Klimatkalkyl bra väg för att nå nollutsläpp

11 dec Klimatkalkyl bra väg för att nå nollutsläpp

Ett verktyg för att skatta planers effekt över tid på utsläpp av klimatpåverkande gaser är ett viktigt redskap för att minska stadsbyggandets klimatutsläpp. Per Blomberg, ledamot i Föreningen Sveriges Stadsbyggares Kommitté för Hållbar stadsbyggnad har intervjuat Tobias Nordström på Spacescape.

Hur föddes idén med att ta fram ett verktyg för klimatanalys
i tidiga skeden av fysisk planering?

– Idén till verktyget föddes under min tid på det norska nationella forskningscentret ”Zero Emission Neighbourhoods”. Trots omfattande forskning om stadsbyggandets möjligheter till att minska klimatutsläppen föreföll planeringspraktiken samtidigt blind för de klimatutsläpp som den direkt eller indirekt bidrog till. Som planeringsarkitekt med stort intresse för klimatfrågan fann jag detta djupt problematiskt. Samtidigt såg jag också möjligheten att initiera utvecklingen av ett konkret verktyg som skulle kunna användas för att fylla kunskapsluckan och konkret kunna skatta planers utsläpp
i ton CO2e. 2021 uppstod möjligheten att börja utveckla verktyget i samband med vår hållbarhetsbedömning av Uppsala översiktsplan. Uppdraget åt Uppsala blev också starten på ett givande samarbete med IVL Svenska Miljö-
institutet, som utvecklade själva klimatberäkningsmodellen.

Vad är verktygets främsta fördelar?

– De främsta fördelarna med Klimatkalkylen är att den under tre års tid utvecklats i nära dialog med forskare, experter och tjänstepersoner på kommuner för att utgöra ett både trovärdigt och ändamålsenligt verktyg anpassat för översiktsplaner, planprogram och detaljplaner. Det är här vi tror att Klimatkalkylen kan göra störst nytta; exempelvis genom
att i ett tidigt skede uppskatta vad olika planalternativ och strategier får för klimatutsläpp över tid. Just kopplingen till fysisk planering snarare än byggteknik har också inneburit
att vi lagt stor tonvikt vid utvecklingen av lägessensibla och platsspecifika egenskaper. Utan dessa skulle verktyget vara betydligt mindre intressant för en planerare och en kommun som i regel har betydligt större rådighet över val av plats än materialval. Första kvartalet 2025 lanserar vi verktyget som
en webbversion, utformad för att göra det betydligt enklare och mer tidseffektivt att sammanställa klimatkalkyler.

Vilka grunduppgifter behövs för att kunna göra analyser i planprogram och detaljplaner?

– I Klimatkalkylen genomförs klimatutsläppsberäkningar för tre utsläppssektorer: förändrad markanvändning, bygg-
anläggning och persontransporter med bil. Inom bygg- och anläggningssektorn tar vi även hänsyn till geologiska förhållanden för en mer lägeskänslig beräkning av utsläpp vid grundläggning. Likaså kan användaren lägga in plandata om befintlig bebyggelse ska rivas, renoveras eller byggas om. Vi har anpassat verktyget så att det egentligen räcker med att fylla i när ett projekt ska starta, vilken typ av bebyggelse som planeras och var detta ska ske inom kommungränsen. Men om användaren har mer information går det så klart bra att fylla på med mer detaljerade data.

Hur visas resultatet i analysen?

– Resultatet presenteras både i totala utsläpp från idag till 2050, i utsläpp från olika sektorer samt totala utsläpp år för år fram till 2050. Användaren kan även se resultatet nedbrutet
i territoriella utsläpp, vilket här menas inom kommunen, och i nyckeltalen utsläpp per person och utsläpp per kvm BTA. Med hjälp av nyckeltalen går det lättare att jämföra klimatutsläppen mellan olika planer med olika storlek.

Vilken typ av variabler är viktiga för att minska klimatpåverkan?

– Bland de lägeskänsliga variablerna så har tillgång till vardaglig service, närhet till turtät regional kollektivtrafik, bebyggelsetäthet och närhet till centrum betydelse för att minska klimatutsläppen från persontransporter. Besvärliga geotekniska förhållanden kan få stor betydelse för utsläppen från grundläggningsarbetet. Klimatutsläpp från förändrad markanvändning är generellt låga i relation till övriga utsläppssektorer men genom att minimera nyexploatering på mark med äldre skog kan även utsläppen från förändrad markanvändning drastiskt minska. Samtidigt finns det så klart många andra och kanske ännu viktigare skäl till att bevara äldre skog. Sett till de totala klimatutsläppen är det trots allt strategier för att minska utsläppen från bygg- och anläggningssektorn som får störst betydelse. Att renovera eller bygga om stället för att bygga nytt ger potentiellt sett betydligt lägre klimatutsläpp. Att införa strategier om gradvis minskade klimatutsläpp för uppförande av nya byggnader och anläggningar, exempelvis i linje med Sveriges klimatmål, får också mycket stor betydelse. Sen kan ju förstås olika platser ha olika förutsättningar och vad som är lämpliga strategier på en plats kan vara mindre lämpliga på en annan. Det finns också möjligheter att laborera med olika former av kompletterande åtgärder för att öka kolupptaget eller förebygga klimatutsläpp, såsom återställning av våtmarker, solceller och plantering av träd. Allt detta går att laborera med i Klimatkalkylen.

Vilka kommuner har provat Klimatkalkylen?

– Hittills använder 10 kommuner den Excelbaserade versionen. Det handlar om Uppsala, Örebro, Nacka, Göteborg, Järfälla, Lund, Lomma, Strängnäs, Huddinge och Jönköping. Min förhoppning är att betydligt fler kommuner kommer använda verktyget redan nästa år då vi lanserat den nya och betydligt smidigare webbaserade versionen.

Vad är erfarenheterna från kommunerna?

– Vi ser att det finns ett stort intresse från kommunerna att utveckla en gemensam metod för referens- och målgränsvärden som nya planer skulle kunna jämföras emot. Vi ser också att många kommuner funderar på hur själva arbetet med klimatkalkyler ska organiseras. Erfarenheten från samarbetet med kommunerna är också att det finns ett stort intresse för erfarenhetsutbyte. Vår ambition är så klart att stötta ett vidare utbyte mellan de kommuner som använder verktyget.

Hur planerar ni att utveckla redskapet framöver?

– När vi nu snart lanserar den webbaserade och mer lättillgängliga versionen av Klimatkalkylen kommer vårt vidare fokus vara på att integrera fler möjligheter att laborera med smarta planåtgärder för att minska klimatutsläpp och öka kolupptaget. Utmaningen ligger ju i att vi behöver tillförlitliga kvantitativa data om olika planåtgärders klimatutsläppseffekter i ton CO2e. Det innebär åtgärder som i sin tur går att påverka via fysisk planering och övriga riktlinjer som omnämns i plandokumenten. Här kommer det att handla om intensiv omvärldsbevakning men också om egna initierade forskningsprojekt inom allt från förorenad mark till mobilitetsåtgärder.

Text: Per Blomberg, ledamot av Kommittén för Hållbar stadsbyggnad