Översvämningar – en svår utmaning

11 dec Översvämningar – en svår utmaning

MSB har identifierat 26 områden i Sverige med betydande översvämningsrisk. Frågan är hurområdena har valts ut.

– Vi har tittat på olika risker för översvämning, från sjöar
och vattendrag i inlandet, kustöversvämning från havet, samt skyfall över hela landet. Enligt Översvämningsdirektivet är huvuduppgiften att ta fram områden där påverkan av översvämning på samhället bör minska, säger handläggare Maria Dåverhög.

Hur har ni arbetat med uppdraget?

– Vi har använt tillgängligt karteringsmaterial – kartmaterial som visar utbredd översvämning, samt öppna datamängder för de fyra fokusområdena människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet – i kombination med befolkningsstatistik. Därefter har vi gjort en överlagringsanalys, lagt kartmaterialet ovanpå vartannat, i ett slags skikt – för att slutligen ta fram de områden som har träff på kriterierna,

Omfattas alla de 26 platserna av de fyra fokusområdena?

– Ja, det har varit villkoret för att identifiera de 26 områdena.

Vilka områden ligger mest kritiskt till?

– I flera av områdena finns en översvämningsrisk från skyfall, men även av stigande vattennivåer i hav, sjöar och vattendrag.
I fem områden, Göteborg, Stockholm, Norrköping, Kristianstad och Gävle, finns det en översvämningsrisk från samtliga källor.

– Antalet anställda och folkbokförda i kommunen är en stark faktor i sammanhanget. Därför är flera av de största städerna med – samhällen som historiskt sett utvecklats kring naturliga vattenvägar, med en koncentration av befolkningen.

Är det endast tätorter, som är i fokus?

– Det finns glest befolkade områden som har en ökad risk för översvämning. Konsekvenserna blir dock större där det finns mycket folk. Drygt en halv miljon människor bor inom de fem områden vi har pekat ut, påpekar Maria Dåverhög.

Det var med en enorm kraft som regnet vräkte ner i Jönköping under ett åskväder 10 juli 2024. På ett par timmar kom stora mängder regn. E4 stängdes av – från Österängen i Jönköping till Brunstorp i Huskvarna, med långa köer som följd.

Räddningstjänsten tvingades evakuera personer från flera fordon.

ENORMA VATTENMÄNGDER

I centrala Jönköping var det svårt att ta sig fram och polisen uppmanade folk att hålla sig hemma. Trafikljus slutade att fungera, dagvattensystemet kunde inte ta emot de enorma vattenmängderna, och det blev översvämningar på många håll. Rasrisk förelåg, bland annat vid E4 norr om Huskvarna.

Kommunen noterade som mest 73 millimeter regn i Bankeryd – hälften av denna mängd föll under 30 minuter. Denna typ av regn benämns som 112-års regn.

Frågan går till ett av de 26 utpekade områdena, Jönköping.

Hur hanterar kommunen översvämningsrisken?

– Nya områden som exploateras och bebyggs kring de stora sjöarna i centrala Jönköping ska ligga ett visst antal meter över havet. Tabergsån, till exempel, rinner ut i Munksjön och sedan i Vättern. När det blir höga nivåer i Vättern kan vattnet från Munksjön inte rinna ut i Vättern, vilket höjer vattennivån i ån. Vattnet går ut på bredden i markerna runtomkring, berättar Annica Magnusson, vattensamordnare i Jönköpings kommun.

Där kommunen planerar för ett nytt bostadsområde i södra delen av Munksjön ska marken höjas med 60 till 150 centimeter (jämfört med befintlig nivå) – i förebyggande syfte för att minska risken för översvämning. Vid höga vattenflöden kan det ta veckor eller månader för vattnet att rinna undan.

Nivåerna i Vättern har en tid varit omfattande, vilket höjer nivån i angränsande vattendrag.

– Det som hände den 10 juli berodde inte på höga vattennivåer i sjöar och vattendrag – utan på skyfall. Hela staden påverkades då skyfallet föll över alla slags ytor – dessutom samtidigt. Vattnet samlades i lågpunkter där det inte kunde rinna vidare mot naturliga vatten. I låglänta områden bildades stora vattensamlingar, förklarar Annica Magnusson.

I Friaredalen, ett parkområde i centrala delarna av Jönköping, har kommunen anlagt en fördröjningsyta för skyfallsvatten – med fotbollsplan, skatepark, lekpark, grönyta och damm. Vid stora nederbördsmängder hamnar hela området under vatten. Den 10 juli var det väldigt mycket vatten där, men dagen efter hade det mesta runnit bort.

– När ledningarna är fulla samlas vatten i lågpunkterna, som sedan rinner bort när belastningen är normal igen i dagvattensystemet, säger Annica Magnusson.

Har kommunen anlagt flera lågpunkter i staden?

– I nya områden, som Samset-Åsen, har vi anlagt stora grönområden för att vid riklig nederbörd fördröja skyfallsvatten och hindra bostadsområden och infrastruktur från att översvämmas, säger Annica Magnusson.

Finns det en oro för hur det kan bli framöver, med tanke på en ökad risk för skyfall på grund av klimatförändringar?

– Vi ser över lågpunkterna i framförallt Jönköping och Huskvarna. Stor del av marken lutar mot sjöar och vattendrag. Det finns barriärer, så att vatten som leds ytligt på gator eller annan infrastruktur kan ta sig till sjöar eller vattendrag. Ett exempel är järnvägen som ligger på en bank mellan centrala innerstaden och Vättern. Gator, gång- och cykelvägar, används för att leda skyfallsvatten. De behöver dock luta åt rätt håll, så att vattnet inte leds till en instängd lågpunkt och skapar problem där. Vi jobbar mycket med att hitta skyfallsstråk, som kan skona infrastruktur och bebyggelse – samt platser som kan fördröja skyfallsvatten.

Har Jönköping kommit långt i det förebyggande arbetet?

– Det är ett problem vi har hanterat i ungefär 20 år. Alla är medvetna om att det finns en förhöjd risk. I redan byggda områden i framförallt innerstaden, som generellt sett ligger väldigt lågt, kan det vara svårt att hitta lösningar för avrinning. Det finns inget utrymme, ingen mark, för mer omfattande fördröjningsytor. Centrum är så tättbebyggt att avrinning är enda lösningen. När vi gör en omvandling av gatorna försöker vi få in många gröna lösningar.

Har man inte tänkt på översvämningsrisken?

– Den befintliga bebyggelsen i centrala staden anlades för flera hundra år sedan. På den tiden var översvämning inte ett stort problem. Numera är det en av de viktigaste aspekterna att ta hänsyn till i stadsplaneringen. Det kan vara väldigt svårt, eller till och med omöjligt, att i efterhand rätta till de inbyggda problem som kan uppstå.

Uppsala, ett annat av de 26 utpekade områdena, identifierar översvämningsrisker för Fyrisån, Mälaren, och för skyfall.

– Vissa områden kan översvämmas i ett förebyggande syfte, för att skydda samhällsviktiga verksamheter. Ett exempel är Fyrisån söder om staden, som tillåts svämma över vid mynningen till Ekoln. Där ligger ett naturreservat, men även ett bostadsområde – Sunnersta.

Hur reglerar ni översvämningarna?

– Det sker naturligt med tillrinning från Mälaren och Stockholmsområdets slussar, som har betydelse för hur mycket vatten som transporteras söderöver och från norra delarna av Fyrisån. När vattenmassorna möts stiger vattnet i Fyrisån.

Hur undviker ni översvämningar?

– För Fyrisån har vi en noggrann bevakning, samt en beredskap för riskerna. När vi planerar staden kartläggs förutsättningar och åtgärder. Det finns en beredskap i de områden vi inte kan bygga om, övervakning och insatsarbeten – en slags anpassning till situationen. Det kan handla om pumpar eller barriärer, som dämmer upp, leder och pumpar bort vattnet från översvämmade områden. 2018 hade Uppsala en omfattande översvämning inne i centrum där insatsarbeten gjordes för att leda bort vattenmassorna.

Varför är Uppsala ett av riskområdena?

– Det är ett platt område. Vid skyfall är vissa stadsdelar mer utsatta för översvämning, framförallt där det är stora hårdgjorda ytor.

Hur ser det förebyggande arbetet ut?

– Vi kartlägger situationen i en skyfallsplan, samt planerar och genomför åtgärdsarbeten – om den befintliga miljön tillåter det. Där åtgärder saknas finns en beredskap för att hantera situationen.

– Åtgärdsarbeten görs i flera områden. Fålhagens IP har till exempel sänkts en halv meter för att bli en översvämningsyta vid skyfall. Nedströms från Fålhagen ligger Främre Boländerna och spårområdet i riskzonen.

Finns det några fler exempel?

– I Gränbyparken i norra delarna av staden fanns jordmassor, som skulle forslats bort, men istället användes till vallar. Vid skyfall är vallarna ett skydd för bebyggelsen, som under vintern kan användas som pulkabacke.

Mälaren kan stiga så att det påverkar staden, men riskerna har minskat varefter Slussen i Stockholm byggts om. I Rosendal har flera dagvattendammar anlagts, och parker och gator färdigställts med grönska – åtgärder som ska motverka effekterna av översvämningar.

Text: Ylva Berlin, frilansjournalist