på att det är oerhört komplext att hantera alla hållbarhetsaspekterna i planering och utveckling av våra kommuner. Fysisk planering handlar förenklat om intresseavvägningar för att landa i lämplig markanvändning men hur kan det som ska vägas mot varandra få en jämbördig jämförelse? Lokala intressen vägs mot globala intressen och kommunalekonomiska intressen vägs mot samhällsekonomiska intressen. Kortsiktighet mot långsiktighet. Fantastiska mängder av utredningar görs i översikts- och detaljplaneprocesser för att utreda alla värden och intressen. Men det är långt ifrån alla beslut som i slutänden är faktabaserade och leder i den tänkta riktningen. Vem mäktar med att fatta de långsiktigt hållbara besluten? Vi vet inte vad som väntar oss runt hörnet men pandemin har visat att allt kan förändras där våra behov omvärderas, fysiska avstånd ersätts med digital närvaro och betydelsen av god livsmiljö i vår närhet ökar. Längtan till naturen har visat sig stark även om människan är en mycket anpassningsbar och social varelse.