28 maj Stadsbyggnad nr 3/2022 ute nu! Numret innehåller massor av nyttig och inspirerande läsning.
Temat för nummer 3 är Stadsutveckling/Umeå och du kan läsa om hur Umeå befinner sig i utvecklingens framkant. I Umeå gillar man att samverka, gärna i nya och ibland oväntade konstellationer. När staden ska växa tar man tillfället i akt att tillsammans med många viktiga aktörer planera för en långsiktigt hållbar god stadsutveckling i det nya området Tomtebo strand. Här ska 3000 bostäder byggas de närmaste 15–20 åren.
Umeå kommun har två viktiga mål som båda innebär utmaningar och hårt arbete. Kommunen ska växa till 200 000 invånare år 2050 och vara klimatneutral år 2030. För att lyckas förena och uppnå de båda målen krävs att alla viktiga aktörer inom samhällsbyggnad tillsammans hittar lösningar som är hållbara på lång sikt. Tomtebo strand, mellan Universitetsområdet och det populära rekreationsområdet vid Nydala-sjön, ska bli arenan där samhällsbyggarna tillsammans visar hur det kan gå till. Arbetssättet går under namnet Tomtebo strandmodellen, och kan sammanfattas: ”Samskapande och lärande med vision, helhet och långsiktighet i fokus leder till hållbarhet”.
Läs också om hur Skellefteå utvecklas i rekordfart. En tidigare avfolkningskommun Skellefteå, med 38 mil kust och fem stora älvar, växer nu i en rasande fart. Etableringen av Northvolt ger tusentals jobb och Norrbotniabanan ökar möjligheten för transporter. Detaljplanerna för fyra trafikkorsningar och stora infrastrukturprojekt ska vara klara det här året.
– Trafikverket tar fram en järnvägsplan som styr detaljplanen. Vi har tvingats upphäva delar av 24 detaljplaner. Det är krävande att ta fram nya detaljplaner för fyra järnvägskorsningar, säger kommunarkitekt Harriet Wistemar.
Trafikverkets planer omfattar dessutom inte några nya bostäder.
– Vilket är det vi borde ägna oss åt i stället, i det här ansträngda läget, säger hon och suckar.
Skellefteå kommun tog förra året fram detaljplaner för 1 500 nya bostäder. I år är förväntningarna 2 000, nästa år 2 500 och så vidare.
En arbetsuppgift är att rekrytera nya kompetenser för detaljplanerna – planarkitekt, arkitekt och samhällsplanerare. Förra året anställdes tre planarkitekter och samhällsplanerare som ägnade all kraft åt översiktsplanerna.
– Bra översiktsplaner underlättar arbetet med detaljplanerna. Det är svårt att hitta kvalificerade arkitekter, som nu även behövs till avdelningen för bygglov, påpekar Harriet Wistemar.
Missa inte heller att läsa om lek för demokrati i Ängelholm. Sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag. Den framhåller barns rätt att betraktas som självständiga individer och att de ska ges möjlighet att få säga sin mening och få sina behov tillgodosedda i samhällsutvecklingen.
Vad händer om in barn och unga i Ängelholm bjuds in till en konstnärlig process om demokrati, arkitektur, stad, konst och lek? Kan en sådan process överföras till planerarens mera formella värld, till tävlingsprogram, utformningskoncept och konstnärlig utsmyckning? Kan barns delaktighet ge ny kunskap till planerare och självkänsla till barnen, samtidigt som nya kontaktytor skapas i lokalsamhället? Det Formasfinansierade projektet Lek för demokrati vill söka svar på om konstnärliga processer kan bidra till att hitta metoder för att involvera barnen i större utsträckning i planeringen av vår gemensamma miljö. Projektet löper under fyra år. Den inledande, praktiska delen har drivits av Konstfrämjandet Skåne som under 2021 bjöd in till workshops och fullskalebygge tillsammans med 130 barn från fem klasser i årskurs 5, från två olika skolor i Ängelholm.
Detta och mycket mer får du i nr 3/2022 av Stadsbyggnad. Hoppas att du får en nyttig och inspirerande lässtund!
Detta innehåll är bara åtkomligt för registrerade medlemmar. Om du är medlem, var god logga in. Vill du bli medlem? Registrera dig här nedan.
