Umeå utvecklar i framkant

29 maj Umeå utvecklar i framkant

I Umeå gillar man att samverka, gärna i nya och ibland oväntade konstellationer. När staden ska växa tar man tillfället i akt att tillsammans med många viktiga aktörer planera för en långsiktigt hållbar god stadsutveckling i det nya området Tomtebo strand. Här ska 3000 bostäder byggas de närmaste 15–20 åren.

Umeå kommun har två viktiga mål som båda innebär utmaningar och hårt arbete. Kommunen ska växa till 200 000 invånare år 2050 och vara klimatneutral år 2030. För att lyckas förena och uppnå de båda målen krävs att alla viktiga aktörer inom samhällsbyggnad tillsammans hittar lösningar som är hållbara på lång sikt. Tomtebo strand, mellan Universitets-
området och det populära rekreationsområdet vid Nydala-sjön, ska bli arenan där samhällsbyggarna tillsammans visar hur det kan gå till. Arbetssättet går under namnet Tomtebo strand- modellen, och kan sammanfattas: ”Samskapande och lärande med vision, helhet och långsiktighet i fokus leder till hållbarhet”.

Öppenhet, samsyn och transparens

Tomtebo strand-projektet inleddes 2017 inom det lokala Nätverket för hållbart byggande och förvaltande, som består av företag, organisationer och myndigheter som är länkar i bygg- kedjan. Tanken väcktes att skapa en hållbar stadsdel i internationell framkant, och snart kom politikernas beslut: Tomtebo strand ska utvecklas i samverkan med byggbolag, förvaltare och kommunala bolag och utifrån Sweden Green Building Councils metodik Citylab.

– Planeringen har nu pågått i fyra år och alla aktörer har tillsammans skapat visionen och hållbarhetsmålen, och omsatt dem till konkreta strategier och åtgärder för Tomtebo strand. Vi lär
oss mycket av samarbetet, av varandra och av våra olika förutsättningar, säger Janet Ågren, kommunalråd i Umeå kommun.

– Samverkansprocessen handlar om öppenhet, samsyn och transparens. När vi påbörjade arbetet fanns ingen färdig arbets- modell, den har vi gemensamt format under resans gång, och med jämna mellanrum utvärderat och korrigerat. Det har varit tidskrävande, som det är i alla utvecklingsprojekt och lärprocesser, säger Daniel Ödling, produktionschef på NCC Building.

Projektet väckte nyfikenhet hos Handelshögskolan vid Umeå universitet, som inledde följeforskning på Tomtebo strand om hur samverkan fungerar mellan konkurrerande företag. Forsk-
arna pratar om coopetition, ett fenomen där konkurrens och samarbete sker samtidigt. De tittar främst på coopetition för hållbarhet; ett komplext fenomen med mål som ibland står i motsats till varandra. Företag och andra aktörer måste balansera klimatmässiga, sociala och ekonomiska mål samtidigt som de ska samverka för att nå de gemensamma målen och konkurrera för att skapa vinst. Tillsammans utgör dessa faktorer en stor utmaning.

Utmaningar och lösningar

Det är förstås inte den enda utmaningen i projektet Tomtebo strand. Hur gör man till exempel en detaljplan på 60 hektar för 3 000 bostäder med 15–20 års utbyggnadstid hållbar?

– Vi har jobbat med större flexibilitet i markanvändningen och låser exempelvis inte fast byggrätter i plankartan utan arbetar med placeringsbestämmelser i stället. Samskapandet i tidigt skede har varit mycket nyttigt och vi har kunnat hantera knäckfrågor i god tid. Vi har även inkluderat andra aktörer tidigare än brukligt och genomfört flera tidiga samråd med bland annat Länsstyrelsen och Trafikverket, säger Magdalena Blomquist, planarkitekt på Umeå kommun.

Skogen där Tomtebo strand ska byggas upplevs av många som värdefull. Hur hanterar man balansen mellan värden som försvinner och värden som skapas? Diskussionen om att bygga staden på bekostnad av gröna områden är en målkonflikt som många städer har att hantera.

– I planeringen har vi lagt stort fokus på gröna frågor och platsens naturliga förutsättningar. Vår studie av ekosystemtjänster har påverkat hur mycket skog som kommer sparas runt Kolbäcken. Vi har också tagit fram en grönytefaktor som har olika fokus för bostadsgårdar, naturmark och parker beroende på vad som behöver uppnås eller stärkas, säger Johan Sjöström, projektledare på Umeå kommun.

Hållbara färdsätt en förutsättning

Hållbara färdsätt var en tidig planeringsförutsättning. För detaljplanen har det inneburit att lägga fast gena och funktion- ella stråk för gång-, cykel- och kollektivtrafik tidigt i planeringen. Det skulle skapas bra boendemiljöer utan markparkering och utan genomfartstrafik för bilar, vilket resulterade i samlade parkeringsanläggningar i stadsdelens utkanter.

Tomtebo strand vill bana väg för en hållbar livsstil genom tillgång till bilpool, lådcyklar, leveransboxar, närhet till skola och rekreation, delning, återbruk och goda förutsättningar
för att cykla och åka kollektivtrafik. Arbetet med att hitta mobilitets- och servicelösningar sker också med stor respekt för affärs- och organisationsmodeller.

– Vi pratar till exempel om risktagande, investeringar och betalningsmodeller. Och var går gränsen mellan offentligt uppdrag, byggaktörers ansvar att erbjuda parkering enligt PBL och kommersiella aktörers leverans av tjänster?, säger Anna Gemzell, utvecklingsstrateg på Umeå kommun.

Den sociala hållbarheten är viktig

Att hålla nere byggkostnader och hyror är en utmaning för hela branschen. En av dellösningarna är att bygga cirka hälften hyresrätter och hälften bostadsrätter på Tomtebo strand och att skapa en öppen stadsdel för Umeåborna.

– Det är intressant att arbeta med fysisk planering för social hållbarhet. Det ska finnas plats för alla: både boende och besökare, säger Anna Flatholm, projektchef på Umeå kommun.

Det är ett stort och ambitiöst projekt som tar form i Umeå. Mycket återstår att göra, men aktörerna är överens om att det här är en modell som måste testas för att lösa framtidsutmaningarna. Maria Wetterlöv, kommunikatör på Umeå kommun, sammanfattar:

– En enda aktör kan inte göra det själv, men när företag, stat, kommun och civilsamhälle gör det tillsammans får vi tillgång till alla verktyg för att ta itu med de miljömässiga
och sociala hållbarhetsfrågorna.

Text: Jessica Larsson Svanlund, frilansskribent

Citylab

En stadsdel som är certifierad enligt Citylab lägger grunden för en jämlik och trygg miljö som är tillgänglig för alla. Den har minimal negativ klimat- och miljöpåverkan och kan stå emot klimatförändringar. Stadsdelen är flexibel och kan anpassas
för ändrade behov i framtiden.

Tomtebo strand

Vision: Tomtebo strand ska vara ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt föredöme där de boende känner delaktighet, stolthet och vill stanna livet ut. Stadsdelen ska växa fram i unikt sam-
skapande och bli en internationell förebild för hållbar stadsutveckling och medveten livsstil.

Tomtebo strand planeras i samskapande mellan Umeå kommun, sju byggaktörer (HSB, NCC, Peab, Riksbyggen, Rikshem, Skanska och Slättö) samt de kommunala bolagen Umeå Energi, Upab och Vakin, och med delaktighet av Umeåbor.

Det största bostadsprojektet i Umeå med upp till 3 000 bostäder och 70 000 kvadratmeter (bruttoarea) verksamhet. Cirka 7 000 personer kan komma att bo och arbeta här.

Ligger cirka 4 kilometer från Umeå centrum. Alldeles intill ett av Umeås största och mest dynamiska arbetsplatsområden, Universitetsstaden, och ett av de viktigaste rekreationsområdena; Nydala.

En av Sveriges största detaljplaner, cirka 60 hektar – ytan jämförbar med Umeås ”centrumfyrkant”.

Tidplan

Samråd detaljplan sommaren 2020, granskning sommaren 2022. Byggstart kommunal infrastruktur 2023. Byggstart för etapp 1 kan ske 2024 med möjlig inflyttning 2025 – 2029. Det
tar cirka 20 år innan hela stadsdelen, fyra etapper, är utbyggd.