Handlingsplan gör Helsingborg grönare

30 okt Handlingsplan gör Helsingborg grönare

En handlingsplan finns som stöd i arbetet med stadens olika grönstrukturprojekt. Parker, gröna stråk och naturområden finns samlade under ett paraply.

”Tack för att ni gör så fint i Västergårdsskogen.” Det här är bara ett av liknande meddelanden vi på Stadsbyggnadsförvaltningen i Helsingborg får in efter att vi varit på plats i en park eller ett grönområde för att förbättra, försköna och förnya. I många fall har grönstrukturprojektet initierats av projekt-
gruppen inom Ett grönare Helsingborg – handlingsplan för grönstrukturen.

Bakgrund

Handlingsplan för grönstrukturen togs första gången fram, på initiativ av stadsträdgårdsmästaren, parallellt med stadens grönstrukturprogram och antogs av Stadsbyggnadsnämnden i april 2013. Vi försökte vara proaktiva för att inte tappa fart och därför antogs planen redan månaden efter programmet hade antagits. Handlingsplanen beskriver när, var och hur stadsbyggnadsförvaltningen ska arbeta med grönstrukturprojekt och är en direkt uppföljning på en del av de strategier som togs fram i grönstrukturprogrammet.

För att säkerställa att det fanns en långsiktig ekonomi till handlingsplanens förfogande knöt vi planen till vår investeringsbudget där det avsattes omkring 10–15 miljoner kronor varje år i en sjuårsperiod. När vi började med det här upplägget var det helt nytt för Helsingborgs stad. Tidigare hade staden avsatt pengar till olika parker eller naturområden när behovet fanns. Det gjorde att det fanns en osäkerhet i processen med stadens grönstruktur och det var otydligt hur vi skulle arbeta med reinvesteringar. Det fanns ingen långsiktig strategi och ovissheten om pengarna skulle finnas där när ett projekt med en park skulle sätta igång var stor.

Upplägg och ekonomi

Vi är nu inne på den andra sjuårsperioden med Handlingsplan för grönstrukturen och har fått veta att det har säkrats upp medel för en tredje period. I nuläget finns det omkring 100 miljoner kronor avsatta i investeringsplanen för arbete med stadens parker och naturområden.

Det övergripande målet med handlingsplanen är att säkra, utveckla och komplettera stadens gröna värden. Delmålen handlar bland annat om att förstärka upplevelserna och öka den upplevda tryggheten, att utöka arealen grönstruktur, att förbättra tillgängligheten och öka nåbarheten samt att förstärka naturvärdena och öka den biologiska mångfalden.

I handlingsplanen inkorporerar vi olika typer av projekt,
så som parker, naturområden, grönområden samt grönstråk. Planen delas in i olika insatsområden – centralortens olika delar som fyra insatsområden, byarna som ett område samt stråk, natur och rekreationsområden som det tredje och sista. Indelningen i insatsområdena säkerställer att pengarna når kommunens alla olika delar.

Arbetet med handlingsplanen leds av en styrgrupp med stads-
trädgårdsmästare, enhetschef för drift och underhåll samt enhetschef för strategisk planering. Operativt finns en bred projektgrupp som tar fram förslag till nya projektområden, diskuterar åtgärder och säkerställer att projekten drivs framåt. Projektgruppen hålls ihop av projektledaren för handlings-
planen tillsammans med tre landskapsarkitekter, en ekolog och en naturvårdare. De representerar avdelningarna Stadsmiljö, Stadsplanering samt Drift och underhåll. När vi skapade projektgruppen, år 2014, var det här avdelningsövergripande sättet att arbeta tämligen nytt i Helsingborg. Tidigare hade avdelningarna arbetat med sina olika frågor och skickat remisser till varandra. Nu träffas vi, diskuterar och får förståelse för varandras frågor. En referensgrupp med tjänstepersoner från andra förvaltningar och kommunala bolag är också knuten till handlingsplanen. Att få referensgruppens syn på grönstrukturen gör att projektgruppens och styrgruppens diskussioner inför beslut av projektområde och prioriteringar av åtgärder blir mer heltäckande.

För att få en samlad bild av hur stadens grönstruktur såg ut
tog staden fram områdesanalyser för centralortens olika delar samtidigt som de första grönstrukturprojekten drevs igenom inom handlingsplanens ramar. Områdesanalyserna ligger till grund vid prioritering av gröna insatser men används också
  i detaljplaneprocessen och i diskussioner om markförvärv.

En viktig bit i arbetet med grönstrukturprojekten är dialog och samverkan. I många projekt ordnar vi fysiska eller digitala dialogtillfällen med invånarna och vi förhör oss med markägare, företag och intresseorganisationer om de är intresserade av samverkan.

Vi försöker också samordna oss internt. Ekonomin i investeringsbudgeten är öronmärkta för olika typer av projekt, till exempel lek, trygghet, trafik, ljus och buller. Kan vi som arbetar med de olika intresseområdena prioritera tillsammans, det vill säga samordna åtgärder och ekonomi till ett och samma projekt, blir resultatet ofta mycket bättre.

Utmaningar och framgångsfaktorer

Under årens lopp har vi stött på en del utmaningar. En av utmaningarna var att få balans mellan ekonomin och personalresurserna i projektgruppen. I början ville vi för mycket. Vi tyckte vi hade fått mycket pengar till vårt förfogande och lade till många grönstrukturprojekt på aktuellt budgetår. Det innebar att vi hade för mycket att göra och knappt hann med. Dessutom blev projektområdena lidande när vi inte kunde göra så många åtgärder för den budget vi hade avsatt för projektet. Efter några år rättade vi till vårt nybörjarmisstag och drog ner på antalet projekt samtidigt som vi avsatte mer budget i varje projekt.

Andra utmaningar handlar om markinköp och detaljplaneändringar. Processerna med markinköp och detaljplaneändringar är långa och kostnadskrävande och ryms inte inom handlingsplanens kortare tidsintervall eller i dess budget. Då gäller det att tänka långsiktigt och ta kontakt med kollegor på andra avdelningar. Förhoppningsvis sätter vi bollar i rullning
i andra processer som leder till att vi inom Handlingsplan för grönstruktur kan komma tillbaka i ett område och satsa pengar på att förbättra grönstrukturen där och göra kopplingarna till omgivande grönområden mer tillgängliga.

Privat mark som är tillgänglig för allmänheten kan också vara en utmaning. Investeringsmedlen får bara i vissa fall användas på sådan mark och det kan vara klurigt att få till långsiktiga lösningar som gynnar invånarna. Andra utmaningar kan handla om upphandling av entreprenörer, skötsel och garantitider.

Framgångsfaktorerna med att samla grönstrukturprojekten inom Handlingsplan för grönstruktur är flera. Den långsiktiga tidsperioden med en säkerställd budget är en av dem. En annan är att handlingsplanen är indelad i olika insatsområden vilket säkerställer att hela staden omfattas. Dialoger med invånarna och samverkan med privata aktörer och intresse-
organisationer måste också lyftas fram. När vi lyssnar på invånarna får vi veta saker om projektområdet som vi inte kunnat förutse. Vi får också ta del av de åtgärder som invånarna tycker är viktigast att vi genomför. Det är ju för dem som bor i områdena och besökarna vi gör insatserna. Slutligen måste den interna projektuppbyggnaden nämnas som en av framgångsfaktorerna. Att föra samman tjänstepersoner från olika avdelningar och förvaltningar ger en snabb och mer heltäckande bild av projektet. Med åren har vi blivit ett sammansvetsat gäng som har koll på avklarade projekt, problem som inte ska upprepas samt hur projektprocessen inom handlingsplanen ser ut.

Som en spinoff på Handlingsplanen för grönstruktur kommer Stadsbyggnadsförvaltningen under 2022 att ta fram en Handlingsplan för stadsträd. Det blir en plan som helt lägger fokus på träden i staden och deras välmående.

Projekt i urval

Under åren 2014–2022 har vi färdigställt 44 större och mindre grönstrukturprojekt. Projekten har budgeterats till allt mellan 250 000 och nio miljoner kronor men har ibland, av olika anledningar, blivit både billigare och dyrare. Några av alla grönstrukturprojekt som genomförts är:

Minnenas och kunskapens trädgård i Husensjö park, en del av en park där fokus lagts på tillgänglighet för personer
med kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar. Åtgärder i form av ny parkutrustning, nya planteringar, nya mötesplatser, ljudinstallation och belysning.

Gantofta naturreservat med ny gångstig, stängsel för betesfållor, grindar, stättor, reservatsskyltar, busk- och trädplantering, mindre parkeringsplats med mera.

Parkområden i Bårslövs by med träd- och blomsterplanteringar, gallring, beskärning, nya gångvägar, naturhinderbana, fjärils- och fågelholkar, belysning, hundhägn med mera.

Naturpunkt Råån. I Helsingborg finns tretton naturpunkter där du kan lära dig mer om naturen. De fungerar också som rastplatser där du omgiven av vacker natur kan ta en paus eller äta din medhavda matsäck. Naturpunkt Råån handlar om livet i ån.

Text: Hanne Hansen, landskapsarkitekt Helsingborgs stad