Europeiska städer satsar på klimatet

11 dec Europeiska städer satsar på klimatet

När initiativen brister på nationell nivå i många länder runt om i världen så visar Europas städer och EU hur arbetet ska drivas framåt för att nå Parisavtalet och minska skadeverkningarna av klimatförändringarna. Här kommer några reflektioner från två internationella konferenser på temat i månadsskiftet september-oktober 2024, Future Green Cities i Utrecht den 23-26/9 och Sustainable Cities and Towns i Ålborg den 1–3/10.

Att klimatfrågan är huvudfokus för många märks bland annat på de internationella konferenser som ordnas för olika sammanslutningar. Future Green Cities var ett samarrangemang mellan IFME som står för International Federation of Municipal Engineering där Sveriges Stadsbyggare är medlem samt World Urban Parks med representanter från offentlig och privat förvaltning och IAPH som företräder hortokulturella företag runt om i världen. Fokus på konferensen var det grönas betydelse för att minska klimatpåverkan och mildra effekterna av klimatförändringar.

Klimatanpassning

Det är tydligt att omfattande arbete sker för att minska konsekvenserna av klimatförändringarna framför allt när det gäller värmeböljor och översvämningar. Träd är oslagbara när det gäller en lång rad ekosystemtjänster inte minst skuggning för att minska stress vid värmeböljor. Den holländske forskaren Cecil Komijnendijk har myntat begreppet 3-30-300 som fått stort genomslag i grönplaneringen. Modellen är enkel att komma ihåg och syftar på att skapa förutsättningar för att tre träd ses från varje bostad, krontäckningen når upp till minst 30 procent och att det aldrig är längre än 300 meter till närmaste grönområde. Sifforna 3 och 300 är framför allt för att främja hälsan medan 30 procent krontäckning har stor betydelse för dämpande av värmeböljor och flera undersökningar ser ett stort positivt inflytande på mikroklimatet över denna nivå. Andra forskare under konferensen visade att det inte nödvändigtvis behöver vara väldigt tät krontäckning utan ganska gles ger nästan lika positiva resultat med över 10 graders temperaturskillnad mellan skugga och solbelysta platser. Detta har lett fram till rekommendationer i många länder om beskuggning av förskolegårdar, lekplatser, äldre-
boenden och gångvägar i tätorterna.

För dagvattenhantering presenterades många olika tekniska lösningar men framför allt hur vi kan öka omhändertagandet i befintliga tätbebyggda områden med infiltration i olika former. I Holland jobbar man intensivt med olika konstruktioner för att skapa öppna skikt under vägbanor, torg och parkeringar samt på underjordiska parkeringsgarage med plantering ovanpå. En modell med plastmatta som skapar en 80–150 millimeter luftspalt och som klara stora laster är den vanligaste. Att använda fossilplast kan ifrågasättas men tydligen är produkten mycket lätt att återanvända och bryts ned mycket långsamt utan solbelysning.

Bland huvudtalarna på konferensen fanns Siew-Leng Fun som är chefsarkitekt i Singapore. Hon gav en mycket inspirerande föreläsning om stadsstatens resa från trädgårdsstad via stad i trädgård till stad i naturen som koncept. På en yta som är 43×23 kilometer bor 6 miljoner invånare samtidigt som man lyckats skapa 30 procent grönområden och länka samman dessa med gröna korridorer. Särskilt imponerande var ambitionerna att plantera träd längs med alla gator och vägar samt att ha grönytefaktor 100 procent vid alla nya stora exploateringar
i centrala lägen. Detta skapas med gröna tak, terrasser och balkonger. Flera spännande byggnader med grönska på olika nivåer visades från centrala Singapore. Andra städer som visade upp sina gröna klimatanpassningsprojekt var Barcelona med superblocks och Wien.

Sustainable Cities and Towns

Sustainable Cities and Towns var den 10:de europeiska konferensen som anordnades av ICLEI och Ålborg kommun tillsammans. ICLEI är en sammanslutning av över 2500 lokala och regionala politiskt styrda organisationer i över 125 länder med syfte att verka för en hållbar utveckling. Organisationen skapades 1994 som ett resultat av Riokonferensen och antagandet av Agenda 21 som uppmuntrade lokalt engagemang för de globala frågorna. Två svenska kommuner som var med från början är Växjö och Malmö och den nuvarande presidenten för den globala organisationen är Malmös kommunalråd Katrin Stjernfeldt Jammeh. Ett ganska stort fokus inom organisationen är den politiska styrningen av hållbar utveckling på lokal nivå och borgmästare från de olika städerna är centrala aktörer. Det talas också mycket om samverkan mellan de olika nivåerna lokalt, regionalt, nationellt, EU och FN.

100 klimatneutrala städer

EU har satsat på 100 europeiska städer som går före i arbetet mot klimatneutralitet år 2030 och mycket av inspirationen kommer från den svenska satsningen inom Viable Cities. Satsningen finansieras av Horizon Europe 2021–2027. Flera av städerna som är med i satsningen fanns med på konferensen och berättade om sitt arbete.

Ofta är inte den nationella nivån speciellt aktiva i detta arbete men i Rumänien har man tagit fram en hub som ska stödja de tre utvalda städerna i landet samt ytterligare 10 städer som valts ut nationellt. Danmark har ett samarbete där kommunerna, regionerna och Real Dania står för en tredjedel var av finansieringen för att stödja föregångare för att nå klimatneutralitet till 2030. Även Spanien och Finland har plattformar för att stödja städernas arbete mot klimatneutralitet till 2030. EU-kommissionen är mycket angelägen om att uppmuntra städerna som går före i klimatarbetet och satsningen Fit for 55 ger många redskap i det lokala arbetet för klimat-
neutralitet samtidigt som det sätter krav på de nationella regeringarna att leverera åtgärder. Svenska Viable Cities är en nationell satsning på klimatneutrala städer till år 2030 som startade 2018 och som fram till 2024 haft 23 medverkande städer. En ny ansökningsomgång genomförs under 2024 med förhoppning om drygt 50 städer och tvillingstäder som skriver klimatkontrakt i början av december 2024 för perioden 2025–2027. Viable Cities samordnas av KTH med stöd av Lunds universitet, RISE, SEI, Vinnova, Formas och Energi- myndigheten.

Ålborgs kommun

Redan 1994 stod Ålborg värd för konferensen som antog Aalborg-åtagandet (Commitments). Ålborg har sedan dess varit en ledande stad i hållbarhetsarbetet i Europa och en värdig värdstad för den 10:de europeiska ICLEI-konferensen. Under konferensen presenterades många av stadens åtgärder och den sista dagen erbjöds ett stort antal studiebesök på intressanta platser. Jag valde att följa med till världens största vindkraftverk på testanläggningen i grannkommen Thy. Under resan berättade planarkitekter från Ålborg om de ambitiösa planerna som Danmark och kommunerna har för förnyelsebar energi. Eftersom vattenkraft saknas och kärnkraft inte är politiskt gångbart så är det främst vind- och solkraft med
komplettering av vätgas, termisk värme, värmepumpar och batterilagring som är huvudspåret. Ålborg har tagit fram en särskild översiktlig energikarta där områden för de olika energislagen är prioriterade. På detta sätt får kommunen möjlighet att styra energianläggningar till lägen där de bäst passade i stället för att ta varje etablering för sig i en plan- och tillståndsprocess. Flera av de utpekade områdena innebär samlokalisering av olika energislag som vind- och solkraft. Trots ett omfattande arbete med förnyelsebar energi finns Danmarks sista kolkraftverk i Ålborg och beräknas tas ur drift 2027. Kommunen har också långtgående planer på CCUS som många andra verksamheter med kraftvärmeverk och sopförbränning. CCUS står för Carbon Capture Usage and Storage och avser urskiljning av koldioxid vid större förbränningsanläggningar för användning i industrin eller transportering och förvaring i berggrunden för lång tid framöver.

Sammanfattning

Det är mycket hoppfullt att ta del av arbetet i de städer som går före och visar vägen för en klimatneutral framtid med ambitiösa åtgärder för att minska klimateffekterna. Sammanslutningar som Sveriges Stadsbyggare, Viable Cities, Klimatkommunerna, ICLEI med flera spelar en viktig roll för att förmedla denna kunskap och inspirera varandra i arbetet med mål, strategier, finansieringsmodeller, arbetssätt och konkreta åtgärder för att nå målet, ett klimatneutralt Europa.

Text & foto: Per Blomberg, ledamot av Kommittén för Hållbar  stadsbyggnad