Torget som tätortens vardagsrum

28 okt Torget som tätortens vardagsrum

Ända sedan städer började växa fram har torget varit bebyggelsens och traktens viktigaste mötesplats. Många av de medeltida torgen är fortfarande våra mest populära offentliga platser i städer men många av de centrala offentliga platser och handelscentra som vuxit fram de senaste 70 åren saknar oftast många av de kvaliteter som utmärker ett attraktivt urbant vardagsrum. Varför är det så? Stadslivsindex kan vara ett bra hjälpmedel för att bättre förstå vilka kvaliteter som saknas.

Stadslivsindex är en metod som konsultbolaget Spacescape har tagit fram för bedömning och jämförelse mellan offentliga platser åt Jernhusen år 2019 som använts i de tre storstadsområdena Stockholm, Malmö och Göteborg. Metoden bygger på aktuell forskning och ett stort antal analyser, enkäter och intervjuer för att klargöra vilka fysiska parametrar som har störst betydelse för stadslivet. Den amerikanska organisationen PPS har utvecklat en platsmodell och Gehl arkitekter använder 12 kvalitetskriterier för platsen som också är viktiga underlag för metoden. Det framträder tre huvudsakliga förutsättningar för stadslivet; lätt att nå, mycket att göra och härligt att vara.

Temat Lätt att nå: Att platsen är lätt att nå handlar bland annat om att den ligger vid ett huvudstråk, att den ligger i ett område med hög täthet och närheten till bra kollektivtrafik. Exempel på indikatorer för detta tema är: hög täthet, på huvudstråk, nära större hållplats.

Temat Mycket att göra: Att det finns mycket att göra på platsen handlar bland annat om att det finns ett stort utbud av butiker, restauranger och kultur, att det finns sittplatser, att många stannar till på platsen och att det finns någon speciell upplevelse. Exempel på indikatorer för detta tema är: stort serviceutbud, speciell upplevelse, vid målpunkt.

Temat Härligt att vara: Att det är härligt att vara på platsen handlar om platsens upplevelsemässiga kvaliteter. Det handlar bland annat om att platsen är lagom stor, inte har för mycket biltrafik och att fasaderna på omkringliggande byggnader är utformade på ett attraktivt sätt. Exempel på indikatorer för detta tema är: aktiva bottenvåningar, bilfritt, lagom stort.

BOTTENVÅNINGAR AVGÖRANDE

Stadslivsindex utgår från 15 mätbara kvaliteter som kan mätas och viktar dessa mot varandra genom ett poängsystem som kan ge totalt 100 poäng. Flertalet av kvaliteterna är relativt enkla att bedöma medan andra kräver lite mer arbete. Slutpoängen för de 30 bedömda offentliga platserna enligt stadslivsindex i de tre storstäderna hamnade nära de betyg de tillfrågade 1500 personerna gav (Jernhusen 2017).

Spacescape har konstaterat att byggnadernas bottenvåningar är avgörande för att skapa en levande stadsmiljö. Det handlar till exempel om fasadernas utformning, om förekomsten av uteserveringar och i vilken grad det finns publika verksamheter i bottenvåningarna.

Som planeringsarkitekt i Kristianstads kommun ansåg jag att stadslivsindex var en mycket intressant metod och provade den på kommunens torg och viktiga offentliga platser. Metoden är främst framtagen för täta urbana miljöer med mycket folk och det visade sig vara lite besvärligt i mindre tätorter och stadsdelar med färre invånare. Men överlag var resultatet mycket pedagogiskt och gav en tydlig bild av de kvaliteter och brister som fanns på de olika platserna. Det blev ett mycket bra underlag för att diskutera centrala offentliga platsers placering, utformning och framtida utveckling. Den plats som fick högst poäng var Lilla torg med sin placering mitt i centrala stadens handelsstråk och intima skala på 50 gånger 60 meter. Torget är omgivet av tät bebyggelse med relativt låga byggnader som släpper ner solen på torget. De levande bottenvåningarna runt om ger förutsättningar för ett mycket levande stadsliv. Att dessutom alla åtta gator som mynnar ut på torget är gågator bidrar också till den attraktiva stadsmiljön. Här finns fortfarande torghandel och uteserveringarna har brett ut sig på senare år. Det enda som saknas är en kraftig målpunkt direkt intill torget men en galleria och en nod i kollektivtrafiken ligger bara ett kvarter bort.

Bara tre kvarter bort från Lilla torg ligger Södra torg som skapades kring millennieskiftet på platsen för det gamla regementet Södra Kasern som hade utvecklats till kontorsområde. Torget är ungefär lika stort som Lilla torg men får mycket få poäng trots att det ligger i centrum med hög täthet, är kringbyggt, bilfritt och soligt. Anledningen är främst att väldigt få människor passerar platsen naturligt och bottenvåningarna inte är ”levande”, det vill säga har fönster och utåtriktade verksamheter med entréer. En sida av torget hade levande bottenvåning där ambitionen var att skapa liv med restauranger och butiker men med stadslivsindex kunde man redan från början ha slagit fast att det inte skulle lyckas. Här finns ett för litet serviceutbud, ingen viktig målpunkt eller upplevelse, storskalig arkitektur och brist på levande bottenvåningar, få entréer till torget och få sittplatser.

Miljonprogrammets stadsdelscentrum

När staden expanderade snabbt på 1960-talet byggdes hela stadsdelar och då gjordes även nya stadsdelscentrum som skulle försörja dessa. Staden har tre sådana utpräglade funktionalistiska centrumanläggningar, två i områden med flerfamiljshus, Gamlegården och Österäng, och en i ett område med villabebyggelse, Vä. Dessa har planerats som låga slutna fristående byggnader i park med omfattande parkeringsytor intill. Ingen av dessa har ett traditionellt torg utan Gamlegården har ett inbyggt litet torg mitt i centrumbyggnaden som nås via tre entréer och de övriga två i Österäng och Vä har entréer som vänder sig åt olika håll och främst mot parkeringsytorna. Serviceutbudet är relativt varierat och erbjuder det mesta i form av handel och service som behövs i stadsdelen men de fysiska miljöerna är minst sagt torftiga. Stadslivsindex blir lågt för alla dessa tre platser, framför allt för att det är låg täthet med envåningshus, gles bebyggelse med slutna bottenvåningar samt att attraktiva kringbyggda vistelsemiljöer som inbjuder till möten och samvaro saknas. För dessa centrum fanns dock en ambition att skapa ett gemensamt stadsdelscentrum som alla i stadsdelen kan gå eller cykla till vilket saknas i nästan alla stadsbyggnadsprojekt efter miljonprogrammet.

2000-talets stadsdelscentrum

Sedan 1970-talet har det knappt gjorts några försök alls att i Kristianstad skapa attraktiva offentliga vardagsrum utan marknaden har fått styra med etablering av externt placerade dagligvaru- och sällanvarulagerbyggnader i anslutning till viktiga trafikleder. Varje handelshus har sin egen stora tomt med enorma parkeringsytor framför. Både för bilburna och besökande med kollektivtrafik, cykel eller gående blir det långa avstånd mellan de olika entréerna. Dessa anläggningar får nästan inga poäng alls i stadslivsindex och man kan undra varför de stora handelskedjorna inte försöker göra något för att skapa inbjudande utemiljöer. Dessutom ligger de på kvarters- mark och saknar oftast helt offentlig plats i anslutning till entréerna.

C4 shopping

Redan kring 2010 beslutade kommunen att möjliggöra ett nytt externhandelsområde som överträffade centrumhandeln i handelsytor. C4 shopping, som det kom att heta, etablerades öster om staden intill Europaväg 22 och öppnade sina portar år 2019. Men här gjorde kommunen ansträngningar för att kombinera handelscentret med bostadsbebyggelse och skapade en mer blandad miljö. Drygt 400 bostäder uppfördes direkt norr om handelscentret med en torgbildning vid entrén åt norr som leder upp till en viktig hållplats i kollektivtrafiken. Längs stråket upp till hållplatsen lyckades man enas med fastighetsägaren om en lägre byggnad sammankopplad med handelscentret och som har handel och restauranger med levande bottenvåning ut mot torget och stråket. Detta torg får klart godkänt i stadslivsindex med cirka 50 poäng och visar att det går att skapa bra torgmiljöer även idag om kommun och handelsentreprenörer samverkar.

Skånes bästa torg

Inspirerad av resultatet i Kristianstad blev jag intresserad av
att undersöka om det fanns andra goda eller avskräckande exempel i Skånes övriga 32 kommuner. Pandemisommaren 2020 medförde att det blev hemester och jag passade på att besöka över 120 torg och handelsplatser runt om i Skåne för att prova stadslivsindex. För att det skulle fungera i mindre tätorter reviderade jag poängsystemet så att det blev en mer succesiv skala för poäng som avser bland annat täthet, serviceutbud, aktiva bottenvåningar, sittplatser och detaljrika bottenvåningar. Resultatet har jag sammanställt i en rapport men då poängsättningen inte är kvalitetssäkrad och arbetet sker ideellt har rapporten ännu inte publicerats.

Skånes bästa torg enligt min studie blev faktiskt Lilla torg i Kristianstad med 92 poäng. Detta hoppas jag inte beror på att jag är partisk och jobbar i kommunen utan att torget verkligen är regionens bästa torg för stadsliv. Ytterligare tre torg hamnade över 80 poäng och det är intressant att två av dessa är i mellanstora tätorter i form av Stora torg i Hässleholm och Eslöv med Möllevångstorget i Malmö som det tredje. Av de 23 torg som hamnar i den mycket bra kategorin ”livat” med 61 – 80 poäng finns flertalet av de centrala torgen i de större städerna Malmö, Lund, Helsingborg, Trelleborg, Ystad och Landskrona där tätheten är hög för boende, arbetande, handel och service. Men här finns även några mindre tätorter som Klippan, Ängelholm och Perstorp med trevliga, väl placerade, planerade och utformade torg som ligger rätt i tätorterna. Som ett verkligt gott exempel på nyskapat torg vill jag framhålla Lomma nya torg som är ett klassiskt kringbyggt torg med levande bottenvåningar och bostäder i flera våningar ovanför. Detta torg har ersatt en tidigare funktionalistisk sluten handels- låda med stora ödsliga parkeringsytor. Samma utveckling sker i kommunens andra tätort Bjärred som nu får ett klassiskt torg intill centrumanläggningen.

Andra goda exempel, som jag vill lyfta fram är handelsområdet Mobilia i södra Malmö som förtätats med bostäder och ett centralt torg har skapats som kopplar till kringliggande stadsmiljö via ett gång- och cykelstråk genom anläggningen. Detta är ett mycket bra exempel på hur handelsområden kan utformas med offentliga vardagsrum idag. För tätorter med mindre än 5 000 invånare är det svårt att skapa förutsättningar för ett levande torg men lilla Bara i Svedala kommun med 4000 invånare och Skånes mest utpräglade sovstadskaraktär har fått ett nytt trevligt torg genom samarbete mellan kommunen och Peab. Den tidigare slutna centrumanläggningen med inomhusgata har ersatts av ett kringbyggt torg med levande bottenvåningar och flera våningar med bostäder ovanför. Kring torget har all handel och service samlats med bibliotek, restaurang, apotek, blomsteraffär, bank, snabbköp och dessutom flera food trucks och torghandlare som berikar torgmiljön. Ett annat fint exempel är lilla Skälderviken i Ängelholms kommun där den lokala livsmedelsbutiken har en mycket trevlig plats framför entrén. Här finns tre avgränsade rumsbildningar med olika karaktär och mycket grönt, en sittplats kring en fontän närmast entrén, en öppen gräsyta och parkering omsluten av häckar och en torgliknande yta i väster med fristående träd och skulpturer.

Minst poäng, 0 – 20, får som väntat externhandelsområdena som NOVA Lund, Väla Centrum, Vilans handelsområde i Kristianstad, Råå handelsområde i Helsingborg och Tomelilla handelsområde men även små tätorter som Skånes Tranås lilla torg, Åhus Gamla torg och Skanörs gamla torg. De är alla jättemysiga men där saknas det andra målpunkter och handel. De ligger också lite fel i dagens rörelsestråk.

Sammanfattningsvis visar undersökningen att det går att bygga bra levande torg även idag om kommuner, fastighetsägare och handelsföretag anstränger sig och samarbetar kring utformningen av de offentliga miljöerna samt tillämpar tillgängliga analys- och planeringsmetoder som till exempel Stadslivsindex. Även äldre handelscentrum som i Lomma och Bara går att omvandla till attraktiva torg om kommunerna bara vill. Dessutom är storleken på tätort inte avgörande för kvaliteterna vilket flera av de mellanstora och mindre tätorterna i Skåne har visat. Det är långt ifrån alltid som storstäderna är bäst.

Per Blomberg, planeringsarkitekt i Kristianstad kommun

Referenser:

Jane Jacobs (1961). The Death and Life of Great
American cities.

Jan Gehl (1971). Livet mellem husene.

Spacescape på uppdrag av Jernhusen (2017). Levande stadsmiljöer – En studie av trettio citymiljöer i Stockholm, Göteborg och Malmö samt analysverktyget stadslivsindex.

Blomberg P. (opublicerat 2020). Skånes bästa offentliga platser – stadskvaliteter i Skåne. 342 sidor som beskriver 127 offentliga stadsrum i Skånes 33 kommuner enligt en modifierad version av stadslivsindex.