Träden sparar miljarder åt städerna

02 sep Träden sparar miljarder åt städerna

Hur mycket luftföroreningar och kol kan stadsträden lagra och vilka värden har det för samhället. Det är en stor och viktig fråga som landskapsarkitekt Johanna Deak Sjöman, forskare på SLU, söker få svar på.

Genom att ta fram konkret information går det att få ett tydligare och mer kritiskt underlag för det stora kapital stadens grönområden, och i synnerhet träden, står för.

– Vi får ett bevis på varför vi bör värna, förvalta och utveckla stadsträden, både nu och i framtiden, enligt Johanna Deak Sjöman.

Hon har under tre år, i projektet i-Tree Sverige och tillsammans med flera stora bostadsbolag, undersökt trädbeståndet
i svenska städer, från Luleå i norr till Malmö i söder.

– I Stockholm, exempelvis, kan träden ta upp luftföreningar som i ett samhällsekonomiskt perspektiv motsvarar ett värde på ungefär 99 miljoner kronor. En ekosystemtjänst som minskar arbetsnedsättning och sjukvårdskostnader, samt leder till en ökad medellivslängd, förklarar Johanna Deak Sjöman.

Den rapport hon tagit fram visar att björkarna i centrala Luleå lagrar kol som motsvarar utsläppen från 1 600 bensindrivna bilar, samt att granarna i Umeå och skogsekarna i Hässleholm tar upp 100 000 kubikmeter regnvatten i trädkronorna varje år. I Göteborg lär trädens ekosystemtjänster sänka samhällets kostnader med en miljard.

– Träden står dessutom för andra viktiga kvaliteter som inte går att omvandla till kronor och ören, säger Johanna Deak Sjöman.

TRÄDEN GER VÄLMÅENDE

Trädens estetiska uttryck påverkar oss positivt, men de ger oss även en slags återhämtning och vila, och känsla av välmående.

Beräkningarna från i-Tree Eco är en av många pusselbitar i ett större sammanhang, som ger en konkret och tydlig bild av trädens ekosystemtjänster och samhällsnytta i allmänhet i vårt urbana landskap.

– Om det saknas träd och annan vegetation, så ökar riskerna för översvämning i samband med nederbörd. Träden tar upp koldioxid och binder kol och ger en långsammare avrinning av dagvatten – ekosystemtjänster som kan mildra utvecklingen och effekterna av klimatförändringar, menar Johanna Deak Sjöman.

Förhållandena och förutsättningarna kan se väldigt olika ut i olika städer, vilket gör att värdena varierar – beroende på antal invånare, ventilationslösningar, storleken på det undersökta området, samt hur sammansättningen av träd ser ut. Variationerna får betydelse i ett längre hållbarhetsperspektiv.

– Vår slutsats är att det är klokt att ha en mångfald av arter, vilket är den bästa lösningen för att motarbeta hot, påfrestningar, sjukdomar och skadedjursangrepp, enligt Johanna Deak Sjöman.

Christer Söderling, trädgårdstekniker och parkingenjör i Hässleholms kommun, arbetar med parkmark inom stadsplanerat område. Han är en stark förespråkare för grönområden och trädplantering.

– Grönområden är otroligt viktiga med tanke på ekosystemtjänster. Träden ger skugga, tar upp dagvatten, luftföroreningar och koldioxid, samt lagrar kol. De ger skydd för både människor och djur, speciellt under väldigt varma och soliga dagar.

Han väljer att plantera olika sorters träd, för att minska risken för omfattande angrepp av skadedjur och sjukdomar.

– Om en skadeinsekt eller svamp får övertaget och förstör träden, så ökar risken att väldigt många träd av samma art bli angripna och till och med dör.

En mångfald av trädarter, olika sorter av björk, bok, ek, lind, lönn, men även prunus-arter av körsbär och fågelbär, kan passa bra i en stad som förtätas.

– Vi vill undvika träd som sätter frukt. De drar till sig fåglar som skräpar ner och bajsar på allt och alla. Fågelbär gör sig bäst i parkmiljö, eftersom de är fruktbärande och attraktiva för fåglar. Vissa arter av körsbär bär inte frukt och är fina i miljöer där det är mycket mänsklig aktivitet, menar Christer Söderling.

Hässleholm planerar att sätta mellan 50-100 nya träd varje år, företrädesvis på hösten då luftfuktigheten är hög och marken varm och fuktig. Antalet nyplanteringar ska stå i balans med de träd som försvinner i samband med röjning och gallring av tätortsnära skog.

Ett problem som dykt upp är att många fler villaägare numera har en pool i sin trädgård.

–De vill att vi ska fälla träden runtomkring, för att slippa skräp i poolen. Vi svarar med att vi som regel bara fäller skadade eller sjuka träd.

INVENTERING GER BRA GRUND

Borås har i samarbete med iTree Sverige inventerat sammanlagt 400 kvadratmeter mark på 200 platser i staden.

– Vi har fått en överblick över artsammansättning, trädens vitalitet, ålder och trädkronstäckning. Inventeringen är en grund för vår nya trädplan, berättar Anton Spets, stadsträdgårdsmästare i Borås stad.

Ett av planens åtta mål är att göra en djupare analys av trädkronstäckningen.

– Vi vill se om beståndet är jämnt fördelat och var vi behöver sätta nya träd, förklarar Anton Spets.

Trädkronstäckning är en prioriterad arbetsmetod för Borås stad, eftersom närheten till träd ger en bättre allmänhälsa, samt minskar brottsligheten men även arbetslösheten.

Inventeringen görs via ett AI-program, som hanterar högupplösta flygbilder, samt laserdata över bland annat trädtillväxt, bladytaindex och trädkronstäckning – för att få den totala biomassan och de ekosystemtjänster träden står för i förhållande till storlek, ålder och vitalitet. Uppgifterna sam- körs sedan med demografisk data.

Borås har även gjort en inventering på individnivå av stadens almar, som drabbades av almsjuka för några år sedan.

– Vi använde iTree för att inventera beståndet och identifierade 250 träd, samt värdet av de ekosystemtjänster de levererar per år. Efter en utvärdering beslutade vi att vaccinera almarna och arbeta aktivt med det befintliga beståndet, förklarar Anton Spets.

Staden har planer på en 5,1 kilometer lång sammanhållande park, Staden i parken, som ska byggas i samband med förtätning och utbyggnad och binda samman naturreservaten i söder och norr. Tanken är att kunna cykla från centrum till ett av naturreservaten på femton minuter.

Umeå kommun arbetar med trädplantering och förvaltning på flera olika sätt.

– Vi flyttar en del träd från mark som ska exploateras, rotbeskär säsongen innan och flyttar dem ett år senare. Kontakten mellan olika förvaltningar fungerar väl i vår kommun, vilket underlättar samarbetet, enligt Markus Pettersson, landskapsingenjör i Umeå kommun.

Staden har flera små lokala trädplanteringar, i anslutning till flygplatsen och i stadens ytterområden – som fungerar som en slags träd-bank.

– Politiker och tjänstemän har nyligen tagit del av resultatet från iTree Sverige. Rapporten visar de ekonomiska värden
och de ekosystemtjänster träden står för, framförallt hur viktigt det är med en god krontäckningsgrad, förklarar Markus Pettersson.

Nästa steg är att informera olika verksamheter, framförallt de avdelningar som jobbar med lokala miljömål.

–  iTree Sverige ger oss möjligheter att ta fram en koldioxidbudget baserad på trädens ekosystemtjänster – vilket kan ge politiker och tjänstemän välgrundade beslut om framtida trädplanteringsprojekt.

Text: Ylva Berlin, frilansjournalist