Går det att vara klimatneutral?

Går det att vara klimatneutral?

Det blir allt vanligare att bygg- och fastighetsbolag och andra organisationer använder olika former av miljöargument i sin kommunikation för att dra fördel av det växande miljö- och klimatintresset. Återkommande uttryck, är ”klimatneutral” och ”klimatkompensation” vilket kan upplevas som både otydligt och förvirrande.

Ofta görs det utan att de förstår innebörden. När sådana påståenden används riskerar de att vilseleda om produktens miljömässiga egenskaper. Enligt både Reklamombudsmannen (RO) och Konsumentombudsmannen (KO) måste miljöpåståenden kunna styrkas och verifieras. Det ställs med andra ord höga beviskrav för att inte framstå som Greenwash. Grunden för klimatkompensation är att själva klimatnyttan äger rum utanför företagets eller organisationens gränser för att det skall klassificeras som klimatkompensation.

I USA har Greenwash blivit så omfattande att den federala handelskommissionen skärpt regelverket för att kunna ta till tvångsåtgärder mot icke relevanta grönmålningar. Marknadsföring enligt KO som inbegriper påståenden om att produkten är klimatneutral, har netto noll och är klimatkompenserad måste, likt andra miljöpåståenden, uppfylla kraven som uppställs i marknadsföringslagen. Ett aktuellt exempel är Tankesmedjan New Weather, som kallar flygorganisationen IATA:s klimatplan ”Fly net-zero”, som ska leda flygindustrin till netto-noll till 2050 för Greenwash. Bland annat skulle förutsättningarna vara att flygbranschen behöver 449 miljarder liter biobränsle, vilket är mer än tre gånger som produceras globalt idag. Detta är en helt orealistisk och inte en trovärdig nivå. Därför har IATA:s marknadsföring anmälts som ej trovärdig till svenska RO.

Går det att vara klimatneutral

Svepande formuleringar som ”klimatneutral” är problematiska och är ett uttryck som ofta används av företag inom byggsektorn och inte minst bland de stora företetagen. Klimatneutral skulle i praktiken betyda att en verksamhet inte ger upphov till några utsläpp av växthusgaser. Klimatneutral är att kompensera med lika mycket som det resterande egna klimatavtrycket.
I princip orsakar all verksamhet inom till exempel bygg- och anläggningsbranschen alltid utsläpp av växthusgaser. Möjligtvis kan en granriskoja vara klimatneutral. Det går aldrig att runda naturlagarna. Bolag kan ändå ha en ambition att klimatkompensera resterande del av sina kvarstående klimatutsläpp enligt vissa standarder. Problemet med klimatneutral och klimatkompensation är att det felaktigt kan tolkas som en lösning på klimatproblemet. Av ISO 14021 framgår att ett okvalificerat påstående om klimatneutralitet inte kan göras. ISO 14021 är dessutom inte en ”certifieringsstandard” utan en ”vägledningsstandard” vilket innebär att man inte kan certifiera sig enligt ISO 14021. Uttalanden om klimatneutralitet ska kvalificeras genom en redogörelse av produktens klimatavtryck och en förklaring av vad som har kompenserats och med fullständiga uppgifter med beräkningar samt vilket klimatkompensationssystem som använts.

I Sverige tillämpas definitioner för netto-noll-utsläpp enligt riksdagens klimatpolitiska ramverk vilket innebär att senast
år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet är att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 jämfört med vad utsläppen var år 1990. De kvarvarande utsläppen ner till noll kan uppnås genom så kallade kompletterande ”varaktiga och beständiga åtgärder”. Det går inte att påstå att ett bolag är klimatneutralt utan att styrka och verifiera detta med vedertagna metoder beräknade och redovisade i ton eller kg CO2ekv. Ändå anger ett flertal av bygg- och materialbolagen att de ska vara klimatneutrala efter ett begränsat antal år. Bolagens redovisning hur kompensation av kvarvarande utsläpp ska gå till redovisas nästan aldrig.

Påståenden som rör CO2-ekv-utsläpp som klimatneutral, netto noll, kan ofta ha formen av visionsmål, en utfästelse eller ett åtagande att senare uppnå en minskning eller neutralisering av den klimatpåverkan som företagets verksamhet orsakar över tid. Sådana påståenden kan avspegla åtgärder som har eller ska vidtas för att minska utsläppen eller för att uppväga dessa med klimatkompensation. Påståendet ”klimatneutral” anses innebära att klimatavtrycket netto är noll, vilket bara kan uppnås genom klimatkompensation. Stor försiktighet bör därför iakttas beträffande klimatrelaterade termer som klimatneutral och klimatkompensation som förväntas kunna uppnås med framtida ännu ej tillgänglig teknik.

Ett företag kan inte vara klimatneutralt

Många klimatexperter anser att det är olämpligt att bolag utropar sig som klimatneutrala. Det säger sig självt att ett företag inte kan vara klimatneutralt. Det går inte heller att köpa sig fri från sitt miljöansvar genom utsläppscertifikat eller andra åtgärder utanför Sveriges gränser. Att kompensera via klimatcertifikat eller andra åtgärder till exempel i u-länder minskar inte de totala klimatutsläppen. Kompensationen innebär att vi i den rika delen av världen snarare köper utsläppsutrymme av människor i de fattiga delarna av världen.

Att kompensera via klimatcertifikat eller andra åtgärder till exempel i u-länder minskar inte de totala klimatutsläppen. Kompensationen innebär att vi i den rika delen av världen snarare köper utsläppsutrymme av människor i de fattiga delarna av världen.

Klimatkompensation

I huvudsak utförs klimatkompensation av västerländska aktörer via projekt i utvecklingsländer som i Afrika och Asien. Klimatkompensation är en viktig del av marknadsföringen för många företag. ”Vi kompenserar fullt ut och har noll-nettoutsläpp heter det i marknadsföringen”. För att klimatkompensation ska klassificeras som trovärdig och seriös och inte ska riskera att uppfattas som Greenwash, ska den göras utanför bolagets gränser enligt vissa internationella vedertagna standarder (ISO 14021 eller PAS 2060) även om dessa i många fall kan vara tveksamma. Den allmänt vedertagna standarden för att redovisa utsläpp av växthusgaser, GHG Protocol, delar upp företagens utsläpp i tre olika scope. Scope 1 är de direkta utsläppen vid den egna produktionen. Scope 2 rör den energi som köps in till verksamheten. Scope 3 är de indirekta växthusgasutsläppen, utöver inköpt energi, som sker utanför företagets gränser. Detta är nödvändigt när ett bolag påstår att de uppnått klimat- neutralitet genom kompensation. Dessa standarder utgör dock inte en garanti för en varaktig och beständig reduktion av koldioxid även om det är förenligt med standarden och även om det går att visa att åtgärderna är additionella1) det vill säga att dessa åtgärder ändå inte skulle genomförts. Om bedömningen görs att klimatprojektet skulle byggas utan finansiellt stöd från klimatkompensation så passerar projektet inte för kravet för additionalitet och blir därför inte ett ”godkänt” klimatprojekt.

Exempel på en enkel och trovärdig klimatkompensering är införandet av solspisar och solvattenrening i länder i Afrika och Asien. Spisarna ersätter matlagning över öppen eld, som spar både bränsle och arbete och minskar CO2-utsläpp. Även solcellsinstallationer förbättrar människors levnadsvillkor. Dessa åtgärder passar bra för u-länder i landsbygd utan utbyggd infrastruktur.

Företagen måste kommunicera och redovisa vad man faktiskt har för utsläpp, hur mycket man klimatkompenserar och vad man klimatkompenserar med. Det är viktigt att klimatkompensationen verkligen leder till de önskade långsiktiga klimat- effekterna och inte leder till oönskade effekter inom andra miljöområden eller för sociala värden. Det är därför synnerligen viktigt att projekten är lokalt förankrade, transparenta och kontrolleras av en oberoende part.

Är trädplantering en långsiktig och beständig?

Några specialiserade konsultföretag erbjuder med goda avsikter klimatkompensationstjänster åt svenska bolag bland annat med trädplantering i utvecklingsländer. Problemet med träd- plantering är att det inte kan betraktas som en permanent och beständig lösning för att minska klimatutsläpp. Sakförhållandet är att träd har en naturlig livscykel och även om ett träd först binder koldioxid så kommer det vid ett senare tillfälle att dö naturligt eller avverkas och då avge all uppbunden koldioxid. Det är viktigt att notera att för projekt som bygger på upptag av koldioxid från atmosfären i kolsänkor att det är nödvändigt att kolinlagringen är beständig för att den ska fungera som klimatkompensation. Om inlagringen inte är beständig, utan koldioxiden släpps ut igen i ett senare skede, så innebär åtgärden snarare en förskjutning av utsläpp i tiden.

Trädplantering är naturligtvis bättre än att inte göra någonting alls. Det finns emellertid några exempel på av FN och CDM(2) certifierade projekt i till exempel Uganda och Moçambique som har varit tveksamma. Några miljöorganisationer, bland annat det välrenommerade Carbon Market Watch (CMW) i Belgien, är kritiska mot CDM som de inte anser håller klimatkompensation av tillräckligt hög kvalitet. Teoretiskt skulle nettotillväxt av skog kunna bli en realitet om det äger rum under dels en lång period, men framför allt under förutsättning att det i framtiden aldrig sker en nettoavverkning av regnskog som i Brasilien och många andra länder. Att bevara och återställa naturlig regnskog är alltid den bästa bestående åtgärden för att fånga upp koldioxid.

Trädplantering kan naturligtvis av andra skäl än klimatkompensation vara en positiv åtgärd om den leder till ett aktivt skogsbruk med krav på återplantering med blandade trädslag och inte plantager med snabbväxande träd. Då blir det ett gynnsamt kretslopp som binder jord och kan ge upphov till ett betydligt bättre agroforestry-system som även kan skapa nya inkomstkällor för lokalbefolkningen. Det är dock tveksamt att betrakta denna typ av klimatkompensation som långsiktigt ekonomiskt hållbar och att den alltid är additionell. Det är viktigt att RO agerar mer proaktivt för att utveckla praxis för hur bolag och organisationer ska kommunicera klimatpåverkan genom verifiering på ett trovärdigt och transparent sätt så det inte blir en dold greenwash.

Text: Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg tidigare verksam hos Sweco, JM och Veidekke

Detta innehåll är bara åtkomligt för registrerade medlemmar. Om du är medlem, var god logga in. Vill du bli medlem? Registrera dig här nedan.

Inloggning för befintliga användare
   
Ny användarregistrering
*Obligatoriskt fält