Hälsoproblemen är många – men bot finns

07 dec Hälsoproblemen är många – men bot finns

Den globala uppvärmningen förlänger växtsäsongen och gör att skadeinsekter hinner med fler generationer per säsong. Invandrade insekter kan i framtiden övervintra i Sverige med framför allt vektorburna sjukdomar 2) som allvarligt kan påverka både människor och djur.

Även myggburna tropiska smittor kan förväntas invandra till Sverige. Risken finns att malariamyggan åter kan anpassa sig till nordiskt klimat. Den kraftiga algblomningen sommartid i den syrefattiga Östersjön är exempel på ohälsa som redan drabbar människor och djur, framför allt hundar och barn har drabbats av förgiftningar. Det som oroar för bakteriella sjukdomar är den alltmer utbredda antibiotikaresistens som redan har fått allvarliga följder.

Astma i milda och fuktiga klimat har ofta samband med pollenproducerande växter. Nya pollenproducerande växter sprider sig allt längre norrut. En stor andel av befolkningen speciellt barn, har en diagnostiserad pollenallergi som nu riskerar att öka vid en förlängd växtsäsong.

Enligt undersökningar av Hampshire University så tinar permafrosten i en allt snabbare takt vilket förutom utsläpp av metan också frigör metylkvicksilver till näringskedjan som letar sig ut via vattendrag och kan på sikt utgöra en hälsorisk för alla levande organismer.

ÖVERSVÄMNINGAR ÄR ETT HOT MOT HÄLSAN
Översvämningar skapar problem för sjukdomar som riskerar att öka efter en översvämning som kan överföra läckage av smittoämnen till dricks- och badvatten. Risk för vattenburen exponering för kemiska ämnen kan också förekomma på grund av läckage från förorenad mark. Ökande temperaturer gynnar också tillväxten av bakterier både i dricks- och badvatten och ökar även tillväxt av mikroorganismer och alger i vattentäkter och kan även påverka reningsprocessen och dricksvattenproduktionen. Avrinning och läckage från förorenad mark påverkar även grundvattnet. Enligt den tidigare ”Klimat- och sårbarhetsutredningen” ökar risken för avbrott och förorening av dricksvattnet när översvämningar blir allt vanligare. Senast drabbades Åre sensommaren 2023. Flera kommuner har nu uttryckt sitt missnöje med SMHI:s varningar och rapportering om risken för översvämningar av de händelser som inträffat under år 2023. Beräkningsgrund och dimensioneringen av så kallad 100-års-regn måste nog också omprövas.

Ett varmt och torrare klimat leder också till en högre andel luftburna partiklar. Värme och torka förvärrar luftföroreningar speciellt i städerna. Luftföroreningar kan leda till hjärtkärlsjukdomar, luftvägsbesvär och astma, och kan förvärra symtom hos redan sjuka. Barn, gravida, äldre och personer med vissa sjukdomar är extra känsliga för höjda halter av luftföroreningar. Luftföroreningar ger också långsiktiga hälsoeffekter. Luftföroreningar påverkas av klimatförändringen, genom att högre temperaturer påskyndar kemiska reaktioner i atmosfären. En granskning visar att merparten av Europas invånare dagligen andas in luft som är mer hälsovådlig än WHO:s rekommendationer. Sverige klarar sig bättre än många andra länder men trots detta beräknas fler än 7 000 svenskar avlida som en följd av luftföroreningar varje år.

STÖRRE PARKER I STÄDER ÄR POSITIVA FÖR HÄLSAN
Översikts- och detaljplaner är viktiga för kommunernas skapande av grönområden. Här är det möjligt att ge mer plats för växtlighet som kan absorbera nederbörd och minska risken för översvämning. Att öka mängden vegetation är effektiva sätt att minska risken för hälsoskadlig värme i en tätort. Parker kan sänka lufttemperaturen i en tätort med flera grader, och kyleffekten kan sträcka sig flera hundra meter in i bebyggelsen. Vegetationen kyler också sin omgivning, dels genom att skapa skugga, men framför allt genom växternas förångning av vatten som tar energi från omgivningen. Ju större parkerna är, desto större blir kyleffekten. I en stad som Göteborg kan temperaturskillnaden mellan centrum och områden utanför staden vara två-tre grader enligt professor Deliang Chen vid Göteborgs universitet.

Antalet personer som blir sjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar har ökat. Studier vid Stockholms universitet vid den samhällsvetenskapliga fakulteten visar att naturmiljöer har återhämtande hälsoeffekter. Studien visar att deltagarna i en undersökning kände sig nästan fyra gånger så stressade efter att de suttit i den urbana miljön jämfört med efter att de suttit i naturmiljön.

Redan i dag märker bostadsbolag konsumentönskemål på kylning vid nyproduktion vilket skulle medföra ökat el-behov sommartid på samma sätt som på kontinenten och i USA. I Sverige har vi ingen tradition av att kyla lägenheter i flerbostadshus. Någon form av svalhållning är nödvändigt att redan idag införas på sjukhus och äldreboenden så att temperaturen kan hållas på en rimlig nivå inomhus vid höga utetemperaturer.

Passiva åtgärder som markiser (där det är tekniskt möjligt), solskyddsfilm och utvändiga persienner är nödvändiga komplement. Vanlig luftkonditionering med kyla är den faktor som i internationella studier visats ha bäst skyddande effekt under värmeböljor. Boverket har här ett stort ansvar att nya byggregler kopplade till hälsa och höga temperaturer måste genomföras.

KLIMATANPASSNING I PLANERING OCH BYGGANDE
Boverkets byggregler är funktionskrav. Samtidigt konstaterar Boverket i rapporten ”Klimatanpassning i planering och byggande” att det saknas mål och en övergripande strategi för klimatanpassning på nationell nivå. För att hantera konsekvenserna är det nödvändigt att det finns gemensamma planeringshorisonter som grund för det fortsatta arbetet på både regional och lokal nivå. Boverket anser att som stöd för nationellt och regionalt klimatanpassningsarbete bör en nationell strategi för klimatanpassning tas fram där hälsa- och livsbetingelser ingår.

Enligt WHO är hälsovinsterna för att minska CO2-utsläppen ungefär dubbelt så stora som kostnaden för att hela tiden genomföra ofrånkomliga nödåtgärder. Genom att uppfylla målen i Parisavtalet kan man rädda cirka en miljon liv per år bara genom minskade luftföroreningar. WHO visar också på svårigheterna att få tillgång till utlovad internationell klimatfinansiering för att skydda människors hälsa. Inte minst FN:s tidigare klimatmöten uppvisar denna brist på vilja.

Text: Johnny Kellner, Energi-och klimatstrateg. Tidigare verksam som konsult hos Sweco, miljöchef JM Stockholm och Teknik- och miljöchef, Veidekke Sverige.

2) Exempel på vektorburna sjukdomar är gula febern, japansk encefalit, chikungunya, West Nile-feber och Krim-Kongo blödarfebervirus, men vanligaste myggburna smittan hos hemvändande resenärer är denguefeber och nilfeber.

Bildtext: Sinande vattendrag ger också upphov till ohälsa. Illustration: Jan Edlund, CAMM