Skyfallen i Västernorrland belyser brister

12 dec Skyfallen i Västernorrland belyser brister

I september 2025 drabbades Västernorrland av skyfall med tågurspårningar och avstängda vägar som följd. Cirka 80 millimeter regn föll över länet. Ett 40-tal vägar översvämmades eller spolades bort, i Kramfors, Örnsköldsvik och Härnösand. Källare vattenfylldes. Minst en bilist körde ner i en spricka orsakad av vägras, och godståg spårade ur. I Lillsela beskrevs läget som naturkatastrof, då svårt sjuka avskärmades från vården.

– I Kramfors föll det 123,5 millimeter (enligt SMHI), men den inofficiella siffran är 150–180 millimeter – från klockan 20 den 6 september till klockan 12 den 7 september. Det regnade kraftigt hela natten fram till morgonen, berättar Anton Gustafsson, säkerhets- och beredskapssamordnare i Kramfors kommun.

Från SMHI kom det en gul varning, vid lunchtid på lördagen.

– Vi följde våra rutiner för vädervarning på gul nivå och informerade de kommunala verksamheterna, uppger Anton Gustafsson. 

Nederbörden stannade av i västra delarna av Kramfors med kraftiga regn i tio timmar, inte skyfallsliknande – utan kraftiga skyfall. 

– Det visar hur svårt det är att prognostisera väder och nederbörd. Vi inväntar SMHI:s utvärdering av vädervarningen för att se om vi utifrån detta hade kunnat agera annorlunda. Rent historiskt, vid skarpare vädervarningar, har kommunen vidtagit förebyggande åtgärder med vattenreglering av dammar och sjöar. Utifrån SMHI:s gula varning bedömde vi att det inte behövdes, säger Anton Gustafsson.

Så vad hände?  

– Det blev skyfall och betydligt mer nederbörd än vi hade kunnat föreställa oss. Lågpunkter i kommunen skars av, såsom riksväg 90, berättar Anton Gustafsson.

Skyfallet i Västernorrland ledde till två järnvägsurspårningar, samt att viktiga vägar översvämmades. Framkörningstider till brukare inom hemtjänst och hemsjukvård förlängdes, gods- och persontrafiken påverkades stort. 

– Det är oklart hur många privata fastighetsägare som drabbats av vattenskador, enligt Anton Gustafsson.

Hur drabbades kommunen?

– En kommunal väg blev svårt skadad och flera vägar påverkades, källare vattenfylldes, framkörningstiderna inom hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård ökade. I Prästmon, där flygplatsen ligger, skars väg och samhälle av, och trafiken fick ledas om till mindre vägar.

De anläggningar som ska leda vatten, fungerade de optimalt, såsom dagvattensystem och vägtrummor?

– Det är komplicerade system, som förutsätter ett fungerande samarbete mellan privata fastighetsägare, samfälligheter, kommun och stat. Underhållet är ett gemensamt ansvar.

Har ni tagit fram åtgärder för att undvika en liknande situation framöver?

– Vi utvärderar det som hänt och väntar på regionala och nationella slutsatser inklusive SMHI:s utvärdering av vädervarningen. Jag vill lyfta fram det samarbete länsstyrelsen samordnar, vilket ger bra förutsättningar att hantera samhällsstörningar. Kommunen kan inte bära hela kostnaden för en klimatanpassning, det är också ett nationellt ansvar. Staten ansvarar för riksvägar och järnvägar, som har stor betydelse för hur en kommun fungerar, avslutar Anton Gustafsson.

 KAOTISKA VÄDERSYSTEM

SMHI förklarar att prognoser för extrema regnmängder kan vara osäkra, eftersom vädersystemen är kaotiska. 

– En väldigt liten förändring i väderutvecklingen kan leda till enorma skillnader i väder för en viss plats lite längre fram i tiden. Det kan finnas en stor osäkerhet i prognoser som sträcker sig långt fram i tiden – som sedan minskar närmare själva händelsen, säger Niclas Hjerdt, chef för den hydrologiska prognos- och varningstjänsten vid SMHI. 

Detta bör man ha med sig i tolkningen av prognoser och varningar.

– Vi vill därför uppmana alla att agera så tidigt som möjligt, trots den osäkerhet som finns. Då ökar möjligheten att göra rätt. Om man avvaktar tills osäkerheten minskar kan det vara för sent. Man ska också vara medveten om att alla väder­varningar, oavsett varningsnivå, innebär att det förväntas konsekvenser, så även en gul varning är viktig att uppmärksamma och agera på, påpekar Niclas Hjerdt. 

SMHI:s uppdrag är att varna för översvämningsrisker som orsakas av stora vattenmängder. Oftast börjar varningen över större områden där det väntas regn och – eller snösmältning. Då är översvämningsrisken störst i låglänta områden, viadukter och källare, men vattnet rinner successivt vidare mot diken och bäckar. 

– Det kan bli problem med översvämning längs mindre vattenvägar eller vid vägtrummor som inte kan sluka vattenmängderna. Slutligen har vattnet i de små vattendragen samlats i större vattendrag och sjöar vilket leder till översvämningar längs stränderna, förklarar Niclas Hjerdt.

Den stora utmaningen är att gå ut med rätt varning i rätt tid, så att människor kan förbereda sig och skydda sig mot vattnet. 

– Det är en stor utmaning för oss som jobbar med dessa prognoser – och viktigt att förstå att en stor osäkerhet inledningsvis inte får hindra samhälle och privatpersoner från att agera i tid.

Vad kan kommunerna göra för att förbereda sig inför och skydda sig mot skyfall?

– Att se över bemanningen av viktiga samhällsfunktioner när vi går ut med en varning. Tillräckligt mycket personal på rätt plats är väsentligt. Om det finns tid kan gatusopning vara en viktig åtgärd – det vill säga avlägsna hinder så att vattnet kan rinna fritt. Skräp på gatorna hindrar vattnet från att komma fram och blockerar dagvattenbrunnar – underhåll kommunerna bör ha med i sin planering, menar Niclas Hjerdt.

De flesta kommuner har koll på platser som är i riskzonen vid extrema regn.  Skyfallskarteringar från landets kommuner finns samlade på MSB:s webbsida. Många översvämningsproblem beror också på att avloppssystemen blir överbelastade och rinner in i husen, vilket kan förhindras med backventiler. 

– Att bygga höglänt utan källare har tidigare varit en regel. Gamla hus på landsbygden ligger ofta högre. De som har källare har ofta problem med vatten, påpekar Niclas Hjerdt.

Köpenhamn och Malmö är exempel på städer som arbetar med att förhindra översvämningar – med sänkta gator för friare flöden, gröna tak, mer grönyta, färre hårdgjorda ytor, fördröjning av vattenflöden med mera. 

– Kommunerna bör testa kapaciteten inför skyfall och översvämningar, stress-testa olika miljöer. På klimatanpassning.se finns exempel på åtgärder som kan minska sårbarheten vid skyfall. SMHI kan hjälpa till med råd och stöd.

Även myndigheterna behöver anpassas till ett förändrat klimat – både verksamheter och kommunikation, för att fungera optimalt med den utveckling vi nu kan se. Det krävs både långsiktiga och kortvariga åtgärder för att förhindra översvämningar – inte planera för nybyggnation i riskområden, förbättra dagvattensystemet, bevara naturliga områden, bygga skyddsvallar och samarbeta med olika myndigheter om avrinningsområden.

VÄGTRUMMOR ÄR OFTA ETT PROBLEM VID SKYFALL

Många vägtrummor, det vill säga rör som leder vatten under landets vägar, är underdimensionerade eller igentäppta. Skyfallet i Västernorrland visar hur viktigt det är att dessa rör fungerar vid kraftiga flöden.

– Många vägtrummor är väldigt gamla och anpassade till en annan infrastruktur. När storleken på trummorna bestäms kan det vara svårt att bedöma avrinningsområdet. Storleken på avrinningsområdet är avgörande för hur mycket vatten som kan rinna till just där, säger William Lidberg, forskare inom markvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU.

Han har med hjälp av Artificiell Intelligens, AI, kartlagt vägtrummor i hela Sverige, med siktet inställt på att skapa ett nationellt varningssystem för var i landskapet det kan bli problem.

– Med hjälp av en högupplöst höjdmodell, en tredimensionell digital modell av Sverige, går det att precisera avrinningsområden till vägtrummorna. Det var möjligt även innan AI, men det har saknats information om var i landskapet vägtrummorna ligger, förklarar han.

Med ett sådant underlag går det att skapa en nationell databas för markanvändning, lutning och storlek i området uppströms för varje vägtrumma. Forskarna har även tagit fram en karta över samtliga diken i landskapet. 

– Diken är viktiga, att vattnet kan få ett snabbare förlopp till vägtrumman. Markanvändning, diken och jordarter ger vägledning om hur problemen med vägtrummor kan fungera i samband med kraftiga regn, enligt William Lidberg.

Den AI SLU använt baseras på flygbilder och laserdata från Lantmäteriet, samt har tränats med 30 000 vägtrummor inventerade av Skogsstyrelsen i Gävleborgs län.

– Vår beräkning visar att det troligen finns en miljon vägtrummor i Sverige, mot tidigare uppgifter på några hundra tusen, uppger William Lidberg.

SUCCESSIV ANPASSNING

Trafikverket anpassar successivt anläggningarna till klimatförändringar, men kan inte anpassa all anläggning efter det scenario vi nu kan befara med kraftiga skyfall. 

– En framkomlig infrastruktur är målet. I ett förändrat klimat kan inte allt fungera hela tiden – överallt, påpekar Malin Lind, senior specialist klimatanpassning vid Trafikverket.

Sveriges vägar har varierande förutsättningar, och det finns inte medel att anpassa hela vägsystemet efter ett så kallat RCP8,5-scenario – vilket gör att vägsystemet måste ändras successivt.

– Vi kollar avvattning, geoteknik och andra viktiga faktorer, som kan motverka ras, skred, erosion och översvämning, förklarar hon.

Hur görs prioriteringarna?

– De stora viktiga vägarna för transporter har hög prioritet, men även en hög framkomlighet för persontrafiken. Staten har ansvar för 10 000 mil, exklusive cykelvägar och färja. Anslaget till robusthetsåtgärder för väg ska öka väsentligt. Nuvarande anslag på cirka 1,2 miljarder föreslås öka till cirka 5 miljarder perioden 2026–2037. Målet är att minska den underhållsskuld som finns.

Är anslagen tillräckliga, enligt din uppfattning?

– Det är klart positivt att det finns en möjlighet att göra mer omfattande åtgärder för underhållet. Vi arbetar nu med hur åtgärderna kan se ut.

Var ligger prioriteringarna?

– Det handlar om att öka avvattningsanläggningar, åtgärda vägtrummor, och säkra robustheten i systemet. Det ska bli möjligt att köra lite tyngre fordon på fler vägar i hela Sverige. Framkomligheten måste bli bättre, ett uppdrag inom beredskap.

Hur ska kommunerna planera för att undvika katastrofsituationer likt den i Västernorrland i september i år?

– Hela samhället måste öka beredskapen för att hantera sådana händelser. Skyfallen kommer sannolikt att bli vanligare framöver, vilket ökar behoven av anpassning – platser där vattnet kan rinna till, eller fördröjningsmagasin. Stadsplanerarna bör ta med det i planeringen för nya områden, samt anpassa befintliga områden till nya förhållanden.

När det gäller vägtrummor, vilka planer finns?

– Det är en del i avvattningssystemet – att ha ordning på diken och trummor, men även avrinningsområden. Det behövs en helhetssyn för hela avvattningsområdet. Vi delar ansvaret med kommunerna, att vägarna är framkomliga och avrinningsområdena väl fungerande. Det statliga anslaget bör öka, men även var och hur nya områden planeras.

Kan Trafikverket hjälpa kommunerna med råd och stöd?

– Vårt uppdrag är att sköta infrastrukturen och skapa framkomlighet. Trafikverket ingår i Myndighetsnätverket för klimatanpassning. Klimatanpassning.se har bra information och stöd till kommunerna. I PBL står det att kommunerna inte bör bygga i områden som är olämpliga för bostäder – ett ansvar man har gentemot invånarna. 

KLIMATANPASSNINGSUTREDNINGEN

Klimatanpassningsutredningen har lämnat ett betänkande Bättre förutsättningar för klimatanpassning – som varit ute på remiss.

– Vi är positiva till att klimatanpassningsåtgärder ska vara speciella skäl för dispens från strandskydd. Staten behöver dock ta ett större ansvar för konsekvenserna av en klimatförändring, menar Ann-Sofie Eriksson, sektionschef Planering, säkerhet och miljö vid SKR.

SKR pekar på att det saknas en sammanvägd statlig syn på vilka risker och bedömningar samhället bör utgå ifrån. 

– Vi saknar ett nationellt åtagande som bestämmer vilka utgångspunkter vi ska ha, att det blir tydligt för både kommuner och fastighetsägare.

Har du fler exempel på vad SKR tycker är positivt med utredningen?

– Kommunerna ska, enligt förslaget, nå effektiva lösningar genom att samordna fastighetsägare i åtgärder som rör deras fastigheter. Det bör dock finnas möjligheter till delfinansiering av de åtgärder som krävs. 

Vilken nytta kan kommunerna ha av förslagen?

– Större möjligheter att samarbeta om nödvändiga åtgärder, samt att staten vill ta ett större ansvar för landets kustområden.

Ett förslag är att det i den kommunala översiktsplanen ska framgå vilka risker som finns och vilka åtgärder kommunen avser att ta – för att skydda den byggda miljön.

– Det tycker vi är ett onödigt lagkrav. Kommunen kan redan idag redovisa det på en nivå som passar den översiktliga planeringen. 

Ann-Sofie Eriksson säger att det är viktigt med fler statliga åtgärder och medel för att täcka delar av kostnaderna för ett förändrat klimat. Det bidrag som finns idag, medel från MSB, är mycket eftertraktat, men räcker inte på långt när.

– Många områden är byggda långt innan vi var medvetna om en klimatförändring. Stora kostnader hindrar nu kommunerna från att genomföra de åtgärder som krävs för att minska riskerna för katastrofer och översvämningar.

Så du menar att viljan och kunskapen finns, men att det fattas pengar?

– Viljan finns, men för de mindre kommunerna är det en svår och kostsam uppgift. Staten måste dela med sig av skattepengar och kunskaper från olika myndigheter. SMHI anlitas redan nu för att få fram bra underlag för riskerna.  

Text: Ylva Berlin, frilansjournalist