Kalmars långa väg till viktigt drönartillstånd

17 feb Kalmars långa väg till viktigt drönartillstånd

2018 köpte Kalmar kommun en drönare. Så här fem år senare är man först i Sverige med att få drönartillstånd i specifik kategori. Men hur såg vägen dit ut?

– Det började med att vi i drönartekniken såg stora möjligheter med att kunna hålla vårt kartmaterial uppdaterat och få snabb tillgång till flygbilder. Vi var vana vid att mäta från marken men nu fick vi även ovanifrånperspektivet i egen regi, berättar Henrik Nilsson, chef på mätningsenheten. 

Drönaren som köptes in användes för att komplettera de flygbilder som kommunen med jämna mellanrum beställer av externa leverantörer och blev ett sätt att få bilder snabbare och samtidigt minska beroendet av extern hjälp. En intern drönarverksamhet började byggas upp. När kommunen sedan beviljades EU-medel för projektet Streamsam gav det en möjlighet att växla upp ytterligare. 

– Vi såg det som en chans att öka tempot i vårt arbete med digitaliseringen av samhällsbyggnadsprocessen och en möjlighet att få testa nya metoder, berättar Andreas Wendel, digitaliseringsledare på samhällsbyggnadskontoret och projektledare för Streamsam.

En av projektets målsättningar är att skapa en digital tvilling av kommunen, något som kan vara användbart till mycket, inte minst i samhällsplanerings- och bygglovssammanhang.

– Vi behöver kunna mäta höjd och det kostar väldigt mycket med traditionella metoder. Därför ville vi testa om drönare med laserskanningsutrustning kan vara en lösning för oss, säger Andreas. 

Sagt och gjort. Med pengar från projektet köptes en större drönare och laserskanningsutrustning med så kallad SLAM- teknik in. Nu krävdes många flygtimmar för att lära sig behärska utrustningen och utvärdera hur arbetskrävande det är att omvandla insamlat data till användbara 3D-modeller. Mätningsenheten var redo att köra i gång men just då kom en ny lagstiftning som ställde högre krav för att få flyga tyngre drönare över bebyggda områden. Gruppen insåg att det nu behövdes ett tillstånd i specifik kategori enligt SORA (Specific Operation Risk Assessment), något som i sin tur förutsatte att man tog fram en operativ manual.

OMFATTANDE ANSÖKAN

– Manualen som krävs för tillståndsansökan är väldigt omfattande och beskriver allt från roller och ansvar i drönarorganisationen till teknisk utrustning, utbildning, kommunikation och service av utrustningen, säger Mikael Bäcklund, mätningsingenjör och den som drivit arbetet med ansökan
om tillstånd. 

Eftersom lagen var så ny var det svårt att få grepp om kraven och även svårt att få svar från Transportstyrelsen, som är den myndighet som granskar ansökningar om att flyga i Sverige och som även de kämpade med att tolka den nya lagstiftningen. Något som skapade viss frustration. 

– Vi skickade in flera ansökningshandlingar som avslogs av olika skäl och det var svårt att få svar på vad som saknades eller var fel. Men vi var tvungna att komma framåt för projektets skull och fortsatte därför jobba trots att det ibland kändes lite hopplöst. Jag tror att jag har lagt ungefär en dag
i veckan i två års tid på arbetet med ansökan, säger Mikael.

Att projektet hade en tydlig deadline gjorde alltså att arbetet drevs framåt ganska hårt och gjorde det också möjligt att ta in extra resurser vid en tidpunkt när det verkligen behövdes.

– Andreas och Henrik har varit en stor hjälp och stöttat mig i arbetet men till slut kände vi ändå att det behövdes lite extern hjälp. Vi fick kontakt med en konsult som hade rötter i flygbranschen, vilket var till stor nytta eftersom mycket i ansökan kommer från flygbranschen och kan vara svårt att förstå för utomstående, berättar Mikael. 

Med konsultens hjälp kom ansökan till slut hela vägen och godkändes av Transportstyrelsen. Eftersom det inte var möjligt att söka tillstånd för större områden blev det dock inte särskilt många timmar i luften som resultat av tillståndet.

– Jag var ute direkt och hade väl flugit färdigt över området vi fick tillstånd för på en dag, skrattar Mikael. Förhoppningen är att det på sikt ska gå att få tillstånd för större områden
och i större utsträckning själva kunna göra bedömningen om var det är lämpligt att flyga. 

– Som det fungerar nu är det tyvärr inte användbart i praktiken. Ledtiden blir väldigt lång när vi måste söka tillstånd för varje enskilt område och vänta på att få besked. Då förlorar vi den tidsvinst och flexibilitet vi från början såg med drönartekniken, säger Andreas. 

STORT INTRESSE 

Trots att projektet varit svårare att genomföra än väntat är alla i projektgruppen ändå glada och stolta över att ha lyckats komma så här långt och de delar gärna med sig av sin kunskap. 

– När vi berättade att vi fått tillståndet fick vi väldigt många frågor om hur vi gjorde. Därför bestämde vi oss för att ordna en digital frågestund, så att vi kunde dela med oss av lite tips och råd. På frågestunden deltog över 150 deltagare från 81 kommuner och regioner och ett antal företag, berättar Andreas. 

Och vilka framgångsfaktorer är det då de vill dela med sig av?

– Vi hade turen att ha en riktig eldsjäl i Mikael. Han gav aldrig upp och det är verkligen en viktig framgångsfaktor! säger Henrik. 

– Att vi jobbat inom Streamsam-projektet har varit en framgångsfaktor eftersom det gett oss resurser att jobba vidare i ett högt tempo. Jag har fått mer tid för att jobba med ansökan än vad jag nog annars hade fått, och även pengar till utrustning och konsulthjälp, menar Mikael. 

Andreas instämmer i vikten av att ha en dedikerad och uthållig person som skriver ansökan och lägger till en ytterligare framgångsfaktor. 

NÅGRA GODA RÅD

– På slutet hade vi ett stående möte med Transportstyrelsen en gång i veckan. Det var väldigt värdefullt att kunna fråga direkt om vad de saknade eller ville se för förändringar i stället för att skicka in nya handlingar som avslogs hela tiden, säger han. 

Några goda råd till andra som jobbar med sina ansökningar vill gruppen också gärna skicka med. 

– Jag fattade nog inte riktigt detta från början men tänk på att du skriver dokumentationen för din egen skull och inte för Transportstyrelsen. Dokumentationen beskriver hur just ni jobbar med drönarflygningar och organisationen omkring det, så det är jätteviktigt att det stämmer för er organisation och
att ni arbetar som det står i dokumentationen, säger Mikael. 

Även Andreas är inne på vikten av att jobba på hemmaplan.

– Det kräver en helt ny systematik. Vi måste ha full koll på vår dokumentation, utbildningar och allt annat som rör drönarverksamheten, säger han. 

På frågan om de med facit i hand skulle välja att göra om resan igen svarar alla ja. Och Henrik lägger till ett sista råd på vägen. 

– Dra nytta av varandra! Omvärldsbevaka och prata med andra i samma sits som ni. Då kan ni dela tankar och det känns mindre ensamt och hopplöst. Det är skönt att se att andra tar små steg framåt. Det ger hopp och energi att fortsätta när det känns som att du har kört fast.

Text: Maria Boström Cars, kommunikatör Kalmar kommun