18 feb AI-BOOMEN KRÄVER NYTT STADSBYGGNADSPERSPEKTIV: Sverige bör leda nästa våg av hållbar digital infrastruktur
Det sker just nu en stor teknikomställning i våra samhällen, och tekniken blir en allt större del av vår vardag både i våra arbeten som samhällsbyggare liksom i vårt dagliga liv som invånare som tar del av samhällets olika tjänster och utbud. AI är en självklar del av den utvecklingen, men med det sagt så finns det många fler tekniker och forskningsprojekt att hålla ögonen på, allt är inte AI – och jag kommer nämna en del av dem längre ner i artikeln.
På bara några år har generativ AI gått från forskningsprojekt till vardagsverktyg. När OpenAI lanserade ChatGPT-3 i november 2023 demokratiserades avancerad AI över en natt, och inom månader hade tjänsten över 100 miljoner användare. Vi talar gärna om hur AI förändrar arbetet, produktiviteten och kompetensbehoven. Betydligt mer sällan pratar vi om den fysiska infrastrukturen som gör AI möjlig: en global våg av datacenter som nu byggs i städer, i industriområden och på landsbygden.
För stadsbyggare, arkitekter och byggnadsingenjörer är detta inte längre en abstrakt IT-fråga. Datacenter är industrier för beräkning, lika verkliga som pappersbruk, logistikterminaler och stålverk – men de har sällan behandlats som strategisk samhällsinfrastruktur i planeringen. De kräver mark och geotekniskt lämpliga lägen, kraftfulla el- och fiberanslutningar, redundans och säkerhetszoner. De påverkar lokalt genom buller, transporter och barriäreffekter och, framför allt, genom en mycket hög effektförbrukning som måste få plats i ett redan ansträngt elsystem.
AI SAMHÄLLKRITISK DIGITAL INFRASTRUKTUR
AI-revolutionen skärper kraven på samhällsbyggandet på tre sätt. För det första ökar behovet av beräkningskraft exponentiellt: träning och drift av moderna modeller kräver stora GPU-kluster, och varje generation blir mer resurskrävande. För det andra blir låg latens allt viktigare. När AI flyttar in i allt från kundservice och logistik till stadsdrift och underhåll kan kapaciteten inte koncentreras till ett fåtal globala hubbar; den behöver finnas närmare användare, kunder och industri, vilket driver fram fler regionala noder. För det tredje håller AI på att bli basal infrastruktur. Kommuner och regioner rullar ut AI-stöd i ärendehantering, prediktivt underhåll och beslutsstöd. Då blir datacentret, i praktiken, en del av den samhällskritiska försörjningskedjan.
Samtidigt växer digitaliseringens dolda baksida. Enligt FN:s Global E-waste Monitor 2024 genererades omkring 62 miljoner ton elektronikavfall globalt 2022, och mindre än en fjärdedel samlades in och återvanns i formella system. Datacenter är inte den största källan, men de accelererar särskilt problematiska flöden: serverparker uppgraderas ofta i 3–5-årscykler, AI-hårdvara kan bytas ännu snabbare, och komponenter innehåller sällsynta metaller, koppar, aluminium, plast och batterier. Utan tydliga krav på återtag, renovering, återanvändning och materialåtervinning riskerar vi att bygga en parallell resurskris – samtidigt som AI gör anspråk på allt större del av elnätets kapacitet.
STARKT UTGÅNGSLÄGE
Här har Sverige ett ovanligt starkt utgångsläge – och en risk att missa möjligheten. Vår elmix har mycket låg koldioxidintensitet jämfört med stora delar av Europa, klimatet ger goda förutsättningar för frikyla och många kommuner har fjärrvärmenät som kan ta emot lågtempererad spillvärme via värmepumpar. Vi har dessutom en mogen återvinningsindustri och stark kompetens inom både energi och digitalisering. Men vi saknar fortfarande en samlad strategi som kopplar datacenteretableringar till systemnytta: var de bör ligga, hur spillvärme ska tas tillvara, hur vattenfrågor ska säkras och hur cirkulära hårdvaruflöden ska organiseras. När dessa frågor lämnas till varje enskild etablering blir resultatet ojämnt – vissa projekt blir föredömen, andra skapar konflikt.
Kontrasten syns i svenska exempel. EcoDataCenter i Falun har från början utformats som en komponent i ett lokalt energisystem. Datahallar byggda i korslimmat trä minskar byggnadens inbäddade klimatpåverkan, och spillvärmen integreras med det kommunala kraftvärmeverket: värme går in i fjärrvärmenätet och kan även användas i industriella processer som pelletstorkning. Det är systemtänk i praktiken – där digital infrastruktur skapar mätbar nytta utanför serverhallen. Samtidigt visar planerna i Östersund, med ambitionen att koppla datacentervärme till livsmedelsproduktion, hur snabbt goda idéer kan bromsas av en hård realitet: elnätets ledtider. I september 2025 meddelade Ecodatacenter att de överger sina etableringsplaner i Östersund då tidsaxeln att få fram el inte var tillräckligt snabb. När nätkapacitet tar många år att bygga ut behöver energi- och nätplanering in tidigt, inte som en sen kontrollpunkt.
atNorth illustrerar en annan logik: att lägga stora satsningar där elöverskott och mark finns. I Sollefteå planeras ett mega-campus med 200 megawatt, designat för förnybar energi, hög beräkningskapacitet per kvadratmeter och värmeåtervinning. Här blir stadsbyggnadsfrågan lika mycket regional som lokal: hur planerar man en industriell nod som förändrar ett område från gles industrimark till global dataknutpunkt, och hur säkerställs lokal nytta i form av kompetens, arbetstillfällen, kringinvesteringar och långsiktig acceptans?
Samtidigt etablerar de globala molnjättarna sig i Sverige med en skala som snabbt förändrar förutsättningarna för elnät, markanvändning och lokal samhällsplanering. Microsofts etableringar i Gävle, Sandviken och Staffanstorp och AWS i Mälardalen visar både innovationskraft och konfliktytor. De kan driva tekniksprång som timvis matchning av fossilfri el och nya materialkrav i byggandet, men de kan också skapa friktion när processer uppfattas som otydliga, när lokala nät blir ansträngda eller när samhällsnyttan upplevs som begränsad i förhållande till effektuttaget. Googles planerade etablering i Avesta pekar i sin tur mot en skärpt svensk linje: högre krav på fossilfri reservkraft och förberedelser för spillvärmeanslutning. Det har varit väldigt mycket hemlighetsmakeri kring projektet men nu verkar markarbetet i gång för etablering även om tidslinjen för slutförandet fortfarande är oklart.
STADSBYGGANDET AVGÖRANDE
Det är här stadsbyggandets verktygslåda blir avgörande. Lokalisering handlar inte bara om ”finns det en tomt?”, utan om att väga markanvändning mot effektbrist, samordna med industrins behov och skapa robusta anslutningar utan att låsa framtida bostadsutveckling. Vatten- och kylstrategi behöver prövas som för andra resursintensiva verksamheter, med principer för råvatten, cirkulation och skydd av dricksvatten. Byggmaterialen måste in i samma klimatlogik som övriga projekt: trä, fossilreducerat stål och klimatförbättrad betong bör vara en del av kravbilden när anläggningar ska stå i decennier.
Systemtänk betyder att vi designar flöden, inte bara byggnader: el in, värme ut, resurser tillbaka. När spillvärme, återtag av hårdvara och cirkularitet skrivs in tidigt i planering kan avtal med datacenterföretag gå från belastning till katalysator – en nod som stärker energisystemet, driver innovation och skapar lokala värden.
Slutsatsen är att datacenter måste behandlas som stadsbyggnad. För att Sverige ska kunna leda nästa våg av hållbar digital infrastruktur behöver vi integrera datacenter i översiktsplaner och nationella och privata energiplaneringar, ställa tydliga krav på spillvärmeåtervinning och cirkulära hårdvaruflöden och koppla incitament till systemnytta snarare än enbart etableringstakt. Om vi lyckas kan Sverige gå in i AI-eran inte bara som användare av globala molntjänster, utan som arkitekter av den fysiska infrastrukturen bakom dem – och som ett land där varje ny serverhall gör samhället lite mer, inte mindre, hållbart.
Text: Niklas Sundberg, Chief Digital Officer och Senior Vice President Kuehne+Nagel
Niklas Sundberg leder globala digitala transformationsprogram med fokus på artificiell intelligens, molntjänster och hållbar IT. Han är författare till Sustainable IT Playbook for Technology Leaders, vars första upplaga har använts som kurslitteratur vid bland annat Harvard University. Han har även publicerat en uppmärksammad artikel om AI och klimat i MIT Sloan Management Review. Den andra upplagan av Sustainable IT Playbook for Technology Leaders släpptes den 16 januari 2026 och går att beställa via https://amzn.eu/d/5zpv6Go
Detta innehåll är bara åtkomligt för registrerade medlemmar. Om du är medlem, var god logga in. Vill du bli medlem? Registrera dig här nedan.
