Strategi för grönytor – så jobbar Sundsvall

03 sep Strategi för grönytor – så jobbar Sundsvall

I alla plansamråd som rörde exploatering av naturmark eller park kom synpunkter från allmänhet och förvaltningar om att just den parken eller skogen var den bästa och den sista i området. För att kunna bemöta synpunkterna på ett korrekt sätt efterfrågade handläggarna på planavdelningen en helhetssyn på stadens och kommunens grönstruktur.

Samtidigt började kommunen formera sig för att göra en ny översiktsplan. Uppdraget om att ta fram ett nytt kommunövergripande grönytestrategiskt underlag formades.

Grönytors olika värden

Grönska uppfyller många mänskliga behov. Vare sig man gillar grönska eller ej så är man beroende av att den finns. Vi har analyserat grönytors värden utifrån fem teman. Fokus har varit att utifrån satta kriterier kartlägga VAR grönytor ska finnas.

Vi har jobbat brett och haft projektmedlemmar från flera avdelningar, förvaltningar och bolag. Personer från miljökontoret, kultur och fritidsförvaltningen, planavdelningen, parkavdelningen, gatudriften, det kommunala vattenbolaget och fastighetsförvaltningen har ingått i arbetsgrupperna. Vi hade också med folkhälsosamordnaren, stadsarkitekten, skogsförvaltaren och en miljöstrateg, samt att lantmäteriet hjälpt oss med kartorna. 

Att ha en bred organisation har framförallt bidragit med två saker. Dels har vi fått väldigt mycket kunskap in i projektet, dels har vi fått en kommunikationskanal ut i respektive avdelning och förvaltning.

Rekreation och hälsa

Vi vill att Sundsvalls invånare ska röra på sig mer och vistas mer utomhus för att man mår bra av det. Forskningen säger att det är avståndet från bostaden till grönområdet som avgör hur ofta människor tar sig dit. Vilket avstånd som är acceptabelt beror på hur innehållsrikt grönområdet är. Ett stort och innehållsrikt grönområde kan motivera besökarna att anstränga sig mer för att komma dit. Samtidigt finns grupper som inte kan ta sig långa sträckor, tex barn och gamla behöver möjlighet att vistas utomhus nära hemmet. Temat Rekreation och hälsa fokuserar därför på hur stort avstånd som är acceptabelt från bostad till olika typer av grönyta.

Förutom avstånd och storlek har varje grönytetyp också en målbild för vad grönytan ska innehålla, var den ska finnas samt hur stora barriärer som är acceptabla på vägen dit. Det handlar till exempel om att den bostadsnära grönskan ska innehålla möjlighet att leka och att vistas både i sol och i skugga samt någon form av mötesplats. Rekreationsområden ska vara så stora att de rymmer både aktiviteter som löpning, skidåkning, ridning och bärplockning samtidigt som den som vill ska kunna hitta en plats att dra sig undan i avskildhet. För att stadsdelsparker och kvartersparker ska kunna vara så attraktiva och fyllda med funktioner som vi önskar att de ska vara har vi satt ett mått för hur många människor som ska bo
i närheten för att det ska bli aktuellt att anlägga en park. Utifrån de grönytor som finns har vi gjort buffertanalyser för att se hur god tillgången är. I stadsdelar där det saknas en viss grönytetyp har vi försökt att hitta nya ytor som skulle kunna avhjälpa bristen.

Kulturhistoria och karaktär

Utifrån gamla stadsplaner och annat material har vi försökt kartlägga parkernas och kulturlandskapets framväxt och kulturella betydelse för att identifiera de kulturhistoriska värden som finns i grönområden så att de kan tas tillvara och utvecklas.

Kartläggningen visar på stort och smått. Saker som formar vår omgivning och som finns i våra medvetanden.

• Landskapselement – till exempel Selångersån, älvdalarna och stadsbergen.

• Allmänningar – områdets lilla lekpark, gräsmatta eller skogsdunge.

• Rester från kulturlandskapet – spår från det som fanns på platsen innan bostadsområdet byggdes, till exempel odlingsmark, gamla träd och bergknallar.

• Stråk – stigar och vägar med lång brukarhistoria. Invanda rörelsemönster.

• Grönstrukturer kopplade till kulturhistoria – kyrkogårdar, folkparker, grönska runt offentliga byggnader.

• Grönområden med utsikt mot kulturmiljöer – värdefulla på grund av det man ser därifrån.

• Alléer – har en viktig historisk betydelse, påtagligt stadsbyggnadselement. Våra alléer och esplanader kom till för att skydda staden från brand.

• Parker – bärare av kulturhistoria då de gestaltats utifrån sin tids ideal, till exempel Vängåvan.

• Gröna mellanrum i detaljplaner – skapar enskildhet för de boende, planarkitektens intentioner för att skapa god boendemiljö.

• Odlingsmark – skapar landskapsrummet runt oss och gör så att vi känner igen oss, har lång kontinuitet.

Kartläggningen har gjorts för alla kommundelar med över 1000 invånare.

Eftersom Kulturhistoria och karaktär är ett i stora delar tillbakablickande tema föreslogs inte så många nya grönytor men det finns gator i centrala Sundsvall som enligt stadsplanen gjorts breda för att kunna inrymma en allé eller esplanad men som idag bara har trafikyta. Där föreslår vi att träden faktiskt planteras.

Biologisk mångfald

Hög biologisk mångfald betyder att det finns många arter representerade men också många individer av varje art. Den biologiska mångfalden främjas om det finns en stor variation av livsmiljöer och också om liknande livsmiljöer hänger ihop så att individer kan sprida sig mellan dem. I Sundsvalls kommun finns goda förutsättningar för att vi ska kunna ha en hög biologisk mångfald. Vi har både vatten och stora landytor med varierande förhållanden.

Naturreservat och andra skyddade områden är ofta avsatta för att de har hög biologisk mångfald eller för att de är livsmiljö åt någon sällsynt art. Men reservaten skulle behöva vara oändligt stora om det bara var där som växter och djur kunde leva. En rik biologisk mångfald förutsätter att det finns stora och varierade områden där många individer av varje art kan leva tillsammans. Arter och individer måste också kunna röra sig mellan olika livsmiljöer. Olika ekosystem kompletterar varandra och gynnar olika individers egenskaper. Därför är inga livsmiljöer överflödiga.

Även stadens grönska utgör livsmiljö för många arter och möjligheten för insekter och djur att kunna röra sig genom staden bestäms av till exempel de trädplanteringar vi har, skötseln i våra parker och också vad vi odlar i våra trädgårdar.

De framtida ytorna som är markerade i temakartan visar på önskemål om:

• grönare skolgårdar

• grönare strandpromenader med större samspel mellan land och vatten

• bäckar som lyfts ur sina kulvertar 

• alléplanteringar längs järnvägen

Tekniska anspråk

I det här temat har vi utgått ifrån kommunens dagvattenplan. Vi har tittat på var det finns problem i dagvattennätet och där problemledningar sammanfaller med grönytor har vi föreslagit öppen rening och fördröjning av dagvatten.

Vi har också tittat på ytor för små snöupplag i bebyggelse samt ytor för översvämning intill vattendrag.

Ekosystemtjänster

Vi har utgått ifrån den uppdelning av ekossystemtjänster som finns i Boverkets verktyg för ekosystemtjänstanalys – ESTER. Flera av de kartläggningar som gjorts inom övriga teman passar in här men vi har beskrivit dem ur ett ekosystemtjänstperspektiv. Några av ekosystemtjänsterna beskrivs här:

Matproduktion – Den huvudsakliga matproduktionen sker på jordbruksmark, förutom det som produceras där fiskar vi, jagar lite och odlar lite i våra trädgårdar. Vi gjorde en beräkning som visar att jordbruksmarken i kommunen idag mot-
svarar ungefär hälften av den jordbruksmark som behövs för att försörja kommunens 100 000 invånare. Kommunen har för närvarande inget uppsatt mål för hur självförsörjande vi ska vara.

Luftrening – Ett stort uppväxt träd har en mycket stor bladyta som kan fånga upp de små partiklarna från tex vägtrafiken. Ytan kan motsvara så mycket som två fotbollsplaner. För att uppnå samma bladyta krävs 2000 nyplanterade träd med en kvadratmeters kronvolym. Därför ska befintliga träd skyddas vid till exempel grävarbeten och nya träd föreslås längs de mest trafikerade gatorna där problemen med partiklar är som störst.

Skydd mot extremväder – Det stora trädet kan också fånga upp 1000 liter regnvatten i sitt bladverk som därmed aldrig når marken. En bra egenskap vid stora skyfall. Ett stort träd kan också avdunsta 1000 liter vatten/dygn som har tagits upp från marken av trädets rötter. Ett litet träd kan hålla 10 liter regnvatten i sitt bladverk och avdunsta 10 liter vatten/dygn, alltså bara en hundradel av det stora trädets kapacitet.

Fortsatt arbete

Det grönytestrategiska underlaget är antaget av stadsbyggnadsnämnden och inarbetat i kommunens nya översiktsplan. I översiktsplaneprocessen vägdes de gröna intressena mot andra intressen och på några platser prioriterades annat högre än grönstrukturen. I översiktsplanen finns också många av de riktlinjer som togs fram i det grönytestrategiska arbetet inarbetade.

Planavdelningen använder sig av kartläggningen vid framtagande av detaljplaner. Det finns också en checklista att använda när man planerar för bostäder och när man planerar på grönytor. Checklistan används ihop med kartlagren för att se vad man uppfyller och vad som försvinner och som i så fall behöver ersättas på annan plats.

Det grönytestrategiska underlaget är också tänkt att användas för att väga olika intressen mot varandra vid utveckling inom grönytorna. Grönytorna är viktade utifrån hur värdefulla de är för respektive tema. Så en yta som exempelvis är av högsta vikt för Biologisk mångfald och av lägre vikt för Rekreation och hälsa fortsätter att utvecklas så att rekreationsvärdet förbättras men inte på bekostnad av den biologiska mångfalden.

Text: Anna Axling, landskapsarkitekt Sundsvalls kommun Illustrationer & karta: Sundsvalls kommun

Läs mer:

Hela det grönytestrategiska underlaget finns publicerat på kommunens hemsida, fliken Grönytor: https://sundsvall.maps.arcgis.com/apps/MapSeries/index.html?appid=e851b45d783343769d5498952b42394d

Där finns också kommunens översiktsplan där det sammanvägda resultatet kan ses. https://karta.sundsvall.se/op2040/