Drönare ger bättre gränser

17 feb Drönare ger bättre gränser

Projektet drönargränser föddes ur problemet med osäkra fastighetsgränser. Detta var ett, sedan länge, känt problem för deltagande parter i projektet, och leder bland annat till långa ledtider i samband med bygglovsansökan.

Problemet blev ännu större när vi inom samhällsbyggnadsbranschen började sikta på att automatisera bygglovsprocessen. Det kräver nämligen att vi har ett digitalt underlag till hög kvalitet. Då duger inte fastighetsgränser med flera meters osäkert läge. Vi behöver en metod som kan snabba på att höja kvalitén på de digitala fastighetsgränserna.

Projektet har nu testats och utvecklats i tre olika faser. Det har gått igenom alla test och är här för att stanna. Metoden kommer säkert att förfinas eller inspirera till andra metoder som kan bryta ny mark.

BAKGRUND
Fastighetsgränsernas läge i de digitala kartorna har blivit ett högaktuellt ämne i och med att vi går mot en digital samhällsbyggnadsprocess. Om vi med digital samhällsbyggnadsprocess bland annat menar en enklare och snabbare bygglovshandläggning, som kanske till och med är automatiserad i vissa delar så är det en nödvändighet att digitalisera äldre, befintliga detaljplaner. Om vi ska digitalisera dessa till en så hög noggrannhet att de duger som underlag till bygglovshandläggning så måste kvaliteten på gränserna vara hög, eftersom läget på många planbestämmelser
följer fastighetsgränserna. Självfallet kräver nyproducerade detaljplaner samma höga kvalitet på underlaget, för att kunna vara användbara digitalt. Det är bra att vi numera har HMK Grundkarta som tydligt beskriver vikten av denna kvalitet, både avseende lägesosäkerhet, aktualitet och fullständighet. Idag är läget på gränserna i registerkartan många gånger flera meter fel, där vi inte sällan upptäcker fel på 20 meter. Oavsett felens storlek, så är det synnerligen olyckligt att plantera fel i planeringsunderlagen. Skall vi vara smarta och digitala, så krävs kvalitetssäkring. Bara i Värmdö kommun så handlar det om 38 000 gränspunkter med osäkert läge. Att utreda alla dessa gränser med traditionella metoder skulle ta många år och bli mycket kostsamt, och digitaliseringen behöver göras nu. Ur denna problematik och utmaning väcktes idén att testa om man kan mäta in fastighetsgränser med hjälp av drönare.

Ett samverkansprojekt mellan Värmdö kommun, Aveki (tidigare VA-utveckling) och LE34 startade under hösten 2020. Från början var tanken att enbart testa tekniken och noggrannheten, men eftersom resultatet i de första testerna var så bra, så har projektet dynamiskt utvecklats vidare för att snart vara redo att införas i den ordinarie verksamheten i Värmdö kommun. Möjligheterna att kunna mäta in fler fastighetsgränser på kortare tid, och med tillräckligt hög noggrannhet ligger helt rätt i tiden.

METODIK
Metodiken går ut på att gränspunkterna signaleras med svartvita skivor som träs centralt över gränsrören. Ett antal signaler sätts även på punkter med kända koordinater, till exempel lokala polygonpunkter som mäts in med hög noggrannhet, för att säkerställa kvalitén. Detta görs för att först och främst ge markstöd åt drönaren, men också att checka sambandet med underliggande koordinatsystem. Signalerna identifieras i de bilder som fotograferas från drönaren och blir koordinatsatta i bilderna. Drönaren är utrustad med nätverks-RTK för att få hög kvalitet på koordinaterna. I det första testet mättes området in med både drönare och traditionell mätteknik. Resultatet blev en lägesosäkerhet på cirka 5 centimeter, vilket är över förväntan. Kvaliteten är beroende på hur väl signalen syns i bilderna. Det är som vid all flygfotografering att årstider har betydelse för resultatet.

För projektets del handlar det också om att förankra metoden hos Lantmäteriet, som ansvarar för registerkartan. Tanken är att leveranserna av kvalitetförbättrade gränser skall göras inom ramen för befintligt DRK-avtal, som kommunen tecknat med Lantmäteriet. För att kunna säkerställa metoden behövs det ett tillräckligt stort antal ”dubbelmätta” gränspunkter för att skapa ett säkerställt statistiskt underlag, så därför kommer vi utöka ett par övningsområden ytterligare. Där skall dessutom andra delar som rör effektiviteten prövas.

CROWDSOURCING
En idé till att effektivisera arbetet går ut på att ta hjälp av fastighetsägarna. Är det en gångbar metod och kan vi förvänta oss ett tillräckligt bra resultat? Om man kan få dem att utföra signaleringen av sina egna gränspunkter så borde man kunna spara in tid. Ett nytt område valdes ut på Djurö i Värmdö kommun. Området är ett fritidshusområde bestående av ett 100-tal fastigheter som var fastighetsbildat på 1950/60-talet. Ett brev skickade ut till samtliga fastighetsägare för att sondera deras intresse. Ett 25-tal fastighetsägare anmälde sitt intresse och fick vidare instruktioner för hur signaleringen skulle utföras. Signaleringsmaterial utlevererades till en plats i området där de själva kunde hämta upp dem. Detta inträffade vid tiden för påsklovet och det innebar förutom lövkrattning och korvgrillning, även signalering av gränspunkter! Resultatet blev positivt och den stora merparten av signaler var placerade korrekt. Detta mycket tack vare noggranna instruktioner per mejl, samt en återkoppling från fastighetsägarna, även den per mejl. I instruktionen var vi tydliga med att det inte är någon idé att placera signaler medvetet fel. Dels på grund av att registerkartan inte är juridiskt gällande, dels på grund av att vi med hjälp av både grundkartan till byggnadsplanen (inklusive lokalt stomnät) och ur förrättningsresultatet visste hur nätet var uppbyggt. På så vis kunde vi också hitta ett antal, dock mycket få, felsignalerade gränspunkter (som inte var just gränspunkter) som lyftes ur inpassningen. Vi hade så pass diger överrepresentation av signalerade gränspunkter och med god geografisk spridning, så att en kontrollerad inpassning ändå kunde göras.

Vi hittar också metoder och förfining av dessa, för kvalitetssäkrad uppbyggnad av lokalt nät och förrättningsresultat, inpassningsförfarande och överräkning i programvaran myCarta. När metoderna är säkerställda så kan dessa beskrivas vidare. En nyckel är att skapa ett kvalitetssäkrat förfaringssätt av uppbyggnaden av det lokala systemet (förrättningen), som skall transformeras till dagens SWEREF.

Så, med hjälp av fastighetsägarna behövs ingen inmätning utföras på plats, annat än inmätning av de fåtalet markstöd för drönarens positionering. Detta sköts av drönarpiloten på sedvanligt sätt på plats i samband med flygningen. Dock gör det inget om några av dessa stöd råkar vara lokala polygonpunkter som ingår i nätet som nämns ovan.

I det här stadiet av projektet hade vi minskat ner tiden för inmätning till ett minimum, men förflyttat arbetstiden till att sköta kommunikationen med fastighetsägarna över mejl och telefon. Vi behöver ett mer effektivt sätt att kommunicera. En webbapplikation.

”APPEN”
Under hösten 2021 testade projektet att i stället för att kommunicera via e-post med fastighetsägarna, uppmana dem att använda en webbapplikation för kommunikation och inrapportering av funna gränsmarkeringar. I appen finns det pedagogiska instruktioner, text, bilder, film på hur man som fastighetsägare letar upp och signalerar gränspunkter. Bland annat hur man får åtkomst till gällande förrättningsakt och hur man tyder denna. Förklaringar av olika markeringstyper, hur en gränspunkt ser ut och hur den förhåller sig till andra gränspunkter. Allt för att vägledas till att just hitta gränspunkter och inget annat. Att även betona vikten av omsorgsfull och noggrann signalering är självklart. När gränspunkten är funnen och signalerad så rapporteras punkten genom appen i mobiltelefonen och samtidigt får vi en mycket grov position genom densamma. Vi får också kontroll på vem som har skickat in, markeringstyp samt om man vill bifoga en bild på gränspunkten. Detta sker online och trillar ner i en databas hos kommunen. På så vis ser man hur signaleringen framskrider och man får direkt koll på om man uppnår tillräcklig spridning i området. Inför planerat flygdatum kan man enkelt se om någon del av området eventuellt behöver kompletteras med stödsignalering.

Ett nytt område på Värmdö valdes ut, cirka 150 fastigheter och 2–3 äldre förrättningar i olika lokala system. Även i detta område var engagemanget från fastighetsägarna stort. När vi kom ut till området upptäckte vi dock att det fanns fler punkter signalerade än vad som inrapporterats via appen. Kanske skulle detta kunna avhjälpas när vi kan kommunicera helt digitalt med fastighetsägarna via digital brevlåda, då en länk till webbapplikationen kan bifogas. I dagsläget är den första informationen till fastighetsägarna via post, vilket betyder att de måste själva skriva in webbadressen. Dessa orapporterade, men signalerade, gränspunkter hittas ändå av drönaren, och kommer alltså med i beräkningarna. Dock försvåras planeringen.

Vi kommer även att arbeta vidare på informationen till fastighetsägarna så att vi minimerar antalet felsignaleringar. Detta har inte varit ett stort problem, eftersom metoden hittar och utesluter dessa punkter: Dock handlar det om att minska fastighetsägarnas ”kreativa” lösningar i viljan att hjälpa till. Vi vill ha omsorgsfullt signalerade gränspunkter och inget annat.

Med hjälp av denna webbapplikation och helt digital kommunikation med fastighetsägarna så kommer vi uppnå den effektivitet av själva administrationen som krävs för metoden.

FRAMTIDEN
Värmdö kommun avser att tillämpa metoden skarpt i ett kommande detaljplaneprojekt, i ett så kallat prioriterat förändringsområde, alltså ett område som omvandlas från fritidsboende till permanent boende. I dessa områden följs planläggningen av utbyggnad av kommunalt VA. Här ser vi att vi får en helhetslösning från drönarmätningen, eftersom drönaren även producerar ett punktmoln som man ”får på köpet”. Detta punktmoln har sådan noggrannhet att det går att bygga höjdmodeller, uppdatera primärkartan med hjälp av fotogrammetrisk kartering samt kan användas som projekteringsunderlag. Vi är således i hamn.

Text: Malin Sträng, avdelningschef för kart och GIS i Värmdö kommun och Mikael Johansson, kundansvarig på Aveki